Beach 2015, del 2

[cili]

Åh, det låter lite som min vecka var. Jag var också alldeles orkeslös och motivationslös delvis p.g.a stress i skolan, men sedan blev det liksom en ond cirkel och ju mindre jag tränade desto mindre kände jag för det... Mitt vanliga råd brukar vara att bara acceptera att så är det och lägga pretentionerna på hyllan helt och hållet ett tag. Det funkar oftast för mig, och det brukar inte ta många dagar förrän jag blir trött på det och motivationen infinner sig igen.

Spontant tycker jag att det låter lite onödigt att köra både gym nu och core sedan, du får ju träning redan via gymmet och dessutom blir det kanske lite opraktiskt att gå dit två gånger? Om du dessutom ska köra core imorgon så räcker ju det mer än väl, eller hur? Nä, dra ner lite på ambitionerna och kör gym idag och core imorgon tycker jag! Det räcker mer än väl!

Att jag bokat in mig på corepasset idag beror på att det bestämdes först igår att jag och syrran skulle till gymmet (bokar mina pass nån vecka i förväg eftersom platserna tar slut fort, sen bokar jag av när det börjar närma sig om det inte passar).
Det är bara ca 600 m dörr till dörr, så det tar liksom ingen tid för mig att komma dit egentligen. Men ja, det lutar åt att boka av kvällspasset ändå. Även fast det är rätt skönt med dom där passen där man har sånt fokus på träningen att hjärnan inte kan fara iväg i andra tankar. Får bestämma mig helt när gympasset är genomfört och klart.

 

[Qelina]

Tack för alla tips, verkar som att det är lite olika vad folk har på sig! Så om jag köper ett par bra träningsbyxor (blir nog inte leggings pga kroppshatet men kanske kan prova ett par och se om jag står ut) och sen en underställströja och en vindjacka så har jag vad man behöver? För då kan jag ta en "vanlig" tröja under vindjackan om det är kallt. Är pannband bättre än mössa? Och sen måste jag ha ett par bra skor också med tanke på mina knän. Det blir dyrt det här...

 

[Qelina]

Okej, jag får väl än en gång erkänna att min kroppsuppfattning är helt skev, jag var säker på att jag hade gått upp 1-2 kg sen förra veckan och innan jag ställde mig på vågen idag hade jag panik. Resultatet? Exakt på hektot samma som förra veckan. Har totalt set gått upp lite senaste veckorna (0,5kg) och det vet jag inte varför jag gjort för jag har inte ätit mer och det vet jag med säkerhet eftersom jag har stenkoll och det stör mig att jag gått upp detta halvkilo.

Men den här veckan har inget hänt och jag som var helt säker på det. Inbillade mig till och med igår att jag växt ur kläderna och började planera hur jag skulle gå ner dessa kilon jag gått upp. Och så hade jag inte gått upp. Skumt hur tankarna och känslorna luras hela, hela tiden.

Jag vill ha bort det där 0,5 kg som jag gått upp men det är så riskfyllt för mig att börja banta lite smått för att få bort det, risken är att jag inte kan stoppa där så jag kanske måste lära mig stå ut med att jag väger 0,5 kg mer än för några veckor sedan och 17 kg mer än för något år sedan.

 

[Kolbeinn]

Okej, jag får väl än en gång erkänna att min kroppsuppfattning är helt skev, jag var säker på att jag hade gått upp 1-2 kg sen förra veckan och innan jag ställde mig på vågen idag hade jag panik. Resultatet? Exakt på hektot samma som förra veckan. Har totalt set gått upp lite senaste veckorna (0,5kg) och det vet jag inte varför jag gjort för jag har inte ätit mer och det vet jag med säkerhet eftersom jag har stenkoll och det stör mig att jag gått upp detta halvkilo.

Men den här veckan har inget hänt och jag som var helt säker på det. Inbillade mig till och med igår att jag växt ur kläderna och började planera hur jag skulle gå ner dessa kilon jag gått upp. Och så hade jag inte gått upp. Skumt hur tankarna och känslorna luras hela, hela tiden.

Jag vill ha bort det där 0,5 kg som jag gått upp men det är så riskfyllt för mig att börja banta lite smått för att få bort det, risken är att jag inte kan stoppa där så jag kanske måste lära mig stå ut med att jag väger 0,5 kg mer än för några veckor sedan och 17 kg mer än för något år sedan.

Jag hatar det där, när man ex använder en tröja för första gången och känner sig skitsnygg. Sen har man den nästa gång och får panik för man ser ju inte alls ut så, utan som en redig tjockis. Men helt ärligt tror jag att det är hjärnspökena som luras, jag satte mig och störttjöt här om dagen för att mina träningskläder var nytvättade och jag fick inte på dom blablabla (jag såg en bild, dom satt precis som dom brukar och är alltid tighta att få på..). Vi får kämpa tillsammans mot de där spökena!
Kram

 

[Kolbeinn]

Igår åt jag som en gris En i närheten kommenterade det, ajaj, vilket gjorde att jag åkte till gymmet och körde ett HÅRT pass på cirkelgymmet. Megaångest hemma sen och hamnade i säng klockan 3, tack vare sömntabletterna.

MEN på cirkelgymmet har jag kunnat gå upp flera "pluppar" i tyngd, så det känns jättekul. Min rygg börjar bli stark och den har alltid varit jättesvag. Har oftast ont i ryggen.

Dock har jag sån träningsvärk just precis överallt, och arslet känns som om det är blått! Kan ju knappt sätta mig

 

[Qelina]

Jag hatar det där, när man ex använder en tröja för första gången och känner sig skitsnygg. Sen har man den nästa gång och får panik för man ser ju inte alls ut så, utan som en redig tjockis. Men helt ärligt tror jag att det är hjärnspökena som luras, jag satte mig och störttjöt här om dagen för att mina träningskläder var nytvättade och jag fick inte på dom blablabla (jag såg en bild, dom satt precis som dom brukar och är alltid tighta att få på..). Vi får kämpa tillsammans mot de där spökena!
Kram

Ja gud vad det kan växla, jag hade tänkt ha på mig en fin blus igår när jag fyllde år och när jag köpte den kände jag mig lite fin i den men det enda jag såg i spegeln igår var en tjockis så jag bytte om till en vanlig långärmad svart tröja istället. Tänk vad hjärnspökena ställer till det. Antagligen är jag den enda som kan se att jag gått upp lite i vikt också senaste veckorna, andra ser det kanske inte alls.

Vad var det för människa som kommenterade vad du åt?

 

[Qelina]

Ni som springer, är det någon som har hunden med sig? Jag brukade springa med min häst, hon var jätte duktig på att hålla exakt samma tempo som mig och man märkte knappt att hon var med. Har det varit svårt för er att få hunden att hänga med när ni springer och hålla samma tempo? Tycker hundarna det är roligt?

Det är lite klurigt för mina föräldrar tycker inte jag