Är jag bara sjopig?

Jag tycker INTE du är sjåpig och överreagerar. Du har gett det tid att lugna ner sig men det gör inte det och din häst är hackkyckling. Kan du ställa den i en annan hage med en snäll kompis?

JAG skulle plocka ur den hästen som mobbar mest och se vad som händer. Nu är det inte alltid så lätt i inackorderingsstall där man inte bestämmer själv, men då kanske du och någon annan hästägare som sagt kan ha era hästar ihop i egen hage?

Jag har ju fördelen att ha eget stall och jag är BENHÅRD med en sak - häst som inte fungerar/sköter sig i flocken åker UT därifrån. Jag möblerar inte om och så så att en fungerande flock splittras för EN individ skapar oreda, utan den åker ut. Gäller inackorderingar, tillridningshästar och betesinackorderingar.

Har dock bara en gång behövt plocka ut, det var foderponnyn som när konstellationen var min valack, foderponnyn och högdräktigt sto. Då vägrade foderponnyn att hålla sig på sin plats i flocken och gjorde såfort hon fick en chans FULA utfall mot dräktiga stoet. Lömska, smygande anfall när hon var säker på att komma undan. Så hon åkte i egen hage och ordningen var återställd. Mina är inga problem med andra hästar och olika flockkonstellationer tack och lov, men även om det var MIN häst som var bråkstacken och inte betedde sig somd e ska så är jag av åsikten att hästen som BRÅKAR ska BORT. (Precis som jaga nser att det är mobbarna och inte mobboffret som ska byta skola).

Men, om du inte har bestämmanderätt så att du kan se till att värsta bråkstaken plockas ut och se vad som händer då, så kanske du och ena nnan hästägare kan gå ihop och ha era hästar i egen hage som sagt?
 
Okej jo men ägaren till bråkstacken säger att det är bara och flytta på honom när han håller på så! Men det är väl stallägaren som är problemet då...

Idag när bara 3 av hästarna var ute en stund pga vädret gick det jätte bra med henne! Inget bråk där inte...

Men jag funderar ändå inte på om det kanske kan vara något annat fel på henne... Hon är jämt deppig...

Men ska höra om egen hage, fast hon kommer antagligen få gå själv då, men vi funderar på att köpa en till shettis som "sällskap" till henne...
 
JAG skulle plocka ur den hästen som mobbar mest och se vad som händer.
Här tycker jag det låter lite som straff. Sköter du dig inte åker du ut.....Tänk om du tar ut en häst som fungerar ypperligt tillsammans med dom andra, och trivs jättebra med dom övriga.
häst som inte fungerar/sköter sig i flocken åker UT därifrån.
Jag möblerar inte om och så så att en fungerande flock splittras för EN individ skapar oreda, utan den åker ut.
Här är ochså några meningar där jag får en känsla av att den ska straffas. Tänk om det är så som jag misstänker i den här tråden, att den lägsta i rang ska försvara sin post. Jag har flera gånger sett det här fenomenet, eftersom jag dels har varit med om att släppa ihop hästar många gånger, och dels hållit på med fölmärrar. Den lägste blir ofta en elak jävel när en ny släpps in, men går bra tillsammans med dom övriga. Det _brukar_ nästan alltid lösa sig bra till slut, om man ger det tid, och om man vågar. Det är ju inte helt riskfritt.
jag av åsikten att hästen som BRÅKAR ska BORT
Så om du hade fått bestämma i detta fall så hade valacken åkt ut ur hagen, och den utstötte fick vara kvar?
hälsningar gulan fd.gulla
 
Här tycker jag det låter lite som straff. Sköter du dig inte åker du ut.....Tänk om du tar ut en häst som fungerar ypperligt tillsammans med dom andra, och trivs jättebra med dom övriga.

Synd för den hästen, men som sagt, jag splittar inte en fungerande flock för att EN häst inte beter sig som den ska. Nu har jag så små flockar så man sabbar hela flockiden med att försöka splitta. hade det rört sig om stor flock hade jag mycket väl kunnat dela på två flockar och satt kontrahenterna i varsin flock och alla är nöjda. Men jag har haft flockkonstellationer med 3 - 7 hästar och det har inte fungerat att dela, ska ge ex på det sen. Det är inte menat som ett 'straff', däremot anser jag inte att vissa individer ska behöva må dåligt för en bråkar. Handlar inte om att jag går in och plockar ut för de gör upp om rangen eller för en är väldigt ranghög och bevisar det, utan handlar om de här individerna som endera beter sig FELAKTIGT och de som VÄGRAR acceptera sin plats i flocken och MOBBAR andra hästar. T ex om häst A är högre i rang än häst B och häst A dessutom inte riktigt gillar häst B och såfort häst B kommer i närheten jagar bort den på behörigt avstånd men sedan låter den vara ifred så gör jag inget sålänge B har andra kompisar att gå med. Om häst A däremot FÖRFÖLJER häst B, jagar bort den från all mat som finns och överlag försöker trycka ner den/spöa skiten ur den och inte 'ger sig' när häst B visat att den accepterar sin rang och flyttar undan och håller sig undan, då åker häst A ut. Samma som jag beskrev foderponnyn gjorde, gjorde lömska oprovocerade utfall närhelst tillfälle gavs. Visste att hon var lägre i rang och tog inte öppet bråk, men drog sig inte för att smyga sig på det ranghögre stoet när denne stod och sov och springa fram och mata sparkar och sen springa därifrån innan stoet hann ge igen. Det beteendet vill jag inte se. Nu var det en säkerhetsaspekt eftersom det var ett högdräktigt sto också iofs.

Här är ochså några meningar där jag får en känsla av att den ska straffas. Tänk om det är så som jag misstänker i den här tråden, att den lägsta i rang ska försvara sin post. Jag har flera gånger sett det här fenomenet, eftersom jag dels har varit med om att släppa ihop hästar många gånger, och dels hållit på med fölmärrar. Den lägste blir ofta en elak jävel när en ny släpps in, men går bra tillsammans med dom övriga. Det _brukar_ nästan alltid lösa sig bra till slut, om man ger det tid, och om man vågar. Det är ju inte helt riskfritt.

Som sagt, det är inte menat som ett straff, utan det handlar om flockens trygghet och stabilitet. Sen ger jag det ALLTID tid, de måste få tid på sig att göra upp och finna sina platser och det kan alltid omprövas när nya hästar släpps in eller konstellationer ändras. Och de måste få göra upp även om det ser otäckt ut. Men i trådskrivarens fall har hon gett det tid, och det är rena mobbningstendenser där en häst inte lämnas ifred av en annan trots att den flyr och inte försöker mopsa.

Så om du hade fått bestämma i detta fall så hade valacken åkt ut ur hagen, och den utstötte fick vara kvar?

Det beror till syvene och sist på hur stor flocken är. Är det en så stor flock att det blir två vettiga flockar av att del apå två skulle jag dela den på två och sätta de två hästarna som bråkar i olika flockar. Men om det inte går, vilket vara fallet för den som skrev tråden så handlar det om att sätta den som bråkar själv eller den som är mobbad själv. Och då tar jag ut den som bråkar. I sista hand så tar jag ut den mobbade och ger en annan snäll kompis ur flocken. Det jag absolut INTE gör är ställa den MOBBADE hästen själv.

Men som sagt, jag ger dem TID först, jag säger inget om gruff inom vettiga gränser (dvs det som jaga nser faller under korrekt beteende), och jag låter gärna en ny häst bonda med en annan häst ur flocken innan BÅDA släpps in ihop igen hellre än släppa den nya hästen rakt in i en etablerad flock.

Ett exempel då jag tagit ut bråkstake är när jag hade betesinackorderingar. Min valack (dumsnäll på den tiden och feg som attans) gick med 4 ston. 2 av stona var såta vänner och hade tidvis gått med de andra två stona. Det var inga problem med hopsläppet av valacken och stona. Sen släpptes en andra valack in, som tidigare gått med ett av stona. Det varnades för att den valacken kunde vara JÄVLIG med andra valacker, och jag sa att jag provar gärna släppa in, min kommer inte bråka, men om min blir för mobbad får valacken flytta ut igen.

Så valacken släpptes in, och ganska snabbt delade min valack och den upp stona mellan sig och hade två ston var. Det gick i en vecka ungefär, sen skulle den andra valacken sno stona från min valack, och gjorde så. Jag la fortfarande inte fingrarna emellan eftersom min valack figurerade i utkanten av flocken och var accepterad av stona och gick med någon av dem lite pö om pö. Den andra valacken jagade bort honom såfort han kom nära men accepterade honom sålänge han höll sig i utkanten. Fortfarande fullt acceptabelt.

Sen for själva fan i den andra valacken och han beslöt sig för att det inte räckte med att min valack höll sig i utkanten, utan min valack skulle landsförvisas. Tilläggas ska att de hade STORA (flera hektar) hagar att vara i så ingen risk de gick varandra på nerverna elle rinte kunde hålla sig undan. Men nu dög det inte med att min valack var i utkanten av flocken, han skulle BORT helt enkelt. Så min valack höll sig hela tiden cirka 300 meter från flocken, och började vid detta laget vara ganska olycklig. Jag framhärdade dock ändå och tyckte att han får väl spotta upp sig och lära sig den hårda vägen. Det gick någon dag, sen tyckte den andra valacken att nä, vid närmare eftertanke skulle nog min valack DÖ och spöade enligt konstens regler skiten ur honom om han vågade röra sig en enda meter i hagen. När min valack i tre dagar stått och tryckt i skogen och varken vågade gå till vattnet eller röra sig eftersom han då åkte på stryk och han dessutom var livrädd när jag skulle ta in honom från hagen (dvs han var tvungen att gå igenom den) så talade jag om för den andra hästens ägare att endera så flyttade hon ut valacken i egen angränsande hage, eller så fick hon flytta ut valacken och sitt sto (det sto valacken gått med innan) till en angränsande hage. Hon valde att flytta ut valacken till egen, angränsande hage där han var fullt lugn och belåten och kurtiserade med mitt fångsto (som blev överlycklig) över stängslet till hennes hage, och kunde se alla de andra hästarna.

Att plocka ut MIN valack alldeles själv hade varit det sista jag gjort, dels för att huvudtanken med inackorderingar var att han skulle få sällskap (min andra häst gick ju i jordhage pga fång) dels för jag inte ser varför jag ska plocka ut en fungerande individ. Att splitta flocken så att valackerna fick tre ston var var ingen lösning, den hade passat mig, men den passade inte de andra. Två ston SKULLE gå ihop och det var inga problem, däremot så ville ägaren till det tredje stoet att det skulle gå ihop med de två som skulle gå ihop. (Hänger du med? =)) Således skulle då min valack få gå med ett sto i en annan hage och bråkstaken med tre ston. Då ansåg jag det bättre att bråkstaken fick gå med ett sto och min valack med tre, det var ju inte han som bråkade (han är ypperlig och ställer aldrig till problem. var ranglåg som en liten lus förr och är nu ranghög flockledare vilket han sköter utmärkt).

Men ett 'straff' är det inte tänkt som, men ser man det som ett STRAFF så anser jag ändå att det är bråkmakaren som ska straffas och inte den som OFÖRTJÄNT åker på däng hela tiden, ja.

Phu, långt blev det.

men som sagt, jag har släppt ihop MÅNGA olika konstellationer (inklusive släppt in ny häst rakt in i etablerad konstellation med valack samt sto med föl vid sidan, det gick alldeles utmärkt) och det har SÄLLAN varit problem, faktiskt bara de där gångerna det varit det.
 
jag höll på med ridhästar för många år sedan, och nu när jag tänker på det, så var det här med hage,ihopsläpp ett ganska jobbigt kapitel. Det var nästan alltid problem och jag tror att gruppen/grupperna alltid var ganska orolig. Jag vet inte om det hade med att det ofta i dessa grupper var blandade raser. Ponny, halvblod och fullblod. Bara en tanke, det borde ju inte vara så eftersom häst som häst.....Men det var ganksa oroligt, även bland oss ägare. Stackars den som hade en häst som var mån om sin plats i flocken.
Nu när jag hållit på med högpresterande tävlingshästar som får rejält med träning OCH mycke mat, så mycke dom vill, så är hagproblem väldigt sällsynta. Ok, vi har ju oftast bara 2-4 st i varje hage, men på ett ställe där vi var, hade vi faktiskt 14 st tävlingshästar ilag i en stoooor härlig hage. Och det var liksom inge bråk. Visst lite sura miner när det var matdags men ingen som blev bortjagad eller utstött. Men så hade flocken en dunderbra ledare. En valack som hälsade alla nykommlingar välkommna med att vända rumpan till. Lät dom sen han vara brydde han sig inte, men ville någon testa gränserna, slog han både fram och bak, och vrålade.
Jag tror som så här, att om ledaren och dom i övre rang känner sig säkra och trygga, blir flocken lugn och det brukar ofta inte bli några större bekymmer att släppa in en ny. Känner ledaren sig inte trygg i sin position (som den där valacken du beskrev) då blir det oroligt och alla vaktar lite på alla och ledaren känner sig tvungen att visa sin makt hela tiden, och när det är matdags så går hästarna runt runt hela tiden, flyttar sig mellan högarna. Och värsta sorten är den häst som tar en tugga, går till nästa, tillbaka igen etc.
När jag hade fölmärrar så hade jag från början två st. Så kom en tredje in och det gick hyfsat. Den nya hade tidigare alltid varit sist i kön, och accepterade sin plats även nu. Jag min slarver "glömmde" fölningen och hon fölade i hagen, allt gick bra och dom andra märrarna var ju jätte nyfikna och skulle fram och titta. Men se de gick inte, den nya snurrade runt sin unge och fråga mig inte hur det hela gick till, men helt plötsligt hade denna underbara fölmärr (min favorit) tagit över. Och dom andra accepterade detta utan prut. Nu var det hon som valde mathink först. Senare tyckte jag att det blev som om hon och den andra som var ledare innan liksom delade första platsen. Om den nya ledaren valt en mathink och den andra kom och ville ha den kunde hon gå undan, och tvärtom. Den här nya ledaren (som ochså var mycke yngre än övriga) var den underbaraste häst jag träffat. Hon var så mild och go. Lät alla fölungar vara hos henne och skulle aldrig få för sig att sparka undan nyfikna.
Den här flocken utökades och fler märrar kom och jag tyckte att flocken var lugn och alla hittade sin plats snabbt och blev accepterade.
Hej å hå...här kom jag in med helt annat. Det är säkert för jag saknar mina "kärringar" och deras ungar. Det blev för mycke jobb och pengar.

När jag nu läser om ditt inlägg, så skriver du längst ner att du ochså släppt ihop många olika slags hästar. Hur kommer det sig att för vissa går det ofta ganska lätt och smärtfritt, medans det som i mitt fall när jag höll på med ridhästar ofta var bekymmer?
hälsningar gulan fd.gulla
 
När jag nu läser om ditt inlägg, så skriver du längst ner att du ochså släppt ihop många olika slags hästar. Hur kommer det sig att för vissa går det ofta ganska lätt och smärtfritt, medans det som i mitt fall när jag höll på med ridhästar ofta var bekymmer?

Jag vet faktiskt inte? Rent generellt borde det gå bra i de flesta fall om de har tillräckliga ytor att röra sig på (så alla kan komma undan tillräckligt), om de lärt sig "hästspråk" när deä runga och är trygga i sig själv. Men det där borde de flesta hästar passa in på liksom?

Så jag vet inte, men jag har bara haft problem de där två gångerna. Och iofs en gång på ett ridläger när min lilla ponny åkte på däng av en häst som jag senare fick veta var allmänt känd för att vara dum. Han gjorde också sådana där helt oprovocerade påhopp. Ingen av de andra 15 hästarna i flocken var något problem, och han var i rang någonstans mitt i. Men han gjorde också utfall oprovocerat.

Men när jag stått i inackorderingsfall har det heller inte varit problem i någon av flockarna, någon enstaka indivikd (oftast en valack) har fått gå själv med bara en annan kompis för den varit "bråkig" men där har jag inte sett vad som hänt om man släppt ihop utan det har bara informerats om att "Den kan inte gå med de andra utan går med häst X bara" och jag har ju inte lagt mig i det.

Och jag har haft hästar i alla ändor av rangskalan, från enormt ranghöga som gått rakt in i vilken flock som helst och tagit över utan tjafs, tills väldigt ranglåga individer som alltid varit ranglägst och så däremellan. Och det har inte varit mer/mindre trassel med ranglåga än ranghöga..

Tål att funderas på varför som sagt..
 
Hör på den här historien då?
Mina två 1½ hingstar har vuxit upp tillsammans. Till stallet kommer två hingstar som inte känner varann ochså dom 1½. Dom två släpps ihop utan krussiduller. Så ska vi släppa ihop dom fyra eftesom vi gillar hingstflockar. Dom släpps ihop i en hage där ingen förr varit. Min hingst plockar omedelbart ut den ranglåge av dom och jagar ner honom tillsammans med den han alltid har gått med, och rusar sen tillbaka till den andra som inte riktigt har fattat vad som hänt, eftersom han skulle gå på rundtur och bajsa lite här och var. Nu börjar ett skådespel. Det blir riktigt hingstigt. Stegringar och bett efter haserna, inte så mycke slag. Dom håller på nästan hela dagen och den andra han vill inte ge sig. Dom andra två tittar bara på. Till slut står nykommlingen i ett hörn och min har gått ner till dom andra. Lungt tror vi och går hem. På morgonen kommer vi och ser den stackarn i ett hörn med en massa bett på hela kroppen, och då vågar vi inte ha han kvar där. Vad ska ägaren säga :cry:. Vi tar ut dom båda nya och släpper in dom i egen hage. Dom gick ju så bra tillsammans. Men då flyger fan i den besegrade. Han fullkomligen flyger på den andra och jagar och hugger. Varför??? Ungefär som om han var förbannad för den andra gett sig på stört och gått över till en annan ledare. sen fick den hingsten gå själv, vilket är trist. Vi vill gärna att dom kan gå länge tillsammans.
hälsningar gulan fd.gulla
 
Mina två 1½ hingstar har vuxit upp tillsammans.
Vilken av dem var ranghögre? Benämn dem A och B =)

Till stallet kommer två hingstar som inte känner varann ochså dom 1½. Dom två släpps ihop utan krussiduller


Vem av dessa (benämn dem B och C) tog kommandot?

Så ska vi släppa ihop dom fyra eftesom vi gillar hingstflockar. Dom släpps ihop i en hage där ingen förr varit. Min hingst plockar omedelbart ut den ranglåge av dom och jagar ner honom tillsammans med den han alltid har gått med, och rusar sen tillbaka till den andra

Den av dina hingstar som jagade iväg den andra av dina hingstar, var den ranghög när de bara gick de tillsammans? (Se min A, B, C & D indelning för att förtydliga)

Dom håller på nästan hela dagen och den andra han vill inte ge sig. Dom andra två tittar bara på. Till slut står nykommlingen i ett hörn och min har gått ner till dom andra. Lungt tror vi och går hem. På morgonen kommer vi och ser den stackarn i ett hörn med en massa bett på hela kroppen, och då vågar vi inte ha han kvar där. Vad ska ägaren säga . Vi tar ut dom båda nya och släpper in dom i egen hage. Dom gick ju så bra tillsammans. Men då flyger fan i den besegrade. Han fullkomligen flyger på den andra och jagar och hugger. Varför???

Vad hade den besegrade för rang innan, dem två emellan?

Vad jag far efter är om den av dina hingstar som jagade iväg sin fd kompis och den ranglägre av nykomlingarna var ranghög även när dina gick ihop. Då demonstrerar han sin 'överlägsenhet' genom det där. Dina ndra hingst var dock över den tredje, främmande hingsten och passar på att med näbbar och klor slåss för att inte bli sist på rangskalan, och den tredje främmande och tillika ranglåge hingsten är hackkyckling, och det utnyttjar din ranglägre hingst till att se till att inte hamna SIST på rangskalan. Nästa sist är oändligt mcyket bättre än SIST.

I det vilda innebär sist sämst och minst mat, sämst och minst vatten etc. Allt över det man kan komma är en ökad chans för överlevnad.

När de två främmande hingstarna släpps ihop igen så flyger hackkycklingen på den tidigare kompisen. Om hackkycklingen innan hopsläppet var ranghög av de två så är han ute efter revansch, att ta tillbaka sin rang och ta sig över den andra igen (som ju hade draghjälp uppåt på rangskalan när den besegrade fick kompanispö). Om han var ranglåg äen innan kan det vara ett försök att nu när motståndet är mindre ta sig ett snäpp högre upp för att slippa vara hackkyckling.

Att vara längst ner på rangskalan är absolut sämst. i det tama innebär det inte så himla stor skillnad i realiteten, men i det vilda kan det vara skillnaden mellan hälsa och ohälsa eller att leva eller att dö. De äter och dricker ju efter rang och är det då begränsad mat och vattentillgång riskerar den ranglägste att helt bli utan och bli lejonmat pga utmattning. Så det är oftast mest gruff ute i utkanten av flockarna, där de som är längst ner på rangskalan sinsemellan gruffas och bråkar för att till varje pris undvika att hamna sist eller ta sig därifrån.

Och när en häst blir hackkyckling så hakar gärna tidigare ranglåga hästar på när de har stöd av de andra (jämför med mobbing av barn t ex) för att på så sätt ta sig uppåt.

Ett litet ex:

A och B går tillsammans. A är ranghög.
C och D går tillsammans, C är ranghög.

A,B,C och D släpps ihop. A är betydligt mer ranghög än C och är mao leader of the pack. A vill dock sätta C ordentligt på plats eftersom han är ett hot, så A ger sig på C rätt rejält. D har tidigare varit under C men ser här sin chans att komma förbi och med stödet från A så ger han sig också på C. B lallar mest mitt i och lägegr sig inte i. C är nu allmän hackkyckling då han hålls på mattan av A och av B som med storebrorsstöd i ryggen tar sig förbi.

Nu är alltså rangordning A, B, D och sist C. Nu separerar vi dem i urpsungsparen igen. A är fortfarande ranghög över B och där finns inget nytt under solen. C har under tiden de gått alla fyra varit under D, men tidigare över D. C tänker nu ta tillbaka sin forna position och ger sig på D för att trycka ner honom igen och återfå sin rang, så konstellationen är tillbaka till A över B och C över D.

Jag säger inte det var det som hände, det behövs mer information för det, men det är ett tänkbart scenario och inte helt ovanligt tyvärr..
 
Ochså klagar jag på att andra inte förklarar bättre!!

A och B har vuxit upp tillsammans. A har alltid varit "ledaren". När dom är så små, är dom väldigt jämbördiga, och "delar" .

C och D kommer till stallet och har aldrig träffats. Dom släpps ihop och C bestämmer.
När vi nu släpper alla så ser A tydligen direkt vem som bestämmer utav dom två nya, eftersom han inte ens bryr sig om någon hälsningsprocedur med D, utan jagagr snabbt ner honom tillsammans med B.
C som inte riktigt har fattat nått än, blir tagen på sängen.A och C står mot varann. Dagen efter står C med hela kroppen full med bitsår.
B och D går bra ihop.
C och D tas ur hagen, och C blir nu helt syrak på stackars D. Det är det här som jag tycker är så konstigt. Dom två känner varann, dom gick ju i alla fall 2 veckor i lag innan ihopsläppet. D visar klart och tydligt underlägsenhet. Överhuvudtaget brukar det inte vara några större problem med rangordning bland så unga hästar.
hälsningar gulan fd.gulla
 
Fasiken vad jag 'gissar' bra ;) Då var det ju ungefär som jag sa då, och då har du ju förklaringen till C:s beteende mot D i mitt långa inlägg.

Fast jag håller med om att de brukar vara rätt kamratliga id en åldern, å andra sidan kan ju hormonerna slå på från dag till annan, och det kan ju vara det som hänt vid hopsläppet av alla fyra, att de började bli medvetna om rang etc och ville markera den sen även på tumanhand.

En avkomma till ett sto jag utbildade och tävla var rena ängeln, HELT utan koll på att han var hingst. Tills vi var på premiering och poletten trillar ner för den lille herren. helt plötsligt (under stoets ridprov i ett ridhus utan andra hästar) inser han att han är hingsten Allan Ballan och börjar härja. Lagom pinsamt ;) Tack och lov var han bara fyra månader och connemara så det var ju rätt lätt att hålla honom hyfsat på mattan, men just det där att det verkligen sa PANG ;)
 
Hej!

jag kan ge min högra hand på att den "elaka" hästen är en valack...Säkert oxå sent kastrerad ( inte nödvändigtvis..)
Han är med all säkerhet en stark ledare som gör vad som helst för att försvara sin flock. Och jag tycker man som stallägare har ett ansvar att se till att man har mer än en hage och kunna erbjuda vid såna här tillfällen.
Jag kan garantera att den hästen kommer göra så igen.. nån gång.. Och det jobbiga är att man vet aldrig när..

Vi hade en sån häst i vårt förra stall och när min kompis tog dit sin ponny så kom ledar-valacken sättande och ghav sig på ponnyn i hagen. han SKREK! Han fick ner ponnyn på backen på rygg med benen rakt upp. Och sen ställde han sig över o skulle precis lägga in det dödande slaget med en hov och krossa hans skalle när vi kom 4 personer inspringande o skrek bara för att få bort honom.
Han hade i syfte att döda inkräktaren för att skydda sin flock med både ston o valacker...
Nämnvärt är att han hade ALDRIG gått såå hårt fram innan..
lite otäckt..

Och vad som hade hänt med ditt sto om det varit i vilt tillstånd? Ja .. Hon hade blivit bortjagad och antagligen inte klarat sig....

Mitt sto som jag har nu var i ett stall innan där hon var konstant sargad med bett och sparkar. Det var nya bitmärken här och ett svullet bakben där efter sparkar.. De kunde inte erbjuda mig en egen hage.. Så av ren barmhärtighet så flyttade jag henne. Hon var totalt nedbankad under jorden efter det.. Men nu har jag eget stall med 2 egna hästar och hon funkar perfekt med honom.. Såå Skönt att se. Mitt hjärta har slutat värka...

Hoppas att det ordnar sig för er!! *håller tummarna*
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
7 191
Hästhantering Jag har ett helt fantastiskt halvblodsto som alltid har fungerat med alla hästar hon gått med. Unga, gamla, stora som hus, småttingar...
Svar
5
· Visningar
1 939
Senast: Stereo
·
Avel Håller på och avvänjer mitt föl och funderar på hur länge vi ska "hålla på". Fölet är 11 månader och går i flock med fyra andra...
Svar
5
· Visningar
617
Senast: Ketrawzc
·
Hästhantering Köpte en ny häst i veckan (unghäst). Den är inte jättehanterad men snäll. Kan lyfta hovarna utan problem osv. Den går på bete med mina...
2
Svar
23
· Visningar
3 732
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Lösa hundar
  • Bra familjehund? Rasvak😇

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp