Bakom lod

[Fiador]

Fast på den bilden har han ingen kontakt alls, han har nästan släppt tyglarna. Så som den var på den här bilden (och på video) var den dock ändå fin i formen och ja, den sätter sig fint och det är en rätt bra piaff absolut, men den var inte särskilt energisk och det var andra ganska långa sekvenser när den inte gick såhär fint utan var ganska tjafsig. Att då säga att man blev neddömd pga sekvenser som på bilden blir lite tramsigt.

I skrittövergången exempelvis drog han tyglarna ur händerna på honom och sen sökte han överhuvudtaget ingen kontakt med handen framåt nedåt på hela ökade skritten.

Som sagt, jättefin häst och mjuk ridning men han blev inte orättvist bedömd.

Det är möjligt att hans ritt inte var värd mer än 70p, men då var Dujardin ritt värd mindre än 70p. Hon uppfyllde inte ens grundena enligt dressyyrens grundprinciper och missade också en hel del pga obalans.

Ni har svårt att se/förstå skillnaden mellan lätt kontakt och släppt kontakt. Det ska liksom inte vara en dragkamp mellan häst och ryttare för att kallas stadig. För den ska också vara lätt. Om hästen är kvar i formen/hållningen har ingen kontakt släppt.

 

[Fiador]

Visst trevligare att typ släppa kontakt än hålla för mkt. Och visst sätter den sig lite mer än många andra.
För mig är det där en trevlig grund att bygga vidare på, piaff-bilden alltså.
Den har inte lagt bogbladen nog för att elevers fronten tillräckligt. Underhalsen ska ju vara mer rest och närma sig lodplan. Då kommer frambenen inte vara så under hästen, den kan sätta sig mer etc.
Men mindre aktiv underhals och hals som kommer ur manken blir det bättre.

Allting är ju en process. Han är på rätt väg. Tycker du inte? Till skillnad från Dujardin?

Lätt kontakt med bibehållen form/hållning är inte släppt. Den är bara lätt och hästen ändrar ingenting och kan när som helst ta emot och följa nya instruktioner från ryttaren. Då är kontakten stadig, men den sitter inte i handen, utan i samförståndet och harmonin mellan häst och ryttare. Precis som det anges ska vara i dressyrens grundprinciper.

 

[animalasia]

Allting är ju en process. Han är på rätt väg. Tycker du inte? Till skillnad från Dujardin?

Lätt kontakt med bibehållen form/hållning är inte släppt. Den är bara lätt och hästen ändrar ingenting och kan när som helst ta emot och följa nya instruktioner från ryttaren. Då är kontakten stadig, men den sitter inte i handen, utan i samförståndet och harmonin mellan häst och ryttare. Precis som det anges ska vara i dressyrens grundprinciper.

Jag har funderat mycket på detta eftersom jag sedan något år rider bettlöst. Jag får ju exakt samma känsla i dressyren (när det känns bra) fast jag inte har någon kontakt med hästens mun. Jag har fått omvärdera tankesättet gällande behovet av kontakt med just munnen.

 

[Sar]

Det finns gradskiva online att lägga på en befintlig bild, jag testade denna:
https://www.ginifab.com/feeds/angle_measurement/online_protractor.sv.php

då väljer man rotera 80 eller 100 grader för att få 10 graders avvikelse från 90 grader.

Jag tog en känd bild och la in 100 grader (som när hästen går från vänster till höger blir 10 grader bakom) och ekipaget klarade denna granskning
Det märks dock när man pysslar med sånt här att bilder måste vara fotade exakt från sidan (denna är snett framifrån) för att 10 grader ska vara möjlig avvikelse att se.
Men 10 grader är inte så mycket på denna bild tycker jag?
Man ska kamske testa på fler bilder och se hur mycket det blir.
Ska se vad jag kan hitta!

(gradskivan visar 10 grader bakom, nosen är tydligt framför det här)
Visa bifogad fil 135329

Men nog är hästen bakom lod när lodlinjen går genom öga-mungipa? Eller missförstod jag inlägget så att du menar att "i verkligheten" (fotat rakt från sidan) så så är den i lod (öga - mungipa)?

 

[JohannaB]

Men nog är hästen bakom lod när lodlinjen går genom öga-mungipa? Eller missförstod jag inlägget så att du menar att "i verkligheten" (fotat rakt från sidan) så så är den i lod (öga - mungipa)?

Den här matematiska debatten orkar jag inte riktigt ge mig in i men ett lodplan är alltid i lod, dvs vad vi kallar 90 grader.
Sen finns det en annan diskussion om lodplanet är längs nosryggen eller om den är genom öga och mungipa.
Är definitionen att lodplanet ska gå genom öga och mungipa så räcker det som definition, då har vi två fasta punkter att utgå från och man behöver inte diskutera om nosen är framför eller bakom utan man behöver bara prata om lodplanet är på rätt ställe (mellan de två angivna punkterna).

Den nyare definitionen, att nosryggen ska vara i lod, kan man sätta EN punkt på och mäta lod mot. I det fallet kan nosen vara framför eller bakom det lodplanet man sätter. Så pratar man om ”bakom lod” (eller framför) utgår man från en punkt medan om det är ett lodplan mellan två fasta punkter (öga och mungipa) så är diskussionen om hästens huvud är i lodplanet, om om den inte är det.

Jag har gett upp att reda i vilket lodplan man pratar om och mätte helt enkelt nosryggen för att det verkar vara så man arbetat i studien från artikeln som det länkades till i första inlägget.
I praktiken (för diskussionen här) har det nog inte så stor betydelse, båda lodplanen definitionerna är nog tillräckligt bra för amatörhästen och den ridning vi klarar av, men för studier på det måste man såklart först definiera vad man menar tänker jag

 

[JohannaB]

och det jag egentligen skulle skriva, innan jag fastnade i vilket lodplan vi pratar om, var att bilden var ett försök att illustrera att 10 grader bakom lodplan (som artikeln handlade om) är den inte.
petade väl in fler bilder med just hur mycket 10 grader bakom skulle vara, och menade på att så mycket bakom som 10 grader tror jag både att domaren ser och anmärker på utifrån egna erfarenheter. Det är rätt mycket bakom.

 

[Eurydome]

Det är möjligt att hans ritt inte var värd mer än 70p, men då var Dujardin ritt värd mindre än 70p. Hon uppfyllde inte ens grundena enligt dressyyrens grundprinciper och missade också en hel del pga obalans.

Ni har svårt att se/förstå skillnaden mellan lätt kontakt och släppt kontakt. Det ska liksom inte vara en dragkamp mellan häst och ryttare för att kallas stadig. För den ska också vara lätt. Om hästen är kvar i formen/hållningen har ingen kontakt släppt.

Kan inte du posta en film på vad du tycker är god ridning? Det skulle vara väldigt intressant att se med tanke på att du inte anser att Charlotte duJardin uppfyller dressyrens grunder.

 

[Badger]

Den här matematiska debatten orkar jag inte riktigt ge mig in i men ett lodplan är alltid i lod, dvs vad vi kallar 90 grader.
Sen finns det en annan diskussion om lodplanet är längs nosryggen eller om den är genom öga och mungipa.
Är definitionen att lodplanet ska gå genom öga och mungipa så räcker det som definition, då har vi två fasta punkter att utgå från och man behöver inte diskutera om nosen är framför eller bakom utan man behöver bara prata om lodplanet är på rätt ställe (mellan de två angivna punkterna).

Den nyare definitionen, att nosryggen ska vara i lod, kan man sätta EN punkt på och mäta lod mot. I det fallet kan nosen vara framför eller bakom det lodplanet man sätter. Så pratar man om ”bakom lod” (eller framför) utgår man från en punkt medan om det är ett lodplan mellan två fasta punkter (öga och mungipa) så är diskussionen om hästens huvud är i lodplanet, om om den inte är det.

Jag har gett upp att reda i vilket lodplan man pratar om och mätte helt enkelt nosryggen för att det verkar vara så man arbetat i studien från artikeln som det länkades till i första inlägget.
I praktiken (för diskussionen här) har det nog inte så stor betydelse, båda lodplanen definitionerna är nog tillräckligt bra för amatörhästen och den ridning vi klarar av, men för studier på det måste man såklart först definiera vad man menar tänker jag

Tycker en intressant del i diskussionen om det snarare är att i gamla böckers bilder av samling så kommer nosen i piaff fram mer eftersom hästen sätter sig bak. Så ser det oftast inte ut i realiteten på tävling nu. Och frågan är om det inte skulle dömas ned om det hände.

