Sv: Att jobba sig rik.
Vi har ett par klienter som verkligen inte borde "gå lösa" i samhället. Det gör de, och du vill inte veta vilka det är. Dagligen jobbar jag med dessa, bortser från brott du inte vill veta att de gjort, och försöker ge dem trygghet, en plan att klara vardagen, en vardag där de ska normaliseras, där du får ta emot både det ena och det andra emot grannar de stör, grannar som hatar/har fördomar. Att de kallar dig saker/ hotar dig är vardag. Att de hatar dig ena stunden, älskar dig nästa, det är inget konstigt, så funkar dem...
Mitt jobb är att ge dem mat, ge dem trygghet, ge dem värderingar som håller i samhället, att ge dem tröst, att ge dom verktyg för att klara av vardagen utan att mörda/ våldta/ misshandla som är deras vanliga sätt att hantera vardagen...Ge dem en meningsfull vardag med jobb ( daglig verksamhet), ge dem en chans att klara sig själva. Det går inte jämföra med krogen Ramona...
Fast tja. Jag jobbar inom psykiatrin nu och har jobbat tio år på krogen. Det kan bli precis lika obehagligt och som en av kollegerna sade för ett tag sedan; hennes man som jobbar inom ngt helt annat har haft fler obehagliga/farliga möten med psykiskt sjuka/berusade än hon haft, för att på psyk är man ändå förberedd. Har du jobbat på krogen någonting? Finkrogar räknas inte in i det här..
kl
Jag tycker att rik, i mitt tycke, då är man ekonomiskt oberoende. På det vis att man inte BEHÖVER jobba
Själv tjänar jag under den där magiska 35-gränsen och håller väl inte med om att läkare nödvändigtvis är så himla välbetalda. Tittar man på uträkningar över de jobb som lönar sig mest ligger läkare inte med där, vi pluggar för länge och kommer ut i arbetslivet relativt sent, med höga CSN-skulder. En gammal högstadiekompis som är snickare hade egen bostadsrätt i fina kvarteren medan jag fortfarande hankade mig fram på existensminimum år efter år. Sen har jag jäkligt mycket ansvar och "får" inte ha en dålig dag, det är en press som inte många fattar. När jag var säljare kunde jag ha en dålig dag och sälja mindre, det hände inte mkt mer än så, möjligen att chefen kunde bli grinig. Nu kan någon dö. Det ska vi i vården leva med.
Ett exempel på min fantastiska lön är att jag kan ha jour i 24 timmar, måste då vara i princip hemmasittande, kan inte ens gå en vettig runda med hunden då jag måste kunna vara på arbetet och igång snabbt om jag rings in. Men- om de INTE ringer, då får jag ut runt en hundralapp efter skatt för att jag suttit hemma ett dygn och väntat. För mig är det en kass deal, hellre jobba och sen vara ledig. Sen har vi ju andra sidan av myntet; hur kul är det de dygn då man faktiskt jobbar dygnet om? Inte så värst.. Aldrig är man nöjd
Tycker generellt att många har en underlig uppfattning om vad många höginkomsttagare gör. Har ett par bekanta som är chefer och de jobbar JÄMT, alltid tillgängliga på telefon eller mail, ofta blir det att åka in på lediga dagar även om familjen åkt iväg till stranden och måste packa ihop igen (populärt hos övriga..not). Sen räcker det med att de går tidigt en fredag för att anställda ska tissla om att chefen har det så jäkla bra. För de ser inte att chefen är på plats två timmar innan dem ett antal dagar i veckan, lägger halva söndagen på pappersjobb, etc osv. De får i regel inte hög lön för att de flamsar omkring..
Som en sista parentes; den jag känner som tjänar bäst är telefonförsäljare i butik. Noll utbildning, jäkligt duktig, ett jäkla driv.
