Anpassa arbetstider efter pendling

[bettysmatte]

Kan man ställa det kravet? Vi har, från och till, haft det problemet på min arbetsplats att vissa anställda protesterar mot sitt schema (vi kan bli schemalagda på varierande tider från kl 7 till 17:45) med anledningen att tiderna inte fungerar med buss- och tågtider. Jag tycker att man självklart kan ha önskemål, men att man knappast kan kräva att jobbet tar hänsyn till hur arbetstagarna tar sig dit och hem. Eller tänker jag tokigt? Jag har de senaste åren varit helt eller delvis ansvarig för att lägga schema, och det är komplicerat nog som det är att få ihop det UTAN att också ta hänsyn till externa variabler. Dessutom vill jag verkligen INTE göra mig ovän med mina kollegor... Vad tycker ni? Är det rimligt att kräva att arbetstiderna anpassas efter pendling? Själv har jag - äntligen - bara 1,5 mil bilväg till jobbet, men har haft så mycket som 4 mil enkel resa. Det fanns inte en chans att jag skulle kunna använda mig av buss eller tåg, och jag krävde heller aldrig att mina tider skulle anpassas efter hur jag kunde eller inte kunde ta mig till och från jobbet. Hur tänker ni?

 

[mandalaki]

Kan man ställa det kravet? Vi har, från och till, haft det problemet på min arbetsplats att vissa anställda protesterar mot sitt schema (vi kan bli schemalagda på varierande tider från kl 7 till 17:45) med anledningen att tiderna inte fungerar med buss- och tågtider. Jag tycker att man självklart kan ha önskemål, men att man knappast kan kräva att jobbet tar hänsyn till hur arbetstagarna tar sig dit och hem. Eller tänker jag tokigt? Jag har de senaste åren varit helt eller delvis ansvarig för att lägga schema, och det är komplicerat nog som det är att få ihop det UTAN att också ta hänsyn till externa variabler. Dessutom vill jag verkligen INTE göra mig ovän med mina kollegor... Vad tycker ni? Är det rimligt att kräva att arbetstiderna anpassas efter pendling? Själv har jag - äntligen - bara 1,5 mil bilväg till jobbet, men har haft så mycket som 4 mil enkel resa. Det fanns inte en chans att jag skulle kunna använda mig av buss eller tåg, och jag krävde heller aldrig att mina tider skulle anpassas efter hur jag kunde eller inte kunde ta mig till och från jobbet. Hur tänker ni?

På mitt jobb står vi i en liknande situation efter en kommande omorganisation. Såvitt jag förstått det så är arbetsgivaren ganska kallsinnig till anställdas önskemål. Men jag tror också att arbetsgivaren kollat upp att det faktiskt GÅR att ta sig till och från arbetsplatsen även om man jobbar obekväma tider.

Ungefär så tycker jag är rimligt. Det ska kunna finnas kollektivtrafik. Att anställda däremot ska kunna kräva individuella arbetstider för att få så kort restid som möjligt - det tror jag att jag tycker är för mycket begärt.

 

[Mia_R]

Jag har själv valt att flytta längre från jobbet och skulle aldrig drömma om att det skulle anpassas efter hur jag har möjligheter att åka kommunalt eller köra egen bil, det är mitt problem att lösa, inte min arbetsgivares.

 

[bettysmatte]

Problemet här är ju också att det inte precis är ett kontorsjobb där man kanske kan vara hyfsat flexibel med vilken tid folk är där, så länge de kommer och arbetar det antal timmar de ska. Vi måste vara bemannade på rimligt vis under de timmar vi behövs på jobbet. Eftersom vi också är beroende av varandra så är det ju inte heller helt kul om vissa, som har närmre till arbetsplatsen t.ex., får ta sämre arbetstider för att "hjälpa" de som hävdar att de måste pendla med buss/tåg.

 

[TomasN]

Kan man ställa det kravet? Vi har, från och till, haft det problemet på min arbetsplats att vissa anställda protesterar mot sitt schema (vi kan bli schemalagda på varierande tider från kl 7 till 17:45) med anledningen att tiderna inte fungerar med buss- och tågtider. Jag tycker att man självklart kan ha önskemål, men att man knappast kan kräva att jobbet tar hänsyn till hur arbetstagarna tar sig dit och hem. Eller tänker jag tokigt? Jag har de senaste åren varit helt eller delvis ansvarig för att lägga schema, och det är komplicerat nog som det är att få ihop det UTAN att också ta hänsyn till externa variabler. Dessutom vill jag verkligen INTE göra mig ovän med mina kollegor... Vad tycker ni? Är det rimligt att kräva att arbetstiderna anpassas efter pendling? Själv har jag - äntligen - bara 1,5 mil bilväg till jobbet, men har haft så mycket som 4 mil enkel resa. Det fanns inte en chans att jag skulle kunna använda mig av buss eller tåg, och jag krävde heller aldrig att mina tider skulle anpassas efter hur jag kunde eller inte kunde ta mig till och från jobbet. Hur tänker ni?

Jag har ställt vissa liknade krav på anställningsintervjun och då tycker jag egentligen man kan kräva vad som helst. Sen får arbetsgivaren säga ja eller nej.

En omorganisation som skulle ge mig mycket längre restider skulle få mig att söka nytt jobb och det kan man ju hinta till chefen.

 

[bettysmatte]

Jag har ställt vissa liknade krav på anställningsintervjun och då tycker jag egentligen man kan kräva vad som helst. Sen får arbetsgivaren säga ja eller nej.

En omorganisation som skulle ge mig mycket längre restider skulle få mig att söka nytt jobb och det kan man ju hinta till chefen.

Fast nu handlar inte detta om vad man säger vid en anställningsintervju, utan de här kraven har kommit i efterhand.

Men skulle du inte alls bry dig om, t.ex., du slapp att jobba till kl 17:45 pga att det inte passar med dina pendlingstider, men att kollegan som kör bil fick stanna till kl 17:45 två dagar/vecka pga att hon kör? Tänk om han/hon också börjar hävda att han/hon vill börja åka buss/tåg i stället och att det inte fungerar med tidtabellen. Vem ska vara kvar till kl 17:45 då?

 

[TomasN]

Fast nu handlar inte detta om vad man säger vid en anställningsintervju, utan de här kraven har kommit i efterhand.

Men skulle du inte alls bry dig om, t.ex., du slapp att jobba till kl 17:45 pga att det inte passar med dina pendlingstider, men att kollegan som kör bil fick stanna till kl 17:45 två dagar/vecka pga att hon kör? Tänk om han/hon också börjar hävda att han/hon vill börja åka buss/tåg i stället och att det inte fungerar med tidtabellen. Vem ska vara kvar till kl 17:45 då?

Jag är ganska egoistisk när det gäller val av jobb. Om jobbet inte passar mitt liv så söker jag nytt jobb faktiskt. Om det blir stora förändringar i villkoren så blir det ett nytt beslut om jag vill jobba kvar eller inte.

För mig handlar det mest om att inte jobba länge den veckan jag har min son.

 

[bettysmatte]

Jag är ganska egoistisk när det gäller val av jobb. Om jobbet inte passar mitt liv så söker jag nytt jobb faktiskt. Om det blir stora förändringar i villkoren så blir det ett nytt beslut om jag vill jobba kvar eller inte.

Fast det är väl en helt annan sak egentligen? I mitt fall handlar det om folk som vill vara kvar på sin arbetsplats men samtidigt kräva att tiderna anpassas efter dem. Våra öppnings- och stängningstider har inte ändrats på 3 år.

 

[Aliche]

Jag tycker att man kan försöka anpassa sig efter önskemål så länge det är rimligt, genomförbart och inte påverkar verksamheten men om det går ut över andra anställda så tycker jag faktiskt inte att man kan kräva att man ska få välja tider som passa tidtabellen.
Visste dom inte om hur pendlingssituationen och arbetstiderna såg ut när dom accepterade jobbet? Då kan man ju inte komma i efterhand och bli sur när man inte kan ändra saker hursomhelst.

 

[bettysmatte]

Visste dom inte om hur pendlingssituationen och arbetstiderna såg ut när dom accepterade jobbet? Då kan man ju inte komma i efterhand och bli sur när man inte kan ändra saker hursomhelst.

Jo. Tror att del av problemet är att man ett år kan få "bättre" tider och ett annat år "sämre" tider. Vårt arbete är inte statiskt, grupper ändras, etc. och arbetet förändras. Det kräver stor flexibilitet hos de anställda. MEN, som sagt, öppnings- och stängningstider har inte förändrats de senaste 3 åren. Jag antar att man inte riktigt förstår problemet förrän man försökt att lägga schema för 8-10 personer... Man känner för att ducka/huka sig varje gång ett nytt schema är klart... Man vet ju t.ex. att den person som blir "vald" till att öppna på måndagar och den som ska stänga på fredagar inte kommer att hoppa jämfota av glädje. Ofta blir det då att man själv - som schemaläggare - tar på sig de tiderna...

 

[purity_666]

Jag har haft 7.5 mil enkel väg till jobbet. Jag har haft bil, tack och lov, men ingen hänsyn har ju tagits till att man pendlar. Vi hade såna som åkte tåg och de fick gilla läget. Ingen hade specialbehandling pga buss/tåg. Nu hade vi kontorstider med flex förstås, men vissa tider måste man ändå passa, som telefontider osv.

 

[Lovisaleonora]

Lika för alla. Visst kan arbetsgivaren i den mån det går ta hänsyn till önskemål, det skapar ju ökad trivsel hos anställda. Men det får inte bli på andra anställdas bekostnad. Lika för alla.

Hade det varit förmåner för de som tar buss eller tåg, kanske folk väljer att pendla med buss en bit för att få fler förmåner - hur går då verksamheten ihop?

 

[Araminta]

Nej, jag tycker inte det är arbetsgivarens ansvar att anpassa schemat efter de anställda. Jag har jobbat där arbetstiderna varierade mellan fyra på morgonen och tre på natten. Den enda hänsyn som togs var till frånskilda föräldrar som hade barn varannan vecka. De fick anpassade scheman de veckor de hade barnen. Sen kunde man önska om man ville jobba morgon eller kväll men det var inget som garanterades.

Kan du ta upp problemen du upplever med din chef? För det låter ju inte vidare trevligt att du ska få skit för något du knappast kan rå för. Jag antar att ni har någon form av rotationssystem så att inte de obekväma tiderna ständigt hamnar på samma person? Går det att tydliggöra detta för dina kollegor - att situationen är lika för alla? Jag förstår det som att ni lägger om schemat en gång per år, kanske det går att göra den intervallen lite kortare? Det kanske skulle minska missnöjet hos dem som fått de obekväma tiderna då det vet att det inte är ett helt år som gäller. Ett tredje alternativ, för att skona dig som schemaläggare, är att anonymiserar schemana. Be någon numrera samtliga anställda så att du inte vet vem som är vem och så lägger du schemat efter person 1, 2, 3 osv.

 

[Lejonelle]

Kan man ställa det kravet?

Nej. Reser till och från jobbet gör man på sin fritid och arbetsgivaren har inget ansvar för att det ska fungera. Hur man ska ta sig till jobbet från bostaden och hem igen är en ganska viktig fråga när man söker ett jobb eller ska flytta till annan bostad.

Så man har ingen rättighet att kräva anpassning av schemat men man kan förstås ta upp frågan till diskussion och ha ett samtal. Arbetsgivaren tjänar på att personal trivs och är lojal och stannar kvar. Om det går att lösa så att den som pendlar kommer hem i rimlig tid så ligger det i arbetsgivarens intresse. Men om det betyder att annan personal blir missnöjd istället är det ju inget vunnet.

Kanske arbetsgivaren kan göra en schemaanpassning någon annanstans som du vinner på som tack för hjälpen. Så tig inte och lid. Själv jobbar jag till 18, 19, 20 de flesta dagarna i veckan, men jag tar lite komp ibland och åker hem tidigare eller tar en ledig fredag.

 

[stjarnhimmel]

Rent lagmässigt skulle jag tro att arbetsgivaren inte har den skyldigheten. Däremot ska ju arbetsgivaren ta hänsyn om msn tex har små barn. Dock står det väl i lagen inte hur den hänsynen måste se ut.

Sen lär väl arbetsgivaren tjäna på att försöka hitta lösningar som funkar gör de anställda.

 

[lil-sis]

Inte krav men man kan ju få önska sig.

 

[Sonic76]

Jag har aldrig krävt att arbetsgivaren anpassar sig efter mig.
Jag fick öppning måndagar kl 06 så då fanns bara alternativet att sova på ett billigt hotell.
Jag tog jobbet med vetskapen om tiderna och det har aldrig slagit mig in att kräva annat av ag.
Dock anställdes två andra samtidigt utan körkort och de sa direkt att de inte kunde öppna och slapp.

 

[the_connemara]

Seriöst, vilket trams...

Jag förstår till viss del om det är jobbigt med en omorganisation om man känner sig tvungen att tacka ja till nya villkor av personliga anledningar. Men tackar man ja så gör man det bästa av situationen! Vuxna människor ska veta bättre än att dra ner stämningen genom gnäll tycker jag.

På mitt jobb har vi treskift, en del avdelningar med riktigt konstiga tider och har haft en väldigt jobbig omorganisation för två år sedan med halverat antal och många som fick lägre tjänster. Inte fan går folk och gnäller för det! Flera skaffade nya jobb efter ett tag såklart när de hittade ställen som erbjöd tjänster likt vad de hade innan omorganisationen.

Själv fick jag info om tider osv på intervjun och har sedan i samråd med chef valt att lära mig nya områden som har bla de arbetstiderna som funkar för mig (med häst). Skulle jag bli tvungen att börja på avdelningen med extremt oregelbundna tider hade jag sagt att jag gör det för att testa. Passar det mig inte söker jag nytt jobb om det inte finns andra möjligheter.

Grunden för den goda stämningen hos oss tror jag är vår närmsta chef och att vi har många olika typer av jobb och arbetstider så det går hyfsat_bra att hitta någon som vill göra varje grej. Vår chef säger absolut nej till en del grejer men eftersom hen alltid först försöker hitta en lösning och annars kommer med en kort och bra förklaring så blir det aldrig något tjafs. Helt underbart!

 

[Silver Girl]

Man vet ju t.ex. att den person som blir "vald" till att öppna på måndagar och den som ska stänga på fredagar inte kommer att hoppa jämfota av glädje. Ofta blir det då att man själv - som schemaläggare - tar på sig de tiderna...

Jag har själv varit schemaläggare en tid och kom då fram till att det är enormt viktigt att vara tydlig med vad som gäller och vara så rättvis som möjligt, inklusive mot dig själv.
T ex så skickade jag i god tid ut exakt när jag ville ha in schemönskemål fär varje period, och var tydlig i mailet att jag inte tog hänsyn till sent inkomna önskemål (till stor del för att jag började jobba med schemat direkt).
Jag gjorde endast speciella undantag, såsom att slippa nätter, för de som chefen sa att det var ok för. Jag lade mig aldrig i anledningen, som kunde vara allt från problem med blodtrycket till ensamstående förälder, utan det var chefens ansvar.
Jag hade en lista över vilka som jobbat de mest impopulära passen de senaste månaderna och såg till att de fördelades jämnt, inklusive på mig själv. Det fungerar inte i längden att lägga sådana pass främst på sig själv, om det inte är så att man av någon anledning föredrar dessa pass. Det orkar man inte i längden.

Jag relommenderar att du pratar med din chef om vilka regler som ska gälla, och be chefen bestämma vilka som ev ska få särbehandling. Det ska inte vara upp till dig.

 

[Mia_R]

Jag har aldrig krävt att arbetsgivaren anpassar sig efter mig.
Jag fick öppning måndagar kl 06 så då fanns bara alternativet att sova på ett billigt hotell.
Jag tog jobbet med vetskapen om tiderna och det har aldrig slagit mig in att kräva annat av ag.
Dock anställdes två andra samtidigt utan körkort och de sa direkt att de inte kunde öppna och slapp.

Jag hoppas du gör avdrag i deklarationen för övernattningarna?