Att jobba sig rik.

[athena]

Sv: Att jobba sig rik.

Fast, för det första:

Ja, om du jämför med andra länder så finns det mycket orättvisor. I Sverige har faktiskt nästan alla chansen att komma nånvart.

För det andra:

Jag tror ingen av "oss" som tjänar "bra" men inte känner oss rika inte inser att vi har det bra. Jag har inte sett NÅGON klaga i den här tråden. Mera konstateranden att man faktiskt inte har råd med så fantastiskt mycket ändå.

För det tredje:

Trådstarten började med ett inlägg som fick mig att reagera. TS verkade se det som utopiskt att tjäna 35' eller mer per månad, vilket det verkligen inte är. Det är snarare ganska vanligt.

 

[sjoberga]

Sv: Att jobba sig rik.

Men det är du som betraktar det som en klagan. Jag försöker bara förklara att jag anser att lönenivå och ekonomisk rikedom inte alls är automatiskt kopplade.

 

[honung]

Sv: Att jobba sig rik.

Eller hur! Eller som när folk gnäller på att de inte har pengar, samtidigt som de i nästa andetag säger att de inte kan nalla av sitt sparkonto för de pengarna ska gå till det eller datt - tänk om en någon jevlaste gång hade pengar över till sparande istället för bara räkningar liksom.

 

[TomasN]

Sv: Att jobba sig rik.

Kanske för att vi har otroligt mycket orättvisor i världen (och även i Sverige) och vissa får klara sig på absolut ingenting medan andra på fullaste allvar inte kan se hur bra de har det? Man behöver inte känna sig rik men det vore ju fint om man kanske kunde se hur bra man har det.

Buhu som i "jaha, du ska försörja barn" något Sjöberga knappast är ensam om i Sverige, eller världen. Massa människor försörjer ungar på långt mindre pengar än så.

Det är precis som Petruska skriver. SÅ många höginkomstagare hänvisar till sina utgifter för att på nåt sätt visa att nej, så fett har jag det inte. Som att det är utgifterna som avgör om man har det bra eller inte.

Men de flesta som skriver att de är höginkomsttagare skriver att de har det bra ju. Jag har det bra och jag klagar inte. Och varför tror du dig veta hur mycket jag eller någon annan vet hur andra har det?

Jag anser bara inte att höginkomsttagare är riktigt samma sak som rik. Men det är kanske en språkfråga.

 

[Petruska]

Sv: Att jobba sig rik.

Varför i allsindar ska person B betraktas som ekonomiskt rikare än person A?

B är ju mer välavlönad. Jag håller med om att förutsättningarna inte bidrar till att göra B rik, men jag förstår egentligen inte varför det är viktigt att värja sig mot beskrivningen rik. Jag antar också att B fullt frivilligt och väl medveten om kostnaderna har valt att ha fyra barn. Med lägre inkomst hade det kanske inte blivit aktuellt med de 2 sista. Själv anser jag tex att jag inte har råd med fyra barn, om jag verkligen ville ha så många skulle jag verkligen behöva tänka över prioriteringarna.

I princip har väl B också valt den där sambon som inte tjänar något alls.

Jag har själv valt ungefär en sådan sambo. Jag tycker att man ganska ofta hör talas om att folk när de söker partner skulle undvika just en sådan partner som min, därför att hen drar in för lite pengar.

 

[sjoberga]

Sv: Att jobba sig rik.

B är ju mer välavlönad. Jag håller med om att förutsättningarna inte bidrar till att göra B rik, men jag förstår egentligen inte varför det är viktigt att värja sig mot beskrivningen rik. Jag antar också att B fullt frivilligt och väl medveten om kostnaderna har valt att ha fyra barn. Med lägre inkomst hade det kanske inte blivit aktuellt med de 2 sista. Själv anser jag tex att jag inte har råd med fyra barn, om jag verkligen ville ha så många skulle jag verkligen behöva tänka över prioriteringarna.

I princip har väl B också valt den där sambon som inte tjänar något alls.

Jag har själv valt ungefär en sådan sambo. Jag tycker att man ganska ofta hör talas om att folk när de söker partner skulle undvika just en sådan partner som min, därför att hen drar in för lite pengar.

Det kan ju finnas viktigare saker än pengar - som de som har pengar brukar säga

För mig är rik mer att man antingen har pengar, eller med en snabb omprioritering (som inte innebär att man måste äta nudlar varje dag, sparka ut sin partner eller be socialtjänsten hämta barnen) kan skaffa sig ett kapital på några månader. Det måste helt enkelt finnas antingen ett betydande kapital redan, eller ett betydande slöseri som lätt går att prioritera ned (boende, mat, bilar, etc) utan att man för den delen ska behöva vara hemlös. Men det är min definition. Jag värjer mig egentligen bara mot att kopplingen mellan välavlönad och rik skulle vara speciellt entydig.

 

[Hermelin]

Sv: Att jobba sig rik.

Jag skulle tro att den som har låg lön ofta anser att den som har hög lön är rik. Helt oavsett kostnader som den högavlönade har. Det är hur som helst ett privilegium med hög lön även om man gör val i livet som gör att det inte blir så mycket över till egen konsumtion.

 

[honung]

Sv: Att jobba sig rik.

Instämmer! Icke att förglömma att det är just inkomsten som allas framtida pension baseras på, inte på vad man haft för utgifter. Det är i det skedet av livet det verkligen klarnar vem som haft ett lönande yrkesliv eller inte och kanske även vem som haft råd att pensionsspara eller inte. DÅ kan vi göra rättvisa jämförelser.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Att jobba sig rik.

Och varför tror du dig veta hur mycket jag eller någon annan vet hur andra har det?

För att om ni har bra koll på hur andra har det är det ni säger ÄNNU märkligare. Alla dessa inlägg om att nääää, rik, det känner jag mig veeeerkligen inte. Och jaaa, jag känner ju långt över 35 men nääää, så mycket har vi inte över.

Som mina päron som jag frågade, när jag var yngre, om vi var rika och de svarade "näää, rika hade vi kanske varit om vi inte haft så många hästar". Då är alltså båda höginkomstagare, vi har två schyssta bilar, ett schysst hus, 4 hästar i fullservicestall (Stockholm) och reste på schyssta utlandsresor varje år. Men neeeej då, för hade vi inte haft hästarna hade vi ju varit förmögna på riktigt.

Detta då jämfört med hur mina klasskompisar hade det som aldrig någonsin ens varit utomlands. Perspektiv liksom.

 

[Petruska]

Sv: Att jobba sig rik.

Ja, så tror jag också att det är. För min del är det heller ingen slump att det är nu som välavlönad jag har så höga utgifter. Ej heller var det en slump att jag inte hade det som student eller under min tid i vården.

 

[Pontevecchio]

Sv: Att jobba sig rik.

Kanske för att vi har otroligt mycket orättvisor i världen (och även i Sverige) och vissa får klara sig på absolut ingenting medan andra på fullaste allvar inte kan se hur bra de har det? Man behöver inte känna sig rik men det vore ju fint om man kanske kunde se hur bra man har det.

Buhu som i "jaha, du ska försörja barn" något Sjöberga knappast är ensam om i Sverige, eller världen. Massa människor försörjer ungar på långt mindre pengar än så.

Det är precis som Petruska skriver. SÅ många höginkomstagare hänvisar till sina utgifter för att på nåt sätt visa att nej, så fett har jag det inte. Som att det är utgifterna som avgör om man har det bra eller inte.

Fast jag kan känna samma sak åt andra hållet "buhu jag har utbildad mig till ett låglöneyrke och nu är det synd om mig som inte tjänar pengar".

Jag gjorde ett val. Jag ville inte vara kvar i förorten, jag ville inte ha ont om pengar, jag ville kunna ha hästar och ett visst liv. Därför har jag gjort det som krävts och tjänar idag bättre än mina föräldrar och har en inkomst högre än den arbetarklass jag föddes i.

Det är inte det minsta synd om mig men jag vägrar sitta och tycka jag hade tur som har det så bra. Jag kämpar arslet av mig för det varje dag fortfarande!

 

[athena]

Sv: Att jobba sig rik.

För att om ni har bra koll på hur andra har det är det ni säger ÄNNU märkligare. Alla dessa inlägg om att nääää, rik, det känner jag mig veeeerkligen inte. Och jaaa, jag känner ju långt över 35 men nääää, så mycket har vi inte över.

Som mina päron som jag frågade, när jag var yngre, om vi var rika och de svarade "näää, rika hade vi kanske varit om vi inte haft så många hästar". Då är alltså båda höginkomstagare, vi har två schyssta bilar, ett schysst hus, 4 hästar i fullservicestall (Stockholm) och reste på schyssta utlandsresor varje år. Men neeeej då, för hade vi inte haft hästarna hade vi ju varit förmögna på riktigt.

Detta då jämfört med hur mina klasskompisar hade det som aldrig någonsin ens varit utomlands. Perspektiv liksom.

Fast vänta här nu.

Min föräldrar var och är ur ren arbetarklass. Jag är uppväxt i ett mycket enkelt hem. Vi hade en bil, alltid relativt gammal. Vi var på en utlandssemester när jag var 5 år gammal, till Danmark. Det var det enda.

Jag började jobba tidigt, sommarjobbade alla sommarlov redan från 7:an. Jag har alltid jobbat mycket och nästan alltid försörjt mina egna hästar. När jag började gymnasiet på internat flyttade jag hemifrån och har försörjt mig själv sen dess.

Jag har pluggat på universitet med studielån och småbarn, med 6 mils pendlingsavstånd = nästan omöjligt att jobba parallellt.

Kom inte och säg att jag inte vet hur det är att leva på lite pengar.

 

[sjoberga]

Sv: Att jobba sig rik.

Jag skulle tro att den som har låg lön ofta anser att den som har hög lön är rik. Helt oavsett kostnader som den högavlönade har. Det är hur som helst ett privilegium med hög lön även om man gör val i livet som gör att det inte blir så mycket över till egen konsumtion.

Jag håller med. Det låter säkert jättemycket med en lön på exempelvis 45.000 kr för någon som tjänar 15.000 kr. Men i mitt exempel ovan (där 2 parter tjänade 15.000 vardera, riktigt låg lön) och en där 1 part tjänade 45.000 kr. Trots alla skattesänkningar på senare tid. Det är ju inte så att dessa två exempelpar lever olika liv på något sätt. Samma kostnader. Samma nivå på lyx. Trots att man mycket riktigt kan benämna en part som höginkomsttagare och de andra som låginkomsttagare.

Jag menar inte att det är fel. Bara att det är verkligheten. Och fortfarande är det så att mer pengar brutto ger mer pengar netto att prioritera ur. Som tur är. Ju mer värde man skapar, desto mer värde får man ta del av.

Min familj skulle exempelvis, personligen, tjäna enorma pengar på sambeskattning som man har i Tyskland - vilket i många fall ger en betydligt rättvisare fördelning av skattetrycket över medborgarna. Men jag är stark motståndare till sambeskattning för att det är en förlegad konstruktion som ger många andra negativa effekter.

 

[honung]

Sv: Att jobba sig rik.

Fast jag kan känna samma sak åt andra hållet "buhu jag har utbildad mig till ett låglöneyrke och nu är det synd om mig som inte tjänar pengar".

Jag gjorde ett val. Jag ville inte vara kvar i förorten, jag ville inte ha ont om pengar, jag ville kunna ha hästar och ett visst liv. Därför har jag gjort det som krävts och tjänar idag bättre än mina föräldrar och har en inkomst högre än den arbetarklass jag föddes i.

Det är inte det minsta synd om mig men jag vägrar sitta och tycka jag hade tur som har det så bra. Jag kämpar arslet av mig för det varje dag fortfarande!

Fast nu gör du det lite enkelt för dig. Alla har ett val, så långt rätt men det finns nyanser också. Själv utbildade jag mig till ett yrke som i arbetarklass alltid legat högt på löneskalan men mitt i livet med barn, hus och dyra lån trollade tekniken bort en hel yrkeskår och plötsligt hade jag inte samma utgångspunkt i definitionen 'val' mer än att det gällde att få in stålar att klara av livet med. En kollega till mig är akademiskt utbildad med mycket fina erfarenheter och referenser men tyvärr från fel land så hen får inga såna jobb här och får därför ta det jobb som erbjuds som betalar dennes räkningar. Buhu, livet är inte alltid så enkelt.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Att jobba sig rik.

Kom inte och säg att jag inte vet hur det är att leva på lite pengar.

Jag känner verkligen inte att jag har sagt nåt sånt alls faktiskt.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Att jobba sig rik.

Fast jag kan känna samma sak åt andra hållet "buhu jag har utbildad mig till ett låglöneyrke och nu är det synd om mig som inte tjänar pengar".

Jag förutsätter att du inte syftar på mig för jag har verkligen inte ett lågelöneyrke eller tycker att jag inte tjänar pengar.

Huruvida folk är idioter för att de har lågelöneyrken kan ju diskuteras. Jag är inte så böjd att hålla med dig.

 

[kryddelydd]

Sv: Att jobba sig rik.

Jag tycker att diskussionen är intressant.
Inte så mycket utifrån lönesiffror, som utifrån vad som krävs för att man ska tycka att man är rik.

Jag har god inkomst, och anser mig ha en (mycket) bekväm ekonomi som jag dock "förstör" genom att äga 16 hästar. Det i sig är ju anmärkningsvärt vid närmare eftertanke.
Jag äger en liten, liten gård, 16 hästar och två fyrhjulsdrivna bilar varav den ena är 12 år gammal och den andra är ett år gammal.

Jag får nog se mig som rik även om jag inte själv skulle ha valt det ordet.
Jag är specialistläkare med knappt 70000kr i månadslön.

Jag diskuterade med vår lokalvårdare, som uppenbarligen inte är rik utifrån lönesympunkt. Hennes make är dessutom ofta arbetslös så de lever till stor del på hennes lön.

Och hon sade, på min tanke kring vad som är rik, att hon känner sig rik.
Det blev jag överraskad av!
Hon utvecklade tankegången till att de har en bra bil (fem-sex år gammal större volvo), de har ett bra hus, de har gott om mat och behöver inte vända på femtioöringarna och då känner hon sig rik.

Snacka om livskvalitet!
Och snacka om positiv grundsyn, att se sig som rik trots det som de flesta nog skulle se som en ganska knaper ekonomi. Jag vet inte vad hon tjänar i månaden, vill inte fråga, men som lokalvårdare anställd av landstinget lär det inte vara så mycket.

 

[athena]

Sv: Att jobba sig rik.

Jag känner verkligen inte att jag har sagt nåt sånt alls faktiskt.

Det var det här jag reagerade på:

För att om ni har bra koll på hur andra har det är det

*känner mig lite orättvist beskylld för att vara född med silversked i munnen*

 

[Trani]

Sv: Att jobba sig rik.

Fast är de verkligen så dåligt betalda? Min sambos bror och min svägerska är sjuksköterskor, de får ut mellan 23-25' i månaden. Visst, de har väl låg grundlön, men de har ju en hel del tillägg som gör att de inte får ut småpotatis. Men det är säkert stor skillnad beroende på var man jobbar.

Det är ju bara att kolla på snittlönerna. Runt 24-25kkr för sjuksköterskor (http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Sjukskoterska-1226) och runt 20kkr för undersköterskor (http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Underskoterska-1242).

Dvs en bra bit från de 35 000 och uppåt som diskuteras i tråden. Och detta för yrken som kräver utbildning.

Jämförelsevis ligger snittlönen för en lagerarbetare (som utbildningsmässigt har truckkort på sin höjd) på strax över snittet för undersköterskor. (http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Lagerarbetare-1285)

Visst att OB-tillägg tillkommer men så feta är de inte. Lagerarbetare arbetar dessutom också på obekväma tider, plus att de kan få andra tillägg, t ex om de arbetar i kylrum osv..

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Att jobba sig rik.

Verkligen livskvalitet

Exakt så känner jag när jag läser den här tråden Jag går ju runt och känner mig rik till vardags, rik på så vis att jag har en inkomst som ger mig så otroligt många valmöjligheter i livet. Jag kan resa, shoppa, äta det jag vill, må bra. Jag är inte fast i ett liv som kräver en enorm inkomst. För mig är det frihet.