Är skolan diskriminerande mot pojkar? (utbruten från Kan vi prata lite mer om incels och i allmänhet avvisande av män)

[Elo]

Hö

Man kan fundera över detta: tillbaka till faktakunskaper. Vad undervisas i skolan idag, inga kunskaper alls eller icke-faktakunskaper? Ingen kan analysera något denne inte grundläggande kunskaper i, det är så självklart att det inte borde behöva sägas tycker jag. Ändå så är det den synen som präglat skolan under senare tid.

Att undervisa i faktakunskaper är något som hjälper såväl pojkar som flickor.

I kursplanerna är det väldigt lite fokus på faktakunskaper,och mest fokus på analys osv.

 

[kökshäxan]

I kursplanerna är det väldigt lite fokus på faktakunskaper,och mest fokus på analys osv.

Jo jag vet, och jag tycker det är rena vansinnet.

 

[sjoberga]

Jag fick högre betyg än provresultaten visade för att jag tog ansvar även för miljön omkring och mina medelevers framgångar. Det gav några extra femmor som låg på marginalen. Då tänkte jag att det var orättvist. Nu tänker jag att det var ganska OK.

Det är inte något som bara drabbar personer med dubbla X-kromosomer, det har med något helt annat än gener att göra.

 

[sjoberga]

Jo jag vet, och jag tycker det är rena vansinnet.

Jag tycker det är mer rätt än faktarabblande. Särskilt idag när informationen är lätt att tillgå men svår att värdera. Det kan gå så långt att man börjar tro på fake news och diverse konspirationer om det går sig riktigt illa.

Men visst, utan sakkunskap står man sig ganska slätt också.

 

[Sel]

Jag är inne på samma spår som @sjoberga. Det spelar ju ingen roll hur mycket faktakunskap man har om man inte förstår eller kan reflektera över det man lärt sig.
Jag upplevde att mycket av undervisningen när jag gick i högstadiet var att läsa och lära sig ren fakta i fraser och stycken från böckerna. Det var lätt att tvärplugga dagen innan provet, kopiera ned svaren man minns och sedan fjutt- glömma allt till nästa dag.

 

[Petruska]

När jag gick i skolan på 70-talet, snittade tjejer redan då högre i alla ämnen än killar. Undantaget var historia. Och i gymnastik berodde det på om undervisningen var könsintegrerad eller -segregerad.

Det som har ändrats sedan dess, är väl att tjejer nu i högre grad söker utbildningar i nivå med sin kapacitet.

 

[tara]

Förr var språk tjejområden men nu så är väl framförallt engelska killdomäner är min erfarenhet från våra ungdomar. Jag har en känsla att det gäller fler språk? Någon som håller med? Detta pga dataspelen, killar som spelar dataspel och lyssnar på tex på pewdiepie blir väldigt duktiga på engelska.

 

[monster1]

Förr var språk tjejområden men nu så är väl framförallt engelska killdomäner är min erfarenhet från våra ungdomar. Jag har en känsla att det gäller fler språk? Någon som håller med? Detta pga dataspelen, killar som spelar dataspel och lyssnar på tex på pewdiepie blir väldigt duktiga på engelska.

I den här familjen spelar tjejerna lika mycket dataspel som killarna och tittar på youtube så... Nej. Den mest studiebegåvade av dom är en tjej och hon har hittills lärt sig själv via internet att säga och skriva enklare meningar på koreanska (k-pop intresse) och japanska (manga-fan), vid sidan av engelska och spanska. Svenskan är nog det som haltar mest hos alla barnen.

 

[kökshäxan]

Jag tycker det är mer rätt än faktarabblande. Särskilt idag när informationen är lätt att tillgå men svår att värdera. Det kan gå så långt att man börjar tro på fake news och diverse konspirationer om det går sig riktigt illa.

Men visst, utan sakkunskap står man sig ganska slätt också.

Som jag skrev, utan grundläggande ämneskunskaper kan du inte bedöma om det du får presenterat dig är trovärdigt eller ej.

Det som skrivs i läroplanerna idag låter fint men är rent nonsens. En elev på mellanstadiet skall t.ex. klara följande i ämnet matematik:

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Det ovan klarar knappast ens en genomsnittsstudent som börjar på högskolan. Tvärtom är förkunskaperna så dåliga att kurserna och framförallt examinationen på högskolan måste göras lättare för att möta studenternas bristande förmåga. En tentamen i en grundkurs i matematik, även på en något mera krävande utbildning som Teknisk Fysik, innehåller numera oftast enbart enkla standarduppgifter.

 

[Silkisif]

Som jag skrev, utan grundläggande ämneskunskaper kan du inte bedöma om det du får presenterat dig är trovärdigt eller ej.

Det som skrivs i läroplanerna idag låter fint men är rent nonsens. En elev på mellanstadiet skall t.ex. klara följande i ämnet matematik:

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Det ovan klarar knappast ens en genomsnittsstudent som börjar på högskolan. Tvärtom är förkunskaperna så dåliga att kurserna och framförallt examinationen på högskolan måste göras lättare för att möta studenternas bristande förmåga. En tentamen i en grundkurs i matematik, även på en något mera krävande utbildning som Teknisk Fysik, innehåller numera oftast enbart enkla standarduppgifter.

Självklart har grundkurserna på TF "enkla standarduppgifter", tror du att kunskap bara uppstår hur som helst bara för att utbildningen byter namn? Efter grundkurser kommer mer avancerade kurser, helt enkelt.

Du får gärna utveckla din fråga.
Jag är precis klar med min TF, försöker besvara efter bästa förmåga

För övrigt ser det ut som att du citerat bland annat kraven för högre betyg?

 

[Sel]

Som jag skrev, utan grundläggande ämneskunskaper kan du inte bedöma om det du får presenterat dig är trovärdigt eller ej.

Det som skrivs i läroplanerna idag låter fint men är rent nonsens. En elev på mellanstadiet skall t.ex. klara följande i ämnet matematik:

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Det ovan klarar knappast ens en genomsnittsstudent som börjar på högskolan. Tvärtom är förkunskaperna så dåliga att kurserna och framförallt examinationen på högskolan måste göras lättare för att möta studenternas bristande förmåga. En tentamen i en grundkurs i matematik, även på en något mera krävande utbildning som Teknisk Fysik, innehåller numera oftast enbart enkla standarduppgifter.

Jag håller med om att det låter som en hel del ordbajseri (krasst uttryckt) men föreställer mig också att lärare är rätt kapabla att anpassa läroplanen till åldersgruppen.
Jag menar, att kunna använda sig av ett enkelt cirkeldiagram eller en graf, eller att i ett exempel med bild eller en "verklighetsberättelse" kunna avgöra vilket räknesätt som passar känns helt rimligt för en sjätteklassare tycker jag.

 

[kökshäxan]

Självklart har grundkurserna på TF "enkla standarduppgifter", tror du att kunskap bara uppstår hur som helst bara för att utbildningen byter namn? Efter grundkurser kommer mer avancerade kurser, helt enkelt.

Du får gärna utveckla din fråga.
Jag är precis klar med min TF, försöker besvara efter bästa förmåga

För övrigt ser det ut som att du citerat bland annat kraven för högre betyg?

Vilken fråga? Jag har inte ställt någon utan det var ett konstaterande jag gjorde. Undervisningen i matematik på högskolan har jag ganska bra insikt i och jag ser det som ett stort och mycket allvarligt problem att man möter studenternas allt mer bristande förkunskaper och förmåga att tillgodogöra sig undervisningen genom att göra kurserna och examinationen enklare. Det gäller även i fysikdelen av utbildningen och jag tror mig veta att samma gäller även för de andra programmen.

 

[kökshäxan]

Jag håller med om att det låter som en hel del ordbajseri (krasst uttryckt) men föreställer mig också att lärare är rätt kapabla att anpassa läroplanen till åldersgruppen.
Jag menar, att kunna använda sig av ett enkelt cirkeldiagram eller en graf, eller att i ett exempel med bild eller en "verklighetsberättelse" kunna avgöra vilket räknesätt som passar känns helt rimligt för en sjätteklassare tycker jag.

Jag håller med om att lärarna ofta ser till att det blir en rimlig undervisning oavsett läroplan men de kan inte stå emot hur mycket och hur länge som helst utan att de också påverkas.

Jag citerade bara en lite del av läroplanen i matematik för grundskolan, det står mycket mer i den som är så dumt att man undrar vad det är för personer som författat den.

 

[fejt]

Som jag skrev, utan grundläggande ämneskunskaper kan du inte bedöma om det du får presenterat dig är trovärdigt eller ej.

Det som skrivs i läroplanerna idag låter fint men är rent nonsens. En elev på mellanstadiet skall t.ex. klara följande i ämnet matematik:

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Det ovan klarar knappast ens en genomsnittsstudent som börjar på högskolan. Tvärtom är förkunskaperna så dåliga att kurserna och framförallt examinationen på högskolan måste göras lättare för att möta studenternas bristande förmåga. En tentamen i en grundkurs i matematik, även på en något mera krävande utbildning som Teknisk Fysik, innehåller numera oftast enbart enkla standarduppgifter.

Det där ska inte en elev i mellanstadiet klara av. Det där är kraven för betyget a i slutet av årskurs 6. Det är lärarnas jobb att konkretisera vad det betyder för elever i olika åldersgrupper. Och det gör de bra. Finns otaliga exempel på nätet.

 

[fejt]

Jag håller med om att lärarna ofta ser till att det blir en rimlig undervisning oavsett läroplan men de kan inte stå emot hur mycket och hur länge som helst utan att de också påverkas.

Jag citerade bara en lite del av läroplanen i matematik för grundskolan, det står mycket mer i den som är så dumt att man undrar vad det är för personer som författat den.

Jurister klarar av (och har gjort det länge) att konkretisera och tolka lagboken. Varför skulle inte lärare klara samma sak?

 

[fejt]

Det har visats att flickor får högre betyg än pojkar för samma resultat i grundskola och gymnasium. Det är väl betygens variant av lönediskriminering.

Närvaro och uppförande ska inte vara en del av betyget men trots det får flickor oftare högre betyg än vad deras nationella prov visade medans pojkar oftare fick lägre.

En viktig anledning till att pojkar får lägre betyg är att de läser mindre än flickor vilket leder till mindre ordförråd och sämre förmåga att uttrycka sig. Senare i livet verkar dock akademisk framgång spela mindre roll eftersom männen ändå når högre positioner och får högre lön än kvinnor.

 

[durachiny]

En viktig anledning till att pojkar får lägre betyg är att de läser mindre än flickor vilket leder till mindre ordförråd och sämre förmåga att uttrycka sig. Senare i livet verkar dock akademisk framgång spela mindre roll eftersom männen ändå når högre positioner och får högre lön än kvinnor.

Det är möjligt att det du säger stämmer angående att pojkar läser mindre men det är mer oklart hur det påverkar skillnaden i betyg på nationella prov och slutbetyg.

 

[fejt]

Det är möjligt att det du säger stämmer angående att pojkar läser mindre men det är mer oklart hur det påverkar skillnaden i betyg på nationella prov och slutbetyg.

Det stämmer att pojkar läser mindre. En etablerad siffra är att ett barn som läser har ett ordförråd på mellan 70 och 80 000 ord vid 18 års ålder. Motsvarande för dem som inte läser är mellan 15 och 20 000 ord. För att tillgodogöra sig texten i en vanlig dagstidning krävs ett ordförråd på 50 000 ord. Det är väl ganska uppenbart att en sådan skillnad påverkar resultaten på nationella prov.

 

[durachiny]

Det verkar vara ganska mycket som pekar på att pojkar betygdiskrimineras

https://skolvarlden.se/artiklar/var-tredje-pojke-stockholm-far-lagt-betyg-i-matte

 

[durachiny]

Det stämmer att pojkar läser mindre. En etablerad siffra är att ett barn som läser har ett ordförråd på mellan 70 och 80 000 ord vid 18 års ålder. Motsvarande för dem som inte läser är mellan 15 och 20 000 ord. För att tillgodogöra sig texten i en vanlig dagstidning krävs ett ordförråd på 50 000 ord. Det är väl ganska uppenbart att en sådan skillnad påverkar resultaten på nationella prov.

Fast nu var det angående det här jag undrade hur det påverkar

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tjejer-far-fler-snallbetyg-an-killar