C
clownen
Jag tänkte den här trådenkunde vara lämplig nu när många frågar om hingstval till sina ston. Många av frågorna kring detta som brukar debatteras här tas även upp i artikeln nedan....
Så här säger Heimdal om att välja hingst till sitt sto...
Nedanstående är kopierat i sinhelhet från www.hippson.se
Så väljer du rätt hingst till ditt sto
Många stoägare drömmer om att ta föl på sin ögonsten. Men att avla fram kvalitetshästar är en hel vetenskap.
- Som uppfödare måste man först bestämma sig för vad man vill producera. En hopphäst, en dressyrhäst eller en fritidshäst? Först därefter kan man börja fundera på hingst, menar Karl-Henrik Heimdahl.
Text & foto: Anki Yngve
Själv är han veterinär och chef på ATG:s hästklinik vid Åby-travet i Mölndal. Detta till trots har han under sina 30 år i yrket mest arbetat med ridhästar. Karl-Henrik Heimdahl är bland annat ordförande i avelsvärderingsnämnden och är därmed med och väljer vilka halvblodshingstar som ska godkännas för avel.
- Från avelsföreningens sida har vi formulerat ett avelsmål som gäller för det svenska halvblodet i stort. Men det finns inget som hindrar en enskild uppfödare från att sätta upp egna avelsmål, säger han.
Rannsaka stoet
Innan man bestämmer sig för att ta föl på sitt sto finns det en fråga man måste ställa sig. Är hon överhuvudtaget lämplig att avla på? Anledningen till att betäcka ett sto ska vara att man tror att hon kommer att få bra avkommor, inte att hon har råkat bli halt!
- Det vanligaste brännmärket på svenska avelsston idag är en triangel. Det är ingen bra utveckling, säger Karl-Henrik Heimdahl.
Med det menar han att många utdömda och triangelmärkta ston hamnar i avelsboxen. Det kan vara okej i undantagsfall, om stoet till exempel ha råkat ut för en olycka. Men det är totalt olämpligt om hon blivit utdömd för att hon inte varit hållbar nog för arbete. De generna kommer hon med all sannolikhet att föra vidare.
Rätt härstamning
Ett av de krav man bör ställa på sitt avelssto är att hon har rätt härstamning för det man vill producera. Vill man till exempel få fram en hopphäst ska stoet vara hoppstammat. Andra viktiga faktorer är hennes personliga egenskaper såsom gång, hoppteknik och kapacitet, ridbarhet, temperament och hälsotillstånd. Har hon fått föl tidigare ger det värdefull information vad gäller avelsresultat och fruktsamhet.
- Vill du få fram en tävlingshäst tycker jag att stoet ska ha ett antal generationer bakom sig som avlats för prestation i "din" gren, säger Karl-Henrik.
Dessutom tycker han att det är bra om stoet har tävlat själv. Då vet man mer om hennes psyke, att hon går att träna, transportera och så vidare.
Avlade åt samma håll
Vid val av hingst utgår man från stoet, hennes härstamning och personliga egenskaper. Även sådant som hennes storlek och typ spelar såklart roll. Därefter jämförs stoet med de möjliga hingstarna. Härstamningsmässigt får hon inte vara för nära släkt med hingsten.
- Men de bör vara avlade åt samma håll. Har du ett hoppsto ska hon betäckas med en hopphingst, tycker Karl-Henrik.
Han poängterar att det inte finns någon lag som säger att en bra tävlingshäst alltid får talangfulla avkommor.
- Det finns jättebra tävlingshästar som blir urusla avelsdjur. De själva är en lycklig slump av sina gener men de har inget att föra vidare. Och så finns det hingstar som får jättefina avkommor trots att de inte tävlat så bra själva. Titta bara på Cortez som inte gjorde några jätteresultat på hoppbanorna, men som visade sig ha gyllenkantade gener, säger Karl-Henrik.
Han menar att han träffat ryttare som tycker att alla hingstar som gått 1.60 borde vara godkända för avel.
- Men så lätt är det inte!
Förstärk målegenskaperna
En grundregel när man väljer hingst till sitt sto är att man ska förstärka de målegenskaper man vill få fram. Vill man få en dressyrhäst vill man alltså förstärka stoets gångartsarv med en hingst som rör sig väldigt bra.
Dessutom bör man undvika en hingst som har samma svagheter som ens sto. Har stoet för korta ben ska man alltså undvika en hingst som också har korta ben.
- Men ta inte en tåtrång hingst för att stoet är tåvid! Då ska du istället välja en hingst som har en väldigt korrekt benställning, säger Karl-Henrik.
Därefter gäller det att välja ut tre eller fyra hingstar som är tänkbara och som matchar stoet väl.
- När du kommit så långt kan du välja efter tycke, praktiska omständigheter, service och så vidare.
En fråga som kan vara värd att ta ställning till är om man ska behålla fölet själv eller om det ska säljas.
- Vissa härstamningar är nämligen mer kommersiella än andra, säger Karl-Henrik.
Objektiv information
Ringer man upp hingsthållaren kommer han eller hon såklart bara att ha gott att säga om hingsten. Men det finns flera sätt att hitta objektiv information om halvblodshingstarna på.
Ett sätt är att ta del av bruksprovsresultaten, det vill säga den värdering som gjordes av hingsten när den godkändes för avel.
- Där beskrivs exteriör, gångarter, hoppförmåga, ridbarhet och hälsotillstånd. Allt detta går att hitta i hingstens avelsvärderingsbevis som är en offentlig handling, berättar Karl-Henrik.
Vad gäller hur hingsten förärver sig kan man kolla på premieringsresultat, BLUP-index, tävlingsresultat för avkommorna och den förärvningsbeskrivning och de avelsråd som ligger på ASVH:s webbplats (ASVH = Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen).
- Hingstens temperament kan vara lite svårt att bedöma. Men är det en tävlingshingst kan man försöka att åka ut på någon tävling där han startar och se hur han beter sig, tipsar Karl-Henrik.
Vad är egentligen BLUP?
BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) är en statistisk metod som man använder för att försöka mäta och/eller förutse en hingsts förärvning. Det som tas med i beräkning är hingstens egna resultat, släktingars resultat och avkommornas resultat på kvalitetsbedömning. Inom en snar framtid kommer även resultat från 3-årstesterna och avkommornas tävlingsresultat att finnas med som underlag.
Genom BLUP-modellen får man fram en siffra mellan 0 och 200, där 100 är snittet, "medelhingsten". För att få ett BLUP-index på en hingst måste åtminstone 15 avkommor ha blivit bedömda. Ju fler avkommor desto säkrare blir resultatet.
En svaghet med systemet är alltså att hingstarna måste ha varit i avel några år, och ha tillräckligt många avkommor i bedömningsbar ålder, för att få ett BLUP-index.
- Det finns några hingstar vars avkommor är lite sena i utvecklingen, till exempel Irco Mena. Dessa kan få oförtjänt låga BLUP-siffror i början eftersom deras avkommor blir bättre med tiden, förklarar Karl-Henrik.
Ett exempel på BLUP-siffror:
Hingsten Briar 899 är född 1991 och tävlas i dressyr av Jan Brink. Enligt BLUP har han 146 på exteriören, 162 på gångarterna och 153 i hoppningen, totalt 154. Han är alltså rejält bättre än snittet på alla dessa punkter.
- Inte så konstigt att Briar även ger bra hopphästar. Han har en multitalang-stam som till och med är lite åt hopphållet. Och han gjorde själv ett bruksprov där han var lite bättre i hoppning än i dressyr, säger Karl-Henrik apropå dressyrhingstens fina hoppsiffra.
Han menar att BLUP är ett jättebra verktyg för att hitta rätt hingst till sitt halvblodssto. Det man kan göra är att sätta upp miniminivåer för hingstens siffror, utifrån vad man vill producera.
- Använd aldrig en hingst som har under 110-120 på det du vill förbättra hos ditt sto, råder Karl-Henrik.
BLUP-siffrorna finns att hämta hem på ASVH:s webbplats. Där kan man jämföra hingstarna utifrån parametrar som hoppning, skritt, trav, galopp, mankhöjd, typ och exteriör.
Helen
Så här säger Heimdal om att välja hingst till sitt sto...
Nedanstående är kopierat i sinhelhet från www.hippson.se
Så väljer du rätt hingst till ditt sto
Många stoägare drömmer om att ta föl på sin ögonsten. Men att avla fram kvalitetshästar är en hel vetenskap.
- Som uppfödare måste man först bestämma sig för vad man vill producera. En hopphäst, en dressyrhäst eller en fritidshäst? Först därefter kan man börja fundera på hingst, menar Karl-Henrik Heimdahl.
Text & foto: Anki Yngve
Själv är han veterinär och chef på ATG:s hästklinik vid Åby-travet i Mölndal. Detta till trots har han under sina 30 år i yrket mest arbetat med ridhästar. Karl-Henrik Heimdahl är bland annat ordförande i avelsvärderingsnämnden och är därmed med och väljer vilka halvblodshingstar som ska godkännas för avel.
- Från avelsföreningens sida har vi formulerat ett avelsmål som gäller för det svenska halvblodet i stort. Men det finns inget som hindrar en enskild uppfödare från att sätta upp egna avelsmål, säger han.
Rannsaka stoet
Innan man bestämmer sig för att ta föl på sitt sto finns det en fråga man måste ställa sig. Är hon överhuvudtaget lämplig att avla på? Anledningen till att betäcka ett sto ska vara att man tror att hon kommer att få bra avkommor, inte att hon har råkat bli halt!
- Det vanligaste brännmärket på svenska avelsston idag är en triangel. Det är ingen bra utveckling, säger Karl-Henrik Heimdahl.
Med det menar han att många utdömda och triangelmärkta ston hamnar i avelsboxen. Det kan vara okej i undantagsfall, om stoet till exempel ha råkat ut för en olycka. Men det är totalt olämpligt om hon blivit utdömd för att hon inte varit hållbar nog för arbete. De generna kommer hon med all sannolikhet att föra vidare.
Rätt härstamning
Ett av de krav man bör ställa på sitt avelssto är att hon har rätt härstamning för det man vill producera. Vill man till exempel få fram en hopphäst ska stoet vara hoppstammat. Andra viktiga faktorer är hennes personliga egenskaper såsom gång, hoppteknik och kapacitet, ridbarhet, temperament och hälsotillstånd. Har hon fått föl tidigare ger det värdefull information vad gäller avelsresultat och fruktsamhet.
- Vill du få fram en tävlingshäst tycker jag att stoet ska ha ett antal generationer bakom sig som avlats för prestation i "din" gren, säger Karl-Henrik.
Dessutom tycker han att det är bra om stoet har tävlat själv. Då vet man mer om hennes psyke, att hon går att träna, transportera och så vidare.
Avlade åt samma håll
Vid val av hingst utgår man från stoet, hennes härstamning och personliga egenskaper. Även sådant som hennes storlek och typ spelar såklart roll. Därefter jämförs stoet med de möjliga hingstarna. Härstamningsmässigt får hon inte vara för nära släkt med hingsten.
- Men de bör vara avlade åt samma håll. Har du ett hoppsto ska hon betäckas med en hopphingst, tycker Karl-Henrik.
Han poängterar att det inte finns någon lag som säger att en bra tävlingshäst alltid får talangfulla avkommor.
- Det finns jättebra tävlingshästar som blir urusla avelsdjur. De själva är en lycklig slump av sina gener men de har inget att föra vidare. Och så finns det hingstar som får jättefina avkommor trots att de inte tävlat så bra själva. Titta bara på Cortez som inte gjorde några jätteresultat på hoppbanorna, men som visade sig ha gyllenkantade gener, säger Karl-Henrik.
Han menar att han träffat ryttare som tycker att alla hingstar som gått 1.60 borde vara godkända för avel.
- Men så lätt är det inte!
Förstärk målegenskaperna
En grundregel när man väljer hingst till sitt sto är att man ska förstärka de målegenskaper man vill få fram. Vill man få en dressyrhäst vill man alltså förstärka stoets gångartsarv med en hingst som rör sig väldigt bra.
Dessutom bör man undvika en hingst som har samma svagheter som ens sto. Har stoet för korta ben ska man alltså undvika en hingst som också har korta ben.
- Men ta inte en tåtrång hingst för att stoet är tåvid! Då ska du istället välja en hingst som har en väldigt korrekt benställning, säger Karl-Henrik.
Därefter gäller det att välja ut tre eller fyra hingstar som är tänkbara och som matchar stoet väl.
- När du kommit så långt kan du välja efter tycke, praktiska omständigheter, service och så vidare.
En fråga som kan vara värd att ta ställning till är om man ska behålla fölet själv eller om det ska säljas.
- Vissa härstamningar är nämligen mer kommersiella än andra, säger Karl-Henrik.
Objektiv information
Ringer man upp hingsthållaren kommer han eller hon såklart bara att ha gott att säga om hingsten. Men det finns flera sätt att hitta objektiv information om halvblodshingstarna på.
Ett sätt är att ta del av bruksprovsresultaten, det vill säga den värdering som gjordes av hingsten när den godkändes för avel.
- Där beskrivs exteriör, gångarter, hoppförmåga, ridbarhet och hälsotillstånd. Allt detta går att hitta i hingstens avelsvärderingsbevis som är en offentlig handling, berättar Karl-Henrik.
Vad gäller hur hingsten förärver sig kan man kolla på premieringsresultat, BLUP-index, tävlingsresultat för avkommorna och den förärvningsbeskrivning och de avelsråd som ligger på ASVH:s webbplats (ASVH = Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen).
- Hingstens temperament kan vara lite svårt att bedöma. Men är det en tävlingshingst kan man försöka att åka ut på någon tävling där han startar och se hur han beter sig, tipsar Karl-Henrik.
Vad är egentligen BLUP?
BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) är en statistisk metod som man använder för att försöka mäta och/eller förutse en hingsts förärvning. Det som tas med i beräkning är hingstens egna resultat, släktingars resultat och avkommornas resultat på kvalitetsbedömning. Inom en snar framtid kommer även resultat från 3-årstesterna och avkommornas tävlingsresultat att finnas med som underlag.
Genom BLUP-modellen får man fram en siffra mellan 0 och 200, där 100 är snittet, "medelhingsten". För att få ett BLUP-index på en hingst måste åtminstone 15 avkommor ha blivit bedömda. Ju fler avkommor desto säkrare blir resultatet.
En svaghet med systemet är alltså att hingstarna måste ha varit i avel några år, och ha tillräckligt många avkommor i bedömningsbar ålder, för att få ett BLUP-index.
- Det finns några hingstar vars avkommor är lite sena i utvecklingen, till exempel Irco Mena. Dessa kan få oförtjänt låga BLUP-siffror i början eftersom deras avkommor blir bättre med tiden, förklarar Karl-Henrik.
Ett exempel på BLUP-siffror:
Hingsten Briar 899 är född 1991 och tävlas i dressyr av Jan Brink. Enligt BLUP har han 146 på exteriören, 162 på gångarterna och 153 i hoppningen, totalt 154. Han är alltså rejält bättre än snittet på alla dessa punkter.
- Inte så konstigt att Briar även ger bra hopphästar. Han har en multitalang-stam som till och med är lite åt hopphållet. Och han gjorde själv ett bruksprov där han var lite bättre i hoppning än i dressyr, säger Karl-Henrik apropå dressyrhingstens fina hoppsiffra.
Han menar att BLUP är ett jättebra verktyg för att hitta rätt hingst till sitt halvblodssto. Det man kan göra är att sätta upp miniminivåer för hingstens siffror, utifrån vad man vill producera.
- Använd aldrig en hingst som har under 110-120 på det du vill förbättra hos ditt sto, råder Karl-Henrik.
BLUP-siffrorna finns att hämta hem på ASVH:s webbplats. Där kan man jämföra hingstarna utifrån parametrar som hoppning, skritt, trav, galopp, mankhöjd, typ och exteriör.
Helen
