Attacker i Caracas/Venezuela

Bukefalos 30 år!

Det här är ett så dumt uttalande från Zelenskyj, samma logik bjuder i stort sett in Ryssland (eller USA...) till att kalla honom diktator för att legitimera kidnappning/sno naturtillgångar. Att respektera folkrätten vore vettigare.

https://www.expressen.se/tv/nyheter/varlden/zelenskyj-om-maduro-kan-man-gora-sa/

Jag såg väl hellre uttalandet mer som en passning till Trump att göra samma med Putin, då han har bitit sig fast vid makten genom att manipulera val och lagar i Ryssland de senaste 20 åren.

Zelenskyi är trots allt legitimt folkvald i Ukraina och de flesta har förståelse för att val inte kan hållas under pågående krig, precis som i Europa och USA under andra världskriget.
 
Det var bara min egen tanke om var de intressanta perspektiven ligger, inte något värderande av vad någon annan användare skrivit.

Men jag funderade lite på, efter att jag skrivit, om man hamnar i olika perspektiv beroende på hur man ser på vad det är för slags agerande det primärt handlar om: USA i relation till sin omvärld eller Trump i relation till sin egen makt.

Jag uppfattar detta som i första hand ett agerande av Trump där han bara tar ytterligare ett steg på samma väg där hans egen makt står utanför institutionella gränser. Bara att det nu handlar om att gå utanför folkrätten, utöver egna landets institutioner. Ett principiellt kliv.

Men om man uppfattar detta i första hand som ett agerande av USA som aktör på den internationella arenan kan jag se att man lägger andra aspekter i förgrunden för tolkningen. Antar man då tillskriver likheterna i de parallellerna du nämner ett annat värde.

Olika perspektiv, inget av det rätt eller fel och båda med sina poänger.
Lite förmodar jag det hänger på om man ser Trump som i detta fallet agerande för sin egen makts räkning eller för nationens räkning?

Jag uppfattar det inte som att det tidigare varit separerat på det viset, även om det så klart funnits interna politiska maktspel bakom hur USA agerat i tidigare sammanhang. Då har agerandet, även om det varit kontroversiellt, ändå skett inom ramarna för den egna nationens institutioner.
Ja, nåt sånt kanske. Jag har inte en genomtänkt åsikt att argumentera för när det gäller så att säga Trump eller USA, men av någon form av vana tänker jag på det i första hand som ett land, snarare än typ en företagsledare med underhuggare.

Jag vet inte hur mycket legitimitet jag vill ge åt tex Vietnamkriget. Om USA:s institutioner var på alla vis helt fine med det, så var det något fel på dem.

Men absolut, Trump frifräser påfallande mycket. Utan tvivel.
 
Senast ändrad:
Det har hänt förr att USA (och en del andra demokratier) invaderat eller attackerat länder med bristande motiveringar.

Invasionen i Irak 2003 till exempel, Sverige (eller ja, det beror på vilken regering man frågar) var ett av flera länder som ansåg att USA och Storbritannien med flera bröt mot folkrätten. Inte heller där gjorde USA något seriöst försök att hålla sig inom reglerna.

Ska man prata skillnader så är det kanske varken att det händer eller hur det motiveras som jag tycker skiljer sig från tidigare, utan kanske mer då kombinationen av att USA faller sönder inifrån samtidigt som man svingar åt olika håll och verkar vilja ha en bit av kakan både i Venezuela, Ukraina, Grönland, Gaza och gud vet var. I den meningen kan jag tycka att Trump framstår som något aggressivare internationellt än flera tidigare amerikanska presidenter. I kombination med nedmonteringen av den egna demokratin som pågått över tid har han mycket större diktator-potential än många av sina föregångare. Men det hade han förstås även innan han attackerade Venezuela (eller Iran förra året), sådant som brott mot folkrätten verkar bara ge mersmak i hans fall.

Den stora skillnaden jämfört med USA:s roll tidigare tycker jag egentligen är övriga västs hållning till allt detta, men den ändrades gradvis redan för flera år sedan i både efterspelet av Irak-kriget och vid Rysslands invasion av Ukraina. Det att man fäster mindre och mindre vikt vid sådant som FN och folkrätt och lägger mer fokus på att rusta upp vilket ger övriga parter en anledning att rusta upp ännu mer. Det att man liksom kollektivt ger upp alltmer om den regelbaserade världsordningen och förlitar sig mer på militär makt. Delvis för att man ser Trump som en instabil och opålitlig ledare för USA. Den ökande uppgivenheten inför att kunna upprätthålla lag och ordning internationellt, samt prioriteringen att bara spänna de militära musklerna istället, ger i sin tur USA ett ännu större utrymme än vad det haft tidigare att fortsätta bryta mot folkrätten.
 
Senast ändrad:
Det var bara min egen tanke om var de intressanta perspektiven ligger, inte något värderande av vad någon annan användare skrivit.

Men jag funderade lite på, efter att jag skrivit, om man hamnar i olika perspektiv beroende på hur man ser på vad det är för slags agerande det primärt handlar om: USA i relation till sin omvärld eller Trump i relation till sin egen makt.

Jag uppfattar detta som i första hand ett agerande av Trump där han bara tar ytterligare ett steg på samma väg där hans egen makt står utanför institutionella gränser. Bara att det nu handlar om att gå utanför folkrätten, utöver egna landets institutioner. Ett principiellt kliv.

Men om man uppfattar detta i första hand som ett agerande av USA som aktör på den internationella arenan kan jag se att man lägger andra aspekter i förgrunden för tolkningen. Antar man då tillskriver likheterna i de parallellerna du nämner ett annat värde.

Olika perspektiv, inget av det rätt eller fel och båda med sina poänger.
Lite förmodar jag det hänger på om man ser Trump som i detta fallet agerande för sin egen makts räkning eller för nationens räkning?

Jag uppfattar det inte som att det tidigare varit separerat på det viset, även om det så klart funnits interna politiska maktspel bakom hur USA agerat i tidigare sammanhang. Då har agerandet, även om det varit kontroversiellt, ändå skett inom ramarna för den egna nationens institutioner.
Amerikanska presidenter tenderar att bryta ganska flagrant mot folkrätten? Och vad gäller landets egna institutioner/mekanismer för att hantera utrikespolitik/krig så är det ju så att Obama gick runt godkännande av kongressen med sina drönar-attacker, och även Bush och co. genomgick rätt "processer" för att rättfärdiga krig så är ju sloganen "Bush lied, people died" talade för vad som pågick. För att inte tala om att Biden konstant bröt mot USAs lagar vad gäller att förse Israel med vapen trots att de var medvetna om att nödhjälp stoppades.

Varken den här aktionen eller valet att bomba Iran i somras ser jag som något som Trump gjorde bara för Trump, det skiljer sig helt enkelt inte så mycket från hur USA brukar agera och han verkar ha blivit påhejad av de i partiet som vill det här ännu mer än vad han själv vill. Tänker att det är ganska talande att en del never Trump-republikaner stöttar båda folkrättsbrotten.

Inrikespolitiskt är det en annan sak, och tex. agget emot Europa är ett utrikespolitiskt exempel på något som skiljer sig åt rejält från tidigare presidenter.
 
Jag såg väl hellre uttalandet mer som en passning till Trump att göra samma med Putin, då han har bitit sig fast vid makten genom att manipulera val och lagar i Ryssland de senaste 20 åren.

Zelenskyi är trots allt legitimt folkvald i Ukraina och de flesta har förståelse för att val inte kan hållas under pågående krig, precis som i Europa och USA under andra världskriget.
Ja, jag förstår det. Men det vore oavsett ett folkrättsbrott, och att legitimera folkrättsbrott gör ju alla nationer mer osäkra - samma för Ukraina.
 
Vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta åt centristiska demokraters reaktion på att Maduro kidnappats samtidigt som Venezuela bombats:

"Some Democrats are grumbling at their party's largely oppositional stance to President Trump's raid to capture Venezuelan President Nicolás Maduro, saying privately that their colleagues should be celebrating."

"I think it looks weak," a third centrist House Democrat said. "If you don't acknowledge when there is a win for our country, then you lose all credibility."

https://www.axios.com/2026/01/04/ma...cial_post_id=641970549&utm_campaign=editorial
 
Jag vet inte någonting. Kan inte folk bara sluta slåss.

Fy fn vad girig han och hans kompisar känns. Olja var väl det tredje mening som nämndes i hans första tal. Vi ska bli rika typ sa han. Inte Venezuelas folk. Ukraina har ingen olja så där är intresset mindre men om Ukraina stoppar ett fredsavtal som hindrar hans kompisar från att få oljan från Ryssland… tja… Ett borttagande av Putin skulle också ge fred och olja från Ryssland ,

Det enda målet för eu är att få bort allt behov av olja och gas snarast oavsett vad som sägs. Fram för elbilar, bränslecellsbilar och ett säkert laddningscykel för el och vätgas, egengjord etanol etc.
 
Men tyvärr är Sverige inte ensamma, politiska ledare i Frankrike, Tyskland och Storbritannien är nästan lika ynkliga. Känns tex. helt sjukt att Le Pen gett snäppet bättre uttalande än Macron... det ska inte vara så.
Jag ropar inte hurra över Macron, men det är rimligt att vänta sig mer av honom än Le Pen.

Det är ju Sverige jag är medborgare i. Därför stör den svenska bristen på hållning mer.
 
Jag vet inte så mycket om Marine Le Pen men har hon inte kopplingar till Putin och Ryssland, finansierade sin valkampanj med ryska pengar?
 
Tycker utgången i Venezuela fortfarande känns osäker, Trump är nog inte så pigg på att ha massor med amerikanska soldater i landet så vi får se vad det här slutar i, mera första kapitlet än sista tycker jag.
 
Skäms också över Sverige och har tidigare tänkt på det mer som svagt ledarskap och den traditionellt svårbrutna USA-svensk höger-alliansen, men har alltmer övergått till att se regeringens konsekventa acceptans för brott mot folkrätten tillsammans med sådant som deras förakt för besvärliga demokratiska yttringar som aktivism, deras vurm för övervakningssamhället och så vidare som ganska oroande på ett annat sätt. Snäppet värre än att det här är vekt är ju att det är en medveten strategi från Sveriges sida som öppnar upp för att ta efter just mer auktoritära länders syn på vad man kan göra. En avvägd normförskjutning. Det är en regering som styr med SD trots allt.

Tillägg: fast egentligen spelar det kanske ingen roll, vekt eller medvetet, vilket som så blir resultatet en normförskjutning.
 
Senast ändrad:
På temat "två fel gör inte ett rätt"...

Det finns alltså två (minst) problem runt USA:s bortförande (kidnappning) av Maduro.

Det ena är att man bryter mot folkrätten. Det har USA gjort tidigare, t.ex. vid invasionen av Panama, eller vid den flagranta inblandningen i militärkuppen i Chile (1973). Det är tyvärr inget nytt.

Det andra och egentligen mycket allvarligare problemet, är att den här gången så hoppar man helt över att ens göra det man gör inom USA:s politiska styrsystem.
Vid exempelvis anfallet mot Irak, Afghanistan eller flera andra interventioner så har man följt landets interna regelverk genom att på förhand informera (och eventuellt ljuga om diverse, men det är en annan sak) kongressen eller berört utskott, och tvinga parlamentet att acceptera handlingen.

I det här fallet så har man bara gjort. Ingen information, inte ens en serie lögner.

USA har tyvärr nu gått hela vägen från en om än ofullkomlig demokrati, till en diktatur.

Inte nog med det en diktatur med en oerhört oberäknelig president, som med viss sannolikhet har frontalobsdemens, och som till mångt och mycket styrs av sin stab.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp