Är man egoistisk om man flyttar långt ifrån sin mamma?

[eldkyss]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

 

[Elo]

Flytta.

Även om du älskar din mamma och vill hjälpa henne, är hon faktiskt inte ditt ansvar. Och du hamnar ju inte så långt bort att det är omöjligt att träffa henne.

Nu bor du närmre henne än dina bröder, men tyvärr är det lite så i samhället att man som kvinna förväntas ta hand om/hjälpa sina föräldrar i större utsträckning än män, och kvinnor får oftare kommentarer av sorten du fått.

 

[Red_Chili]

Din mamma är vuxen. Hon klarar sig själv. Om hon inte gör det så finns det hjälp att få från hemtjänst/hantverkare/whatever.

Sluta prata med dina bekantingar om flytt och gör det som du mår bäst av.

 

[Youmeoh]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

Löjligt att försöka påverka ditt samvete så! Såklart du ska flytta om du vill det. Din mor är en vuxen människa som kan ta hand om sig själv

 

[cewe]

Klart du ska flytta

 

[Habina]

Jag gör en liknande grej. Flyttade hem för att komma närmare mina föräldrar. Det har varit toppen och vi träffas så gott som varje dag. De är 72 och 75 år.

Men nu har jag insett att jag vill flytta och även om de så klart trivs med att ha mig nära, så vill de att jag ska göra det som får mig att må bra.

Lyssna inte på de som försöker ge dig dåligt samvete. Din mamma klarar sig utmärkt även om du är 40 mil bort. Det mesta kan man ändå fixa via telefon eller internet idag.

 

[kryddelydd]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

Jag tycker att det verkar vara väldigt taskigt att skuldbelägga dig för att du funderar på att flytta till en drömgård.

 

[Badger]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

Det låter lite konstigt, min mamma är också 70 och hon är mer av den typen som skulle kunna flytta iväg från mig (hjälp, barnvakt ).

 

[tanten]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

Herregud!
Var har 40 mil med er relation att göra? Ni är väl fortfarande släkt oavsett hur långt ifrån varann ni är.

Jag har vänner jag har kontakt med varje vecka och sådana jag bara hör av en gång i halvåret. Hur ofta vi hörs har noll och nada med avstånd att göra.

Om mamma är pigg kan hon vara hur pigg som helst i 25 år till. En person kan bli beroende av hjälp och vård i 20-årsåldern.

Jag har tagit löfte av min avkomma att hen INTE ska ta ansvar för mig när/om jag blir senil och sjuk. Det finns det proffs till. Hwen ska inte behöva sköta mig.

Kontakt kan vi ha oavsett om hen flyttar till Singapore eller grannbyn.

MORR så förbannad jag blir på folk som ska skuldbelägga andra för att de inte har hela sitt liv och sin själ kretsande kring sina släktingar.

 

[TinyWiny]

Det där fick både jag och min dotter höra. Jag sa ifrån till min dotter att hon ska leva sitt liv och göra det hon vill och mår bra av. Att jag var väldigt svårt sjuk (numera på bättringsvägen ) ska inte få hindra min omgivning, mina nära och kära från att leva som de vill och behöver. Det var illa nog att eländet hindrade mig. Jag vill ändå inte att mina nära ska vara mina vårdare, det finns det hemtjänst till.

Flytta om det är din dröm!

 

[starcraft]

Nej det är man inte. Självklart ska du göra det som känns bäst för dig och ditt liv. Det viktigaste är ju att du trivs och mår bra med ditt liv. 40 mil är ju fortfarande rimligt att hälsa på varandra regelbundet. Jag förstår inte vad era bekanta har med ditt val av bostadsort att göra.

(Och så borde jag lyssna på mitt eget råd, men i mitt fall är det min mor som motsätter sig eventuell flytt och inte tycker jag borde flytta från henne...)

 

[Kamomilla]

Jag flyttade 60 mil. Ganska skönt på ett vis när mamma varit dålig så har ingen förväntat sig att jag ska hjälpa till. Utan det har mina bröder som bor i närheten gjort.

Hade jag bott på samma avstånd som de hade det ansetts som självklart att jag skulle hjälpa till med allt. ..

 

[Ariane]

Jag och mina syskon har 25, 63 resp 85 mil till våra gamla föräldrar.
Jag fick också höra att jag "inte kunde" flytta så långt men jodå, det gick alldeles utmärkt. Det finns fortfarande gamla grannar och bekanta till mina föräldrar som anser att jag är ett "svart får" men det säger mer om dom än om mig.
Vill du flytta så gör det. Ditt liv är ditt och ska levas på ett sätt som fungerar för dig.

 

[Lena Furberg]

Då tycker jag dina bröder får börja hjälpa till, det är lite dags nu. Om det behövs så småningom.

Jag flyttade från min mamma i Västerbotten, flyttade till USA, England resp Skåne. Hon var rätt rejält deppad över att ffa inte få träffa sitt barnbarn lika ofta men jag KUNDE ju inte "put my life on hold" för att finnas till hands för henne. Min bror bodde också nästan 2 timmar bort från henne, och en tid fick han köra rätt mycket fram och tillbaka, men det berodde på att mamma var rätt dålig mot slutet och hade ingen hemhjälp. Jag hade, och har (!) dåligt samvete men insåg samtidigt att jag, som sagt, inte kunde ge upp mitt eget liv för att finnas till hands. Det hade varit förfärligt.

Jag säger ofta det till min dotter (och min man!) att blir jag riktigt gammal och gaggig så offra för allt i världen inte era egna liv på att "ta hand" om mig. Jag vill på inga villkor att det ska bli så. Man gör så gott man kan, men ska inte ge upp sig själv.

 

[Umbria]

Jag är 31 år gammal och har alltid bott hyfsat nära min mamma. Min mamma är 70 år och bor i eget hus tillsammans med hund och katter. Hon har ett hyfsat kontaktnät och hon jobbar även som timvikarie till och från. Mina bröder bor ca 2 timmar ifrån men hon besvärar inte dom i onödan och det är ofta mig som hon vänder sig till eftersom jag bor närmast. Detta tycker jag inte är alls konstigt. Jag och min sambo har en dröm att flytta till en större gård som ligger ca 35-40 mil härifrån. Får höra mycket av bekanta omkring mig att hur jag kan flytta så långt ifrån min mamma mm. Jag har en god relation med min mamma och hade inte på något vis tänkt att överge henne. Men mitt samvete påverkas när jag får höra sådana saker som stackars lilla mammi och inte kan du flytta så långt ifrån henne mm. Vad tycker ni?

Men vad tycker din mamma? Har du pratat med henne? Hon kanske tycker att det låter toppen att du flyttar till ditt drömhem? Och även om hon inte skulle tycka det så har du ditt liv att leva och sina drömmar att uppfylla. Det geografiska avståndet behöver inte ha någon betydelse för kontakten.

 

[Paddington]

Klart du ska flytta!!

Själv flyttade jag 30mil från mina föräldrar medan mina syskon bor kvar på samma ort; Gissa vem som haft mest kontakt med dem under alla år - Jag

Relationen/kontakten sitter inte i hur nära man bor någon.

 

[hastflicka]

Du maste leva ditt liv, inte din mammas.

Jag ar enda barnet och flyttade fran mamma tvars over varlden flera ganger ... Men a andra sidan flyttade min mamma ifran vasterbotten och sin mamma, till Stockholm pa -50 talet nar det inte var latt att halla kontakten. Hon kunde inte prata med sin mamma utan det var brev som gallde ...
Numera har vi allt fran videoconference till enkla satt att ta oss langre strackor relativt enkelt och ofta, sa flytta!

 

[Heulwen]

Får mig att tänka på denna bild:

 

[Dressyrtjejen_97]

Flytta!!
Som någon sa, relationen sitter inte i avstånden. Man kan ha en jättebra relation ändå.

Bara för att relatera till mig själv; Jag bor 1 mil från mina kusiner. Med bil tar det ca. 15 min. Träffar dessa färre gånger per år än vad jag har fingrar på min vänsterhand. Snackar (tyvärr ) inte jättemycket med de på sociala medier heller.
Men en del av mina släktingar i Tyskland, de pratar jag i telefon med flera gånger/månaden och det skickas brev m.m.

Så relationen sitter verkligen inte i avstånden.

 

[Vallmo]

Det låter lite konstigt, min mamma är också 70 och hon är mer av den typen som skulle kunna flytta iväg från mig (hjälp, barnvakt ).

Min mamma är likadan.
Hon har sett till att alltid bo så långt ifrån så det blir krångligt att anlita henne som barnvakt.