Akut sämre demens - vad göra?

De ringer för att kolla att utlagda platser fortfarande finns. Är iallafall inte här så enkelt som att det bara är att kolla i systemet och att det stämmer. Jag har person i mitt hem som har biståndshandläggare som ringer stup i kvarten om huvuvida platser finns kvar eller ej så jag tror mig ha rätt bra koll just den biten iallafal ;)
Du kan inte utgå från att allt är likadant organiserat i landets samtliga kommuner eller stadsdelsförvaltningar.
 
De ringer för att kolla att utlagda platser fortfarande finns. Är iallafall inte här så enkelt som att det bara är att kolla i systemet och att det stämmer. Jag har person i mitt hem som har biståndshandläggare som ringer stup i kvarten om huvuvida platser finns kvar eller ej så jag tror mig ha rätt bra koll just den biten iallafal ;)
Då verkar det som om ert system är uruselt? Det enklaste måste ju vara ett intranät där lediga platser läggs ut, och tas bort så fort man placerar någon där. Precis som vid hotellbokningar ;)
 
Då verkar det som om ert system är uruselt? Det enklaste måste ju vara ett intranät där lediga platser läggs ut, och tas bort så fort man placerar någon där. Precis som vid hotellbokningar ;)
Stockholm har usel IT del på alla parter jag stött på, ja... Sedan kan jag tänka mig att delar av problemet inte ligger på datasystemet utan den mänskliga delen med, jag vet på flera ställen där det sköts dåligt = man kan inte lita på det utan måste ringa runt och försäkra sig.
 
@Stereo hoppas nya husläkaren är bra när det väl landar i en ny och att din mamma kommer till en plats som passar henne och hon trivs på.
Ett litet tips om din sömn om hon fortfarande är hos dig och du inte får sova är att undvika TV/ipad och andra skärmar då det stressar hjärnan och även programmen i sig kan få igång tankar, oro och känslor.
(En TV kan obegripligt gå sönder genom att antennkabeln är trasig och kastad ;))
kanske värt att testa och se om det faller väl ut eller i värsta fall blir bakslag, men då kan man ju enkelt få fram en antennkabel som ersätter den gamla "trasiga".

Kanske värt att testa och släcka ner henne en lampa i taget inför kvällen för att få kroppen/knoppen att gå ner och förbereda sig inför natten?

Lugna aktiviteter som redan sagts kan vara bra och värt att prova nytt som aldrig varit intressant förut, dementa personer kan ändra sig i mycket och på kort tid.
Ex. försök tänk runt ikring tidigare intresse att testa, min farmor stickade, virkade och sydde det mesta (!) som frisk när demensen slog till fick hon rulla iordning garnnystan som "råkat" gå upp. :o
Inte aktuellt för din mor förstod jag men ett litet inspirationstips förhoppningsvis på vägen.
 
Åh vad trött jag blir. :banghead:

Har gått och väntat på besked om när mamma kan få flytta in på boende, men inte hört något. Hade tänkt ringa biståndshandläggaren på hennes telefontider nu i veckan, men glömde bort det båda gångerna.

Nu har mamma fått ett brev (som hon inte läst ännu för pappa tar hand om hennes post) där det står att hon behöver höra av sig om hon fortfarande är intresserad av boende, för de väntar på besked om när hon avser flytta in. Om jag läser brevet rätt hade hon kunnat flytta in redan innan jul.

Jahaja... där ser man. Papperna på beslutet hittar vi så klart inte, för de har ju mamma "tagit hand om", så jag kan inte se vad som står i dem.

Nu måste mamma höra av sig, men det kommer ju inte hända. Jag har mailat biståndshandläggaren och frågat hur vi gör. Mamma har senaste dagarna trott att hon redan flyttat och diskar och står i för fullt. O_o
 
Åh vad trött jag blir. :banghead:

Har gått och väntat på besked om när mamma kan få flytta in på boende, men inte hört något. Hade tänkt ringa biståndshandläggaren på hennes telefontider nu i veckan, men glömde bort det båda gångerna.

Nu har mamma fått ett brev (som hon inte läst ännu för pappa tar hand om hennes post) där det står att hon behöver höra av sig om hon fortfarande är intresserad av boende, för de väntar på besked om när hon avser flytta in. Om jag läser brevet rätt hade hon kunnat flytta in redan innan jul.

Jahaja... där ser man. Papperna på beslutet hittar vi så klart inte, för de har ju mamma "tagit hand om", så jag kan inte se vad som står i dem.

Nu måste mamma höra av sig, men det kommer ju inte hända. Jag har mailat biståndshandläggaren och frågat hur vi gör. Mamma har senaste dagarna trott att hon redan flyttat och diskar och står i för fullt. O_o
Men vad i helvete, de VET ju att din mamma inte är helt tillräknelig och då hade de ju kunnat ringa dig eller din pappa och sagt något..
:banghead::banghead:
Hoppas det går att reda ut snabbt!
 
Åh vad trött jag blir. :banghead:

Har gått och väntat på besked om när mamma kan få flytta in på boende, men inte hört något. Hade tänkt ringa biståndshandläggaren på hennes telefontider nu i veckan, men glömde bort det båda gångerna.

Nu har mamma fått ett brev (som hon inte läst ännu för pappa tar hand om hennes post) där det står att hon behöver höra av sig om hon fortfarande är intresserad av boende, för de väntar på besked om när hon avser flytta in. Om jag läser brevet rätt hade hon kunnat flytta in redan innan jul.

Jahaja... där ser man. Papperna på beslutet hittar vi så klart inte, för de har ju mamma "tagit hand om", så jag kan inte se vad som står i dem.

Nu måste mamma höra av sig, men det kommer ju inte hända. Jag har mailat biståndshandläggaren och frågat hur vi gör. Mamma har senaste dagarna trott att hon redan flyttat och diskar och står i för fullt. O_o
Det går inte att få igenom att all kontakt ska vara till din far eller dig? Jag tänker att din mor kanske går med på det även? Nu är alla tyvärr inte bra på det :/ Så gäller att verkligen stryka alla nummer och adresser som inte är dit man vill för annars råkar någon "hjälpsam" ringa ändå :down: Hände mig inte alls nu kring julhelgen att någon ringde mormor istället för min mor eller mig, undrar vart personen på sjukhuset ens fått nummret till mormor någonstans :confused:
 
Åh vad trött jag blir. :banghead:

Har gått och väntat på besked om när mamma kan få flytta in på boende, men inte hört något. Hade tänkt ringa biståndshandläggaren på hennes telefontider nu i veckan, men glömde bort det båda gångerna.

Nu har mamma fått ett brev (som hon inte läst ännu för pappa tar hand om hennes post) där det står att hon behöver höra av sig om hon fortfarande är intresserad av boende, för de väntar på besked om när hon avser flytta in. Om jag läser brevet rätt hade hon kunnat flytta in redan innan jul.

Jahaja... där ser man. Papperna på beslutet hittar vi så klart inte, för de har ju mamma "tagit hand om", så jag kan inte se vad som står i dem.

Nu måste mamma höra av sig, men det kommer ju inte hända. Jag har mailat biståndshandläggaren och frågat hur vi gör. Mamma har senaste dagarna trott att hon redan flyttat och diskar och står i för fullt. O_o

Ja herregud vad säger man. Tyvärr är det ju så att så länge hon inte är helt otillräknelig så kommer det att vara hennes beslut att flytta till boendet eller inte. Beslutet borde ju biståndshandläggaren kunna maila dig kopior av tänker jag. Usch lider verkligen med dig, jag vet hur mycket jag kämpade för pappa och hur dåligt jag mådde. Det är så tråkigt att inget blir bättre med åren med dessa typer av problem, det är så tydligt att allt sköts i samma hjulspår som det alltid har gjorts. Det kan ju eventuellt vara läge att fundera på om din mamma ska ha en god man kanske som kan sköta kontakterna. Anhöriga kan bli det men det är inte alltid att rekommendera för det blir lätt slitningar och konflikter. Tyvärr brukar det ju vara lång väntetid på att få en god man och i dessa tider med många nya ensamkommande flyktingbarn som alla ska ha god man så kan jag tänka mig att det är en viss brist på gode män. Men vad skönt om det skulle ordna sig i alla fall för din mamma inom en snar framtid.
 
Ursäkta TS för en lite OT-fråga men jag måste bara få undra: Hur i hela friden fungerar det när en äldre person inte har släktingar som kan bråka åt dem? Det känns som att en äldre utan barn är helt chanslös?
 
Ursäkta TS för en lite OT-fråga men jag måste bara få undra: Hur i hela friden fungerar det när en äldre person inte har släktingar som kan bråka åt dem? Det känns som att en äldre utan barn är helt chanslös?

Det är ofta dem man ser i artiklarna i tidningarna om de som lever i total misär. Jag har slagits som en galning för båda mina föräldrar (av olika skäl) och vetskapen om att om inte jag gjort det så hade min far förmodligen dött tidigare är skrämmande. Vad hade tex hänt om jag inte orkat om min egen hälsa hade rasat?

Det är enormt komplicerat med dementa precis innan de tippar över. De kan säga ifrån sig hemtjänst, vård osv. Nu hade vi tur att det gick att lirka med mamma så vi fick henne till ett utredningsboende och sedan en permanent plats.

Att som anhörig slåss med myndigheterna för att få hjälp och samtidigt se någon/några i sin familj må så dåligt är bland det värsta man kan vara med om.
 
Ursäkta TS för en lite OT-fråga men jag måste bara få undra: Hur i hela friden fungerar det när en äldre person inte har släktingar som kan bråka åt dem? Det känns som att en äldre utan barn är helt chanslös?
De lever i total misär alternativt dör... Beroende på hur det yttrar sig så kan myndigheter reagerar... Svärmor hade en period när hon ringde och gick till polisen och anmälde saker som stulna, vi pratar alltså om flera gånger i veckan, där ringde polisen upp oss och kollade så att vi visste läget och frågade om de kunde hjälpa till genom att prata med handläggaren om att det var angeläget att svärmor fick mer hjälp. Jag frågade faktiskt då hur de gör om det inte finns anhöriga och fick till svar att då ringer de sociala myndigheter och ber dem att kolla upp situationen. Sjukvården är också en sån instans som kan reagera, men då gäller det att personen träffar samma läkare/sköterska och att de har tid att lyssna och prata. Tyvärr är det nog många som faller mellan stolar. :(
 
Vad otroligt fruktansvärt! @Snurrfian oxh @athena_arabians

Läskigt också att det med stor sannolikhet är ens framtid om man väljer att inte skaffa barn.
Ni får se till att skaffa er unga vänner! ;) Skämt å sido så tror jag att vi alla måste bli bättre på att reagera och kanske lägga oss i när vi ser saker som inte känns bra. Vi har daghundens husse som jag håller ett extra öga på, men han har ändå en stor släkt med syskon och syskonbarn, men eftersom vi bor närmast. Sen är han ofta hos oss på helger och efter jobbet så det är inget extra bekymmer egentligen. Han fyller 65 i år och har en del hälsoproblem.
 
Jahaja... där ser man. Papperna på beslutet hittar vi så klart inte, för de har ju mamma "tagit hand om", så jag kan inte se vad som står i dem.

Åh ... Min mamma "tar hand om" allt. Och gömmer det. Numera har vi lärt oss att nästan allting som saknas ligger inlindat i kläder i byrån så min syster, som är den som kan vara där mest, har tagit för vana att gå igenom hela byrån först innan hon letar någon annanstans. Om det är skor som saknas så ligger de dock inte i byrån, de står på elementet bakom gardinen.

Häromveckan försvann 13 par trosor för henne, hon säger att personalen har slarvat bort dem i tvätten men vi tror att hon slängt dem. Hon har olika soppåsar under sängen, i en av dem hade hon förmodligen trosorna och så har personalen trott att det var skräp.

Vad gäller papper som kommer i kuvert så gäller det att vi hittar dem, pappa säger bara att de fick något brev som han inte förstår.

Alltså det blir marginellt lättare när de kommer in på boende, enligt min erfarenhet. Vinsten för oss är att vi vet att de har nära till personal om någon av dem t ex ramlar. I övrigt är det fortfarande ett jäkla meck och min syster är nära utbrändhet. Det är irriterande att jag t ex ska behöva ringa chefen och be henne säga till personalen att de inte ska låta bli att städa bara för att mamma säger att hon har för ont i ryggen idag, eftersom nästa städning isåfall inte är förrän om tre veckor och lägenheten håller på att gro igen av t ex kissfläckar på golvet. :meh:

Men har man tur får de förstås ett bra boende. Mina föräldrars är ingen höjdare. Men en god vän som jobbar på ett annat boende berättade för ett tag sedan att deras gamlingar hade ipadkurs. Den äldsta deltagaren var 101.
 
Vad otroligt fruktansvärt! @Snurrfian oxh @athena_arabians

Läskigt också att det med stor sannolikhet är ens framtid om man väljer att inte skaffa barn.
Jag har jobbat i många år med bl.a. minnesstörningar på sluten psykiatrisk akutavdelning för äldre. Många äldre i ts mammas skick kom in akut (tvångsintagen) efter att grannarna tröttnat på att hjälpa, eller så kom polisen in med dem efter att de typ kört mot trafiken på motorvägen. Vissa hade inte öppnat dörren för hemtjänst på över ett år (alltså inte duschat eller bytt kläder alls). Så det är verkligen tur att vissa har barn eller vänner som kan hjälpa.
 
Jag har jobbat i många år med bl.a. minnesstörningar på sluten psykiatrisk akutavdelning för äldre. Många äldre i ts mammas skick kom in akut (tvångsintagen) efter att grannarna tröttnat på att hjälpa, eller så kom polisen in med dem efter att de typ kört mot trafiken på motorvägen. Vissa hade inte öppnat dörren för hemtjänst på över ett år (alltså inte duschat eller bytt kläder alls). Så det är verkligen tur att vissa har barn eller vänner som kan hjälpa.

Min mamma kördes till psykakuten i Säter efter vad som liknade ett psykotiskt bryt. Hon blev aggressiv mot pappa och de flesta andra i närheten (ena grannen lyckades hålla henne lugn tills moster kom). Min moster hade min äldsta kusin med sig för hon vågade inte vara själv med mamma i bilen. Tack och lov är äldrevården här relativt bra så alla inblandade insåg att mamma skulle inte hem igen.
 
När min mormor hamnade på sjukhus efter att ha ramlat och inte kunnat resa sig igen visade det sig att biståndshandläggaren och hemtjänsten inte ens visste att hon var dement, trots att de fått läkarintyg på det. Då hade min mamma och hennes bror frågat om boende till henne tidigare, men nekats och erbjudits ytterligare hemtjänst i stället.
Mormor vägrade åka till sjukhus efter att hon ramlat och larmat, så de hade satt henne i en stol och åkt, utan att ringa min mor eller morbror som de hade instruktioner om. Mormor kunde inte resa sig.. Som väl var kom morbror på ett helt oplanerat besök på em och tvingade med mormor till sjukhuset.
När det väl gått upp för biståndshandläggaren att hon var dement var det inga problem med boende däremot, som väl var. Och mormor verkar trivas bra där också, som väl är.
 
Vad otroligt fruktansvärt! @Snurrfian oxh @athena_arabians

Läskigt också att det med stor sannolikhet är ens framtid om man väljer att inte skaffa barn.

Vi får skjuta varandra i samförstånd ;)
Tyvärr behöver äldre stöd och ngn som kämpar för dom. Om så inte anhörig som ngn nära vän.
Jag har kämpat som fan för min tantpolare 90+ (ej släkt, long story) som nu äntligen har fungerande hemtjänst!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 518
Senast: sjoberga
·
Relationer Hej! En situation som känns som ett svek för mig men som jag måste få hjälp med att reda ut annars känns det som att vår relation är...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
8 897
Kropp & Själ Vart vänder man sig när man inte kan få hjälp av vården? Jag fungerar inte på arbetet, min hjärna lägger av och den står liksom och...
2
Svar
38
· Visningar
1 823
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 846
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp