Ansökan med videointervju

[hagel]

Jag jobbar på ett medelstort företag som för första gången skall öppna en butik i en småstad.
I och med öppningen söker vi butikspersonal och vi driver en trafikmässigt lyckad annonskampanj för att få människorna i området att se platsannonsen.

Vi har medvetet valt att gå på video-ansökan eftersom det för oss visar att den som ansökt är modern och nytänkande, samtidigt som man vågar vara utanför sin comfort zone. Man kan alltså enbart söka genom att svara på 6 frågor och via en mycket enkel webb-app i telefon eller dator spela in sig själv när man svarar på frågorna. Man får göra om hur många gånger som helst.

Jag som kontaktperson har blivit överröst av förfrågningar av människor som är "mycket intresserade, men vill söka tjänsten via telefon eller CV istället" och jag har fått otaliga meddelanden i stil med "Kan jag söka på något annat sätt förutom video-intervjun?"
Vi har hittills bara fått en handfull ansökningar och vi behöver minst det dubbla.

Eftersom tjänsten är en säljande och utmanande butiks-tjänst där du förväntas vara bekväm med dig själv och vara orädd för att testa nya sälj-metoder så känns det helt klart inte troligt att någon som inte är bekväm eller modig nog för att svara på 6 klara frågor via video skall våga bemöta kunder på det sätt vi vill att de skall bemötas.
Jag är både förvånad och negativt överraskad över hur man tänker som sökande när man ber om att få söka på ett annat sätt - men jag är också ödmjuk till att jag kanske har missat någon viktig poäng?

Där kommer mina fråga in. Hur tänker ni kring videoansökningar? Skulle ni kunna tänka er att söka en tjänst via video? Varför/varför inte? Och hur stor betydelse tror ni att det har var i landet man befinner sig, och vilken tjänst det handlar om?

Jag tycker ärligt talat att det känns lite krystat . Om jag verkligen ville ha jobbet hade jag inte haft några problem att spela in en video för att söka, men jag hade nog tvekat lite om detta var ett företag som jag orkade jobba för. Får en känsla av en "hipp" HR-avdelning som försöker vara nyskapande men kanske inte riktigt tänker igenom varför man gör som man gör. Typ som trenden med färganalyser eller alla företag som hoppade på LEAN när det kom, utan att sätta sig in i systemet ordentligt. Men å andra sidan attraherar ni säkert de medarbetare som ni letar efter och det är ju ändå något positivt i slutändan .

 

[Sasse]

Vi har hittills bara fått en handfull ansökningar och vi behöver minst det dubbla.

Om ni behöver minst det dubbla kanske det är värt att ändra hur på ansökan. Just nu lockar ni uppenbart inte tillräckligt många att söka.

Är det meningen att man ska sälja via inspelningar? Eftersom du skriver att man bland annat ska vilja testa nya säljmetoder.

Annars förstår jag inte riktigt relevansen? Att vara obekväm med att filma sig själv har ingenting att göra med hur bra säljare man är.

Jag gillar inte att filma mig själv, men hade gjort det om det tydligt framgått att det varit relevant för tjänsten. I just det här fallet tycker jag inte att det gör det.

Jag tror det hade varit skillnad om det hade funnits en mottagare som kunnat ge respons på det man sagt. Men att bara spela in sig själv och svara på frågor utan att få någon reaktion på det... nej.

 

[Lobelia]

Långt ifrån säkert, skulle jag säga. Skådespelare och programledare har oftast andra personer runt sig, som de interagerar med. Skådespelare går dessutom in i en roll. Det är något helt annat att "bara vara sig själv" ensam framför en kamera.
Jag känner/är bekant med några skådespelare, väldigt duktiga sådana, som förmodligen skulle vara väldigt obekväma i en sån situation Det enda det kan liknas vid teater är väl en monolog, men då går man ändå in i rollen. Förmodligen vill man inte ha någon som SPELAR säljare (visst var det ett säljjobb?) utan någon som ÄR en säljare.

Jag tog exempel på personer som har stor kameravana och yrken där man framträder för publik som grupper som jag av erfarenhet har mindre problem med att stå inför en kamera än befolkningen i snitt, inte menade jag att varenda en skulle var bekväm med att göra ansökan. Rimligen är steget att ställa sig inför en kamera mycket mindre om man har det som jobb än för snittet av befolkningen där många vägrar att stå inför publik/var med på bild/video. Det är också yrken där det är vettigt att se en provfil innan man överväger att ta folk på intervju.

 

[nullo-modo]

Hade inte sökt då jag viker mig dubbel av skratt när jag får en kamera riktad mot mig så blir svårt att då svara på 6 frågor samtidigt.
Men visst hade jag kunnat öva så jag klarade det om det var ett jobb jag vill ha men det faller troligen på att ansökningstiden har gått ut när jag väl var redo.

Hade jag kommit och fick reda på att det är rollspel så hade jag skakat på huvudet och tackat för mig.

Drar mig tom för att skicka in bild med ansökningen då jag inte fattat vad mitt utseende har att göra med om jag får jobbet eller inte.

 

[tanten]

Drar mig tom för att skicka in bild med ansökningen då jag inte fattat vad mitt utseende har att göra med om jag får jobbet eller inte.

Samma här.
Jag har aldrig sänt en ansökan med bild. Visserligen har en del att göra med att jag inte finns på bild. (Blev tvungen att ta kort för nytt körkort för ett tag sedan men de var nog första gången sedan förra körkortet )

Foton har föga och intet med min arbetsprestation att göra. Utseendet eller snarare mitt "fotoansikte" kan inte avgöra hur duktig jag är på mitt jobb.

Min coach från Trygghetrådet tjatade om bild på Linkedin men jag vägrade.

 

[nullo-modo]

Samma här.
Jag har aldrig sänt en ansökan med bild. Visserligen har en del att göra med att jag inte finns på bild. (Blev tvungen att ta kort för nytt körkort för ett tag sedan men de var nog första gången sedan förra körkortet )

Foton har föga och intet med min arbetsprestation att göra. Utseendet eller snarare mitt "fotoansikte" kan inte avgöra hur duktig jag är på mitt jobb.

Min coach från Trygghetrådet tjatade om bild på Linkedin men jag vägrade.

Samma som mig, bara tvungna kort.

 

[Pontevecchio]

Tack! Det verkar dock vara tydliga skillnader i stor och småstad.
När vi kört samma typ av ansökan i sthlm har konverteringsgraden varit mycket högre. Det kan såklart bero på många olika saker. Bl.a. att det är fler i Stockholm som känner till oss och som då kan tycka att det är värt en "obekväm" ansökan för att få arbeta här.

Coolt tycker jag. Jag kör ofta Skypeintervjuer, tycker de funkar klockrent. Detta är nåt annat och får ni inte ansökningar måste ni nog bredda er. Jag tror många vill ha en person på andra sidan skärmen.

 

[AnnDerry]

Jag jobbar på ett medelstort företag som för första gången skall öppna en butik i en småstad.
I och med öppningen söker vi butikspersonal och vi driver en trafikmässigt lyckad annonskampanj för att få människorna i området att se platsannonsen.

Vi har medvetet valt att gå på video-ansökan eftersom det för oss visar att den som ansökt är modern och nytänkande, samtidigt som man vågar vara utanför sin comfort zone. Man kan alltså enbart söka genom att svara på 6 frågor och via en mycket enkel webb-app i telefon eller dator spela in sig själv när man svarar på frågorna. Man får göra om hur många gånger som helst.

Jag som kontaktperson har blivit överröst av förfrågningar av människor som är "mycket intresserade, men vill söka tjänsten via telefon eller CV istället" och jag har fått otaliga meddelanden i stil med "Kan jag söka på något annat sätt förutom video-intervjun?"
Vi har hittills bara fått en handfull ansökningar och vi behöver minst det dubbla.

Eftersom tjänsten är en säljande och utmanande butiks-tjänst där du förväntas vara bekväm med dig själv och vara orädd för att testa nya sälj-metoder så känns det helt klart inte troligt att någon som inte är bekväm eller modig nog för att svara på 6 klara frågor via video skall våga bemöta kunder på det sätt vi vill att de skall bemötas.
Jag är både förvånad och negativt överraskad över hur man tänker som sökande när man ber om att få söka på ett annat sätt - men jag är också ödmjuk till att jag kanske har missat någon viktig poäng?

Där kommer mina fråga in. Hur tänker ni kring videoansökningar? Skulle ni kunna tänka er att söka en tjänst via video? Varför/varför inte? Och hur stor betydelse tror ni att det har var i landet man befinner sig, och vilken tjänst det handlar om?

Hade jag suttit i din sits hade min första tanke inte varit "Varför vill folk inte ansöka via video?" utan snarare "Vad har brustit i vår kommunikation som gör att vi blir överrösta med mail om att söka på annat sätt och knappt får in några videoansökningar?".

Det låter för mig som att många inte har förstått vilken vikt ni lägger vid att man ansöker just via video, hade fler förstått det kanske fler hade bitit ihop och spelat in sig själva, även om det tar emot lite?

 

[Cattis_E]

Jag skulle aldrig söka en sån tjänst om jag inte verkligen behövde ett jobb för att kunna äta...
Anledningar?
Jag har jättesvårt att se mig själv på film.
Den envägskommunikation det blir att bara filma sig när man svarar på frågor säger ju ingenting om personen.
Bara för att man inte kan svara bra framför en kamera så bortses erfarenhet, personliga egenskaper osv.
Är man däremot duktig på att visa upp sig så går man vidare.
Jagv
tror det är en stor nackdel för företaget att använda denna rekryteringsprocess.
Videointervju (tvåvägskommunikation) tycker jag är en annan sak.

För den delen har jag lite svårt för detta med att personlighetstest vid ansökan också. I alla ska fall om/när man hamnar i skräphögen för att testet inte var som de önskar när man har alla erfarenheter och lite till som de kräver.
På ett av jobben jag sökte kändes det som ett sätt att kunna välja en yngre (och billigare? ) framför äldre med eventuellt högre lönekrav.


Tycker det blir konstigt när testen verkar gå före erfarenhet och personlighet. En fd kollega med mycket kortare erfarenhet och väldigt lika egenskaper som mig fick nämligen ett jobb som de nobbade mig på. Och de hade bestämt sig samma dag som de intervjuade mig, men innan de ens hade min intervju tydligen. Hon fick besked att hon fått det innan min intervju. Så den kunde de väl skitit i. Men kanske kollade de för ev framtida behov. Vad vet jag.

Och det blir ju samma sak men värre med video känns det som..

 

[Youma]

Aldrig i livet att jag skulle vilja ansöka med en självinspelad video. Då har jag ändå stått på scen med hyggligt mycket publik i många år, statistat i filmer etc. Vill någon spela in en intervju, javisst, det går bra. Men jag vill varken se den själv, eller redigera etc.

Är det självupptagna youtubers som jobbet kräver, där man ska gilla se på sig själv och lyssna på sin egen röst? Tja, spännande jobb i alla fall...

Eller ok, jag skulle kunna tänka mig söka om det vore nåt i stil med " Resa jorden runt, med betalt, och videoblogga om det." Då kanske....

 

[Cattis_E]

Jag skulle aldrig söka en sån tjänst om jag inte verkligen behövde ett jobb för att kunna äta...
Anledningar?
Jag har jättesvårt att se mig själv på film.
Den envägskommunikation det blir att bara filma sig när man svarar på frågor säger ju ingenting om personen.
Bara för att man inte kan svara bra framför en kamera så bortses erfarenhet, personliga egenskaper osv.
Är man däremot duktig på att visa upp sig så går man vidare.
Jagv
tror det är en stor nackdel för företaget att använda denna rekryteringsprocess.
Videointervju (tvåvägskommunikation) tycker jag är en annan sak.

För den delen har jag lite svårt för detta med att personlighetstest vid ansökan också. I alla ska fall om/när man hamnar i skräphögen för att testet inte var som de önskar när man har alla erfarenheter och lite till som de kräver.
På ett av jobben jag sökte kändes det som ett sätt att kunna välja en yngre (och billigare? ) framför äldre med eventuellt högre lönekrav.


Tycker det blir konstigt när testen verkar gå före erfarenhet och personlighet. En fd kollega med mycket kortare erfarenhet och väldigt lika egenskaper som mig fick nämligen ett jobb som de nobbade mig på. Och de hade bestämt sig samma dag som de intervjuade mig, men innan de ens hade min intervju tydligen. Hon fick besked att hon fått det innan min intervju. Så den kunde de väl skitit i. Men kanske kollade de för ev framtida behov. Vad vet jag.

Och det blir ju samma sak men värre med video känns det som..

Fast idag är jag glad att jag inte fick det jobbet.
Och det var jag egentligen ganska snabbt efter. Lite för brett för min smak.

 

[Cattis_E]

.

Är det självupptagna youtubers som jobbet kräver, där man ska gilla se på sig själv och lyssna på sin egen röst? Tja, spännande jobb i alla fall...

Mina tankegångar var rätt lika. Vill ni ha sådana som kan flina upp sig, ser snygga ut på film och kanske kan snacka bra.

Sen beror det väl på frågorna. Om det är några "case" där man tex ska visa hur man skulle formulera sig för att förklara något för en kund kan det ju vis visst prov på förmågan. Men ni kommer ändå tappa bra folk, de som känner sig obekväma vid kameror

 

[mamman]

J


För den delen har jag lite svårt för detta med att personlighetstest vid ansökan också. I alla ska fall om/när man hamnar i skräphögen för att testet inte var som de önskar när man har alla erfarenheter och lite till som de kräver.

Tycker det blir konstigt när testen verkar gå före erfarenhet och personlighet. En fd kollega med mycket kortare erfarenhet och väldigt lika egenskaper som mig fick nämligen ett jobb som de nobbade mig på. Och de hade bestämt sig samma dag som de intervjuade mig, men innan de ens hade min intervju tydligen. Hon fick besked att hon fått det innan min intervju. Så den kunde de väl skitit i. Men kanske kollade de för ev framtida behov. Vad vet jag.

Och det blir ju samma sak men värre med video känns det som..

Åh såklart! Ser att jag formulerat mig fel i rubriken.

Nu är ju jag bara kontaktperson och inte ansvarig över hur ansökan/anställningen går till men jag förstår hur ledningen tänker.
Eftersom vår tjänst inte kräver tidigare erfarenheter utan snarare en viss typ av personlighet så är det svårt att hitta det via skrift.

Vi har uppmärksammats mycket medialt för våra olika och annorlunda rekryteringsprocesser där vi t.ex. låtit folk ansöka via ett webbformulär och sedan har betalat för kost och logi för de ansökande över en helg där de fått göra olika typer av personlighetstester, IQ-tester, logiska tester etc.
De har t.ex. fått lösa "omöjliga uppgifter" flera gånger om för att mätas i hur lång tid det tar innan de inser att allt de gör är helt i onödan - och då mäts de i hur de hanterar det (blir de arga för att de känner sig utnyttjade, eller tar de allt med en klackspark för att de inser att allt är ett test) Dessa tester har drivits av ett professionellt företag som tidigare arbetat med rekrytering för nationella insatsstyrkan, i samarbete med beteendevetare.
= Superintressant och ofta väldigt uppskattat med ett sånt personlighetstest där man oavsett om man får jobbet eller ej får ett grundligt feedback samtal efter avslutade tester.

Inte enbart för att jag skrev en uppsats om s. k. personlighetstester på universitetet så tycker jag att det är något tämligen obskyrt, även när det används av seriösa (rekryterings)företag. Det finns bättre och sämre test och man kan kombinera metoder, men ändå, det är en konstlad situation och relevansen i testerna är ofta tveksam (jag menar nu inte mer avancerade/preciserade, som kan göras t ex inom militären eller polisen). Framfrallt gör man misstaget att tro att personlighet är något statiskt. jag har inte stött på någon som inte utvecklas med erfarenhet, av livet och arbetet. När jag efter ganska många år i arbetslivet gjorde ett personlighetstest så blev den unga testledaren väldigt förbryllad. Mitt testresultat såg inte ut som det "skulle". Man skulle ha sina styrkor/svagheter enligt ett visst mönster och det stämde inte, jag var stark i områden som skulle vara motsatta. Jag förklarade då att jag (förstås) varit medveten om att jag hade lättare för vissa saker och därför förstås jobbat mer med att utveckla de andra sidorna. Hon såg väldigt förvånad ut.
Om man rekryterar folk utan erfarenhet, så finns det ju inte så mycket att gå på, och då förstår jag att olika typer av personlighetstest är ett sätt att sålla. Och säkert mycket bättre än många andra. Min poäng är bara att om en person i någon form av test får en viss "peronlighet" så kan det ändras över tid (förutom att det kan bli helt fel p g a den konstlade situationen). Sannolikt kortare om man är ung och t ex får sitt första jobb eller om man är ny i ett land och inte har lärt sig alla "koder" än. Och det är inte alls säkert att den som från början verkade mest rätt är det i längden. När jag var chef var det roligaste att se hur personer utvecklades över tid.
Jämfört med era tidigare ganska avancerade (som det verkar) urvalsprocesser, som verkar ha varit lyckade, så förstår jag inte hur en videoansökan ska kunna ge samma resultat (=urval sökande)? I likhet med @Youma så uppfattar jag de som ofta filmar sig själva och lägger ut som lite självupptagna (för tillfället, hör ju ofta till en viss period i livet). Som kund vill jag att en säljare ska vara intresserad av mig.

 

[Lovisaleonora]

För att det enligt arbetsgivaren har en viss relevans för tjänsten. Du är intresserad av en tjänst och vill ansöka. Ansökan sker enbart via videofrågor.

Så ser jag videoansökan i ditt fall. Det är relevant att man söker just på detta sätt.

Däremot hade jag varit noga att ange detta redan i annonsen, att videoansökan är en del av utgallringsprocessen, då vi som företag vill se nytänkande och orädda sökande.

 

[Stereo]

Vanliga ansökningar ger ju en klar fördel till människor som är bra på att uttrycka sig i skrift, så att testa videoansökningar för att kanske få in en annan typ av människor ser jag inte som något konstigt eller ett problem.

Jag hade utan problem kunnat filma mig själv och skicka in, om det räcker med en selfiefilm med mobilkameran. Hade säkert varit lite nervös men om ett kriterium för jobbet så hade det verkligen inte varit ett problem alls.

Problemet är ju att ni inte fått in tillräckligt med ansökningar och DET säger ju att ni bör tänka om, precis som flera andra sagt.

 

[em-pirre]

Jag hade inte sökt, eftersom jag hade fått en känsla av att det inte är så seriöst.

Fast det beror ju på vilket jobb det är. Hade det varit sånadär enkla PR-jobb tänkta för ungdomar (typ kör omkring med en redbullbil) hade jag förstått.

 

[sjoberga]

Så ser jag videoansökan i ditt fall. Det är relevant att man söker just på detta sätt.

Däremot hade jag varit noga att ange detta redan i annonsen, att videoansökan är en del av utgallringsprocessen, då vi som företag vill se nytänkande och orädda sökande.

Jag har svårt att se vad ledorden nytänkande och orädda har med videoinspelning framför kamera att göra, annars håller jag med att man bör vara noga för att spara människors tid.

 

[mandalaki]

Jag vet inte om jag missat det i tråden men spinxx du skrev väl att jobbet gällde annorlunda säljmetoder - och jag blir så nyfiken på vad de är?

 

[Cattis_E]

Inte enbart för att jag skrev en uppsats om s. k. personlighetstester på universitetet så tycker jag att det är något tämligen obskyrt, även när det används av seriösa (rekryterings)företag. Det finns bättre och sämre test och man kan kombinera metoder, men ändå, det är en konstlad situation och relevansen i testerna är ofta tveksam (jag menar nu inte mer avancerade/preciserade, som kan göras t ex inom militären eller polisen). Framfrallt gör man misstaget att tro att personlighet är något statiskt. jag har inte stött på någon som inte utvecklas med erfarenhet, av livet och arbetet. När jag efter ganska många år i arbetslivet gjorde ett personlighetstest så blev den unga testledaren väldigt förbryllad. Mitt testresultat såg inte ut som det "skulle". Man skulle ha sina styrkor/svagheter enligt ett visst mönster och det stämde inte, jag var stark i områden som skulle vara motsatta. Jag förklarade då att jag (förstås) varit medveten om att jag hade lättare för vissa saker och därför förstås jobbat mer med att utveckla de andra sidorna. Hon såg väldigt förvånad ut.
Om man rekryterar folk utan erfarenhet, så finns det ju inte så mycket att gå på, och då förstår jag att olika typer av personlighetstest är ett sätt att sålla. Och säkert mycket bättre än många andra. Min poäng är bara att om en person i någon form av test får en viss "peronlighet" så kan det ändras över tid (förutom att det kan bli helt fel p g a den konstlade situationen). Sannolikt kortare om man är ung och t ex får sitt första jobb eller om man är ny i ett land och inte har lärt sig alla "koder" än. Och det är inte alls säkert att den som från början verkade mest rätt är det i längden. När jag var chef var det roligaste att se hur personer utvecklades över tid.
Jämfört med era tidigare ganska avancerade (som det verkar) urvalsprocesser, som verkar ha varit lyckade, så förstår jag inte hur en videoansökan ska kunna ge samma resultat (=urval sökande)? I likhet med @Youma så uppfattar jag de som ofta filmar sig själva och lägger ut som lite självupptagna (för tillfället, hör ju ofta till en viss period i livet). Som kund vill jag att en säljare ska vara intresserad av mig.

Vilken fin sammanfattning och utveckling av vad det är jag inte gillar med personlighetstester och ville få fram tidigare

 

[cirkus]

Däremot hade jag varit noga att ange detta redan i annonsen, att videoansökan är en del av utgallringsprocessen, då vi som företag vill se nytänkande och orädda sökande

Fast vad är det som säger att man är nytänkande och orädd bara för att man kan tänka sig att videofilma sin ansökan och vad säger att man INTE är det om man kan tänka sig att göra det?