(när det gäller lodplan nos eller öga mungipa så känner jag att jag inte riktigt vet och inte heller vet om detta blir olika i olika ansikten så att säga. Både nosar ögon och munnar kan ju säkert sitta lite olika på olika individer och ha olika form. Bara som tex konkav eller konvex.)

 

[SiZo]

Tycker en intressant del i diskussionen om det snarare är att i gamla böckers bilder av samling så kommer nosen i piaff fram mer eftersom hästen sätter sig bak. Så ser det oftast inte ut i realiteten på tävling nu. Och frågan är om det inte skulle dömas ned om det hände.

(när det gäller lodplan nos eller öga mungipa så känner jag att jag inte riktigt vet och inte heller vet om detta blir olika i olika ansikten så att säga. Både nosar ögon och munnar kan ju säkert sitta lite olika på olika individer och ha olika form. Bara som tex konkav eller konvex.)

Det här tänker jag också på.

Araber har ögonen mer brett isär och har därmed större synfält än andra hästar. De ska också ha ögonen hyfsat lågt på huvudet, men det finns individer som har dem högt. Och för att krångla till det ännu mer så har många jibbah, utbuktande panna. Ibland i kombination med inbuktande nosrygg och Ibland en pytteliten mule.

Hur ska man bedöma då?

Jag tänker att bakom lod är en förenkling. Hur en häst går optimalt beror på hur den är byggd i sin helhet. Som ex min fd hingst. Mycket högrest, nacken rakt upp mer eller mindre, dessutom med en längd på typ 1,5 meter. Lång och låg på honom som ung kan nog jämföras med ganska hög form på andra hästar. Något annat blev helt enkelt för tungt och han blev framtung direkt.

Så jag tänker att det är olika hur de ska gå, beroende på hur de är byggda. Och det är nog inte alltid det går att se när någon rider.

 

[Sar]

Den här matematiska debatten orkar jag inte riktigt ge mig in i men ett lodplan är alltid i lod, dvs vad vi kallar 90 grader.
Sen finns det en annan diskussion om lodplanet är längs nosryggen eller om den är genom öga och mungipa.
Är definitionen att lodplanet ska gå genom öga och mungipa så räcker det som definition, då har vi två fasta punkter att utgå från och man behöver inte diskutera om nosen är framför eller bakom utan man behöver bara prata om lodplanet är på rätt ställe (mellan de två angivna punkterna).

Den nyare definitionen, att nosryggen ska vara i lod, kan man sätta EN punkt på och mäta lod mot. I det fallet kan nosen vara framför eller bakom det lodplanet man sätter. Så pratar man om ”bakom lod” (eller framför) utgår man från en punkt medan om det är ett lodplan mellan två fasta punkter (öga och mungipa) så är diskussionen om hästens huvud är i lodplanet, om om den inte är det.

Jag har gett upp att reda i vilket lodplan man pratar om och mätte helt enkelt nosryggen för att det verkar vara så man arbetat i studien från artikeln som det länkades till i första inlägget.
I praktiken (för diskussionen här) har det nog inte så stor betydelse, båda lodplanen definitionerna är nog tillräckligt bra för amatörhästen och den ridning vi klarar av, men för studier på det måste man såklart först definiera vad man menar tänker jag

Men finns det verkligen en ny definition på lodplanet, att det skulle gå längs nosryggen? Den tidigare (enligt mig) korrekta definitionen som i alla fall tidigare stod i TR, har gått i rak linje genom öga-mungipa. Jämför man det med att mäta längs nosryggen så inser man att näsan måste fram långt mer för att hästen inte ska vara bakom lod.

 

[Fiador]

Kan inte du posta en film på vad du tycker är god ridning? Det skulle vara väldigt intressant att se med tanke på att du inte anser att Charlotte duJardin uppfyller dressyrens grunder.

Den ligger ju redan ute i tråden och det är den jag syftar på i inlägget du citerar. Bläddra tillbaka några sidor så kan du kolla filmen själv.

 

[Fiador]

Men finns det verkligen en ny definition på lodplanet, att det skulle gå längs nosryggen? Den tidigare (enligt mig) korrekta definitionen som i alla fall tidigare stod i TR, har gått i rak linje genom öga-mungipa. Jämför man det med att mäta längs nosryggen så inser man att näsan måste fram långt mer för att hästen inte ska vara bakom lod.

Nej det finns det inte, varken i svenska TR eller i FEI:s domarmanual. Det är en efterkonstruktion för att människor inte kan läsa eller förstå detta med lodplan.

Det det står är att halsen ska vara rest och välvd i relation till hästens utbildningsståndpunkt med nacken som högsta punkt och att nosen ska vara något framför lodplan, inte i lodplan.

Om nosen hamnar i eller bakom denna lodplan, då är inte nacken högst, eftersom nacken då kommer tippa framåt/neråt. Det är bara fysik och biomekanik.

 

[Fiador]

Sen finns så klart undantag, hästars vars huvudform är exceptionellt formade. DÅ kan det vara svårt att se. Men det måste ju ändå sägas vara undantag?

 

[JohannaB]

Nej det finns det inte, varken i svenska TR eller i FEI:s domarmanual. Det är en efterkonstruktion för att människor inte kan läsa eller förstå detta med lodplan.

Det det står är att halsen ska vara rest och välvd i relation till hästens utbildningsståndpunkt med nacken som högsta punkt och att nosen ska vara något framför lodplan, inte i lodplan.

Om nosen hamnar i eller bakom denna lodplan, då är inte nacken högst, eftersom nacken då kommer tippa framåt/neråt. Det är bara fysik och biomekanik.

Fast det är ju det jag försöker förklara, OM den gamla sägningen stämmer:
”Lodplanet ska gå genom ögat och mungipan” så är lodplanet på en fixerad plats, mellan två punkter. Då är det omöjligt att ha nosen framför eller bakom den linjen, linjen dras ju på den bestämda platsen.
Nosen är ju alltid framför mungipan liksom, det går inte att få mungiporna framför nosen. Dvs är lodplanet som ni säger kan man inte prata om nosen framför eller bakom lodplan.
Det som istället händer med linjen när den dras mellan öga och mungipa är att man kan ha hästen i lodplan (dvs linjen blir lodrät) eller inte i lodplan.

Men den här diskussionen är rätt meningslös, och har det så himla stor betydelse i praktiken vilken av mätmetoderna man använder?
För studier som den som det refereras till i trädstarten har det såklart betydelse. Finns inte definitionen så blir studien omöjlig (eller svår) att beräkna sannolikhet eller standardavvikelser på.

 

[warg]

Fast det är ju det jag försöker förklara, OM den gamla sägningen stämmer:
”Lodplanet ska gå genom ögat och mungipan” så är lodplanet på en fixerad plats, mellan två punkter. Då är det omöjligt att ha nosen framför eller bakom den linjen, linjen dras ju på den bestämda platsen.
Nosen är ju alltid framför mungipan liksom, det går inte att få mungiporna framför nosen. Dvs är lodplanet som ni säger kan man inte prata om nosen framför eller bakom lodplan.
Det som istället händer med linjen när den dras mellan öga och mungipa är att man kan ha hästen i lodplan (dvs linjen blir lodrät) eller inte i lodplan.

Men den här diskussionen är rätt meningslös, och har det så himla stor betydelse i praktiken vilken av mätmetoderna man använder?
För studier som den som det refereras till i trädstarten har det såklart betydelse. Finns inte definitionen så blir studien omöjlig (eller svår) att beräkna sannolikhet eller standardavvikelser på.

Mellan två punkter har du en linje - men det är inte säkert att den är lodrät. Nosen kan inte vara bakom den linjen, den är ju relaterad till punkter på huvudet. Men om linjen inte är lodrät tycker jag inte det är konstigt att prata om bakom lod - fast det kanske snarast är mungipan som är punkten på linjen som är bakom lod och inte nosen. Dvs linjen mellan öga och mungipa lutar bakåt istället för att vara lodrät.

 

[Fiador]

Mellan två punkter har du en linje - men det är inte säkert att den är lodrät. Nosen kan inte vara bakom den linjen, den är ju relaterad till punkter på huvudet. Men om linjen inte är lodrät tycker jag inte det är konstigt att prata om bakom lod - fast det kanske snarast är mungipan som är punkten på linjen som är bakom lod och inte nosen. Dvs linjen mellan öga och mungipa lutar bakåt istället för att vara lodrät.

Vet inte om jag missförstår dig nu, men lodplan ÄR en specifik linje. Lodrätt linje. Den kan aldrig vara sned. Bara det som mäts emot denna linje kan vara sne eller rak i relation till lodplan.

 

[Fiador]

Fast det är ju det jag försöker förklara, OM den gamla sägningen stämmer:
”Lodplanet ska gå genom ögat och mungipan” så är lodplanet på en fixerad plats, mellan två punkter. Då är det omöjligt att ha nosen framför eller bakom den linjen, linjen dras ju på den bestämda platsen.
Nosen är ju alltid framför mungipan liksom, det går inte att få mungiporna framför nosen. Dvs är lodplanet som ni säger kan man inte prata om nosen framför eller bakom lodplan.
Det som istället händer med linjen när den dras mellan öga och mungipa är att man kan ha hästen i lodplan (dvs linjen blir lodrät) eller inte i lodplan.

Men den här diskussionen är rätt meningslös, och har det så himla stor betydelse i praktiken vilken av mätmetoderna man använder?
För studier som den som det refereras till i trädstarten har det såklart betydelse. Finns inte definitionen så blir studien omöjlig (eller svår) att beräkna sannolikhet eller standardavvikelser på.

Nu riktade jag inte mitt svar till dig specifikt, utan mer allmänt i tråden. Lodplan är liksom lodplan, alltid en rak lodrätt linje. Nosen ska vara framför denna linje. Såklart att om du flyttar denna linje framåt eller bakåt, att alla kroppsdelar kan vara framför eller bakom. Dock förutsätts det ju att det just NOSEN som ska vara framför. Då är ju resten av hästens kropp bakom.
Men jag förstår hur du resonerar, att man behöver en punkt att utgå ifrån med själva linjen. Den bör ju då ligga an mot pannan, för att nosen ska komma framför när hästen är i korrekt position.

En annan ledtråd är ju nacken, som ska vara högst. Lägger man pusslet så klarnar bilden.

Tillägg: Jag utgår ju ifrån att vi diskuterar TR dressyr. Vad som definieras där.

 

[warg]

Vet inte om jag missförstår dig nu, men lodplan ÄR en specifik linje. Lodrätt linje. Den kan aldrig vara sned. Bara det som mäts emot denna linje kan vara sne eller rak i relation till lodplan.

Ja det är ju det jag skriver. Att linjen mellan ögat och mungipan kan vara i lod, men det är i sig ingen lodlinje.

 

[Sar]

Fast det är ju det jag försöker förklara, OM den gamla sägningen stämmer:
”Lodplanet ska gå genom ögat och mungipan” så är lodplanet på en fixerad plats, mellan två punkter. Då är det omöjligt att ha nosen framför eller bakom den linjen, linjen dras ju på den bestämda platsen.
Nosen är ju alltid framför mungipan liksom, det går inte att få mungiporna framför nosen. Dvs är lodplanet som ni säger kan man inte prata om nosen framför eller bakom lodplan.
Det som istället händer med linjen när den dras mellan öga och mungipa är att man kan ha hästen i lodplan (dvs linjen blir lodrät) eller inte i lodplan.

Men den här diskussionen är rätt meningslös, och har det så himla stor betydelse i praktiken vilken av mätmetoderna man använder?
För studier som den som det refereras till i trädstarten har det såklart betydelse. Finns inte definitionen så blir studien omöjlig (eller svår) att beräkna sannolikhet eller standardavvikelser på.

Lodlinjen i lodplanet ska ju sedan gå till marken så om man tänker sig en linje rakt mot marken, genom hästens öga och mungipa så är nosen framför, bakom eller på linjen (och så klart alltid framför mungipan). Angående mätmetoderna så är jag ju så sjukt oteknisk så jag kan inte visa praktiskt men om man tänker sig en bild på ett hästhuvud och gör en linje både längs nosryggen mot marken samt en genom ögat och mungipa så kan man se att hästen behöver vara mer öppen i formen om man mäter genom öga och mungipa än längs nosryggen om man jämför med en lodlinje som är 90 grader mot marken.

 

[Sar]

Lodlinjen i lodplanet ska ju sedan gå till marken så om man tänker sig en linje rakt mot marken, genom hästens öga och mungipa så är nosen framför, bakom eller på linjen (och så klart alltid framför mungipan). Angående mätmetoderna så är jag ju så sjukt oteknisk så jag kan inte visa praktiskt men om man tänker sig en bild på ett hästhuvud och gör en linje både längs nosryggen mot marken samt en genom ögat och mungipa så kan man se att hästen behöver vara mer öppen i formen om man mäter genom öga och mungipa än längs nosryggen om man jämför med en lodlinje som är 90 grader mot marken.