Alkoholist - hur hanterar man det?

Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Jag har alltid mått bra med honom, han har vart mitt stöd genom diverse saker. Har alltid haft fullt förtroende och älskat honom fram tills nu..

Fast har du verkligen den? Man kan liksom inte bortse från missbruket. Så länge det finns där ingår det på sätt och vis i hans personlighet.

Man kan inte hjälpa någon som inte förmår sig att ta kraften till att ta sig ur det.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Man ska inte hjälpa dem alls.... Jag levde 12 år med en alkolist... Försökte hjälpa, tjata, gnälla, skälla...... Den enda verkan detta hade var att jag förstörde mig själv.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Nu berättar jag lite om min Egna erfarenhet ang alkolism.

Du kan inte göra något eg mer än att bry dig och försöka få dem inse fakta.
Är uppvuxen med en far som är alkolist och är tyvär än idag. I många många många år har jag försökt få honom till att sluta och skaffa hjälp. Dom måste vilja själva. Man kan inte tvångsinlägga då det är ett presonligt val har jag fått till svar. Samma med honom stark svartsjuka mot min mor vilket har eskalerat i misshandel. Detta var dock många herrans år sedan men just syftet vad svartsjuka kan göra när de har promille i kroppen. Mitt sista hopp var här i sist när han höll uppe i 8 veckor. Sen var det kört igen. Lögn är vardag . Tom för sig själv. Jag får ju alltid falska förhoppningar och blir sviken vilket jag tror du också kommer bli även om detta handlar om en kärleks relation.

Flaskan är oftast det enda som betyder något. Det dämpar ångest och dom slipper tänka på allt "jobbigt" för en stund. Min far har alltid valt flaskan framför familjen. Vilket är himla synd för när han är nykter är han världens bästa pappa. Är ofta rädd för att få ett samlat om att det gått såpas långt att.. ja du förstår kanske. Det förstör så himla mycket. Usch detta var jobbigt att skriva känner jag nu men detta är iaf vad jag upplever med alkolister.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

På frågan "alkoholist - hur hanterar man det" är mitt enkla svar: undvika och hålla sig så långt bort från alkoholister som det geografiskt, känslomässigt och relationsmässigt det bara är möjligt.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Jag vill ge dig en bamsekram på internetvis, och stämma in i kören som säger att det inte är ditt fel! Jag har suttit i lite samma klister, men man kan faktiskt inte ta ansvar för andra. Man måste ta ansvar för sig själv. Du ska ju må bra, det är jag helt övertygad om att du kan utan honom också även om det inte känns så nu.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

KL
Jag levede under tre år med en cannabismissbrukare. Vännerna la ansvar på mig att få honom att sluta. Han sa att jag var typ larvig och att han bara var livstilsbrukare.

Tappade dessutom kontakten med en mycket god vän. Hon var/är socionom på narkotikaenheten och jag vågade inte låta dem träffas för att hon skulle ju se :( Den reationen har till min stora storg inte gått att laga...
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

*kl*
Vad du lider av är medberoende, det är otroligt vanligt och jag är själv en av dem som trillade dit.

Det finns ingenting du kan göra för att få honom att sluta, det måste komma inifrån från honom själv. Skydda dig själv istället och avsluta kontakten.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Tack för alla svar. Har varit guld värda för min egna självkänsla! :love:

Jag har dock gått emot många utav er och har kvar kontakten med honom. Men jag håller mina ord om att det blir ingenting mellan oss innan han ändrat sitt liv men kanske inget ändå. När kontraktet han har med jobbet (om nolltoleransen) går ut så har jag lovat att tänka över hela situationen i alla fall.

Han tog även upp, om än lite sarkastiskt, att han kunde väl äta Antabus. Jag spann vidare på det och tyckte att det lät som en bra idé. Sa även att jag tyckte han kunde gå upp till chefen och berätta hur allt låg till och att han gjort bort sig under valborg - innan han fick reda på det via läkaren. Påpekade också att ville han äta antabus kunde han ta upp det på samma gång. Var väl lite motvilligt ifrån hans sida just då.
Fick ett sms i fredags om att han pratat med chefen och skulle upp till Hälsan för att få antabus över helgen. Nytt möte på måndag och där beslutades att han skulle få antabus hela kontraktet ut.

Så nu går han minst en gång i veckan till läkaren och tar blodprov plus får en dos.
Jag har dock läst på google att vissa människor kan dricka på detta ändå utan symptom så jag är lika orolig för det. :D

För att förtydliga lite så tror jag inte att han är riktig alkoholist, alltså sitter hemma och super till lite i veckodagarna. När jag slutade gymnasiet och gick arbetslös så spenderade jag min mesta tid hemma hos honom (då bodde han dessutom hemma och nära inpå sina föräldrar) i två år.
Däremot så blev det ju mycket på helgen när den väl kom.
Helgalkis möjligtvis - kan man vara det?
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

En "riktig" alkoholist kan inte hantera alkohol, oavsett om det dricks varje dag eller en gång i månaden.

Jag tycker verkligen du ska kontakta AA, för DIN skull. På dina inlägg låter det som om du behöver det.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Finns ingenting som heter riktig alkoholist. När man inte kan hantera alkoholen och inte heller förmår sig att hålla sig borta från den är man alkoholist.

Bryt säger jag också. För din egen skull. Du kommer bli så besviken annars. Man kan inte hålla på att oroa sig och hjälpa en person som inte inser sina problem eller ens vill ha hjälp. Det slutar bara i ledsamheter.
 
Sv: Alkoholist - hur hanterar man det?

Han är helt klart alkoholist, de flesta alkoholister sitter inte på en parkbänk och super.
Nu är det dags för dig att ta hand om dig själv så du inte fastnar i ett medberoende! Att kontakta AA är en jättebra idé.
 

Liknande trådar

Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 091
Senast: Whoever
·
Hundträning Hej, Vi hämtade hem vår lilla Australian Shepherd för fem veckor sedan. Hon är jätteduktig vid hundmöte, inkallning, lärde sig "sitt" på...
7 8 9
Svar
167
· Visningar
14 373
Senast: ildiko
·
L
  • Artikel
Dagbok Denhär berättelsen börjar i december året 2006. Det var en mamma en pappa och deras lilla bebis som var i himlen. Dom skulle få en till...
2
Svar
37
· Visningar
2 188
Senast: manda
·
Hundhälsa Hej Min valp på 12 veckor som har varit någorlunda rumsren (ca 0-4 olyckor om dagen), säger alltid till eller så ser man när han behöver...
Svar
4
· Visningar
680

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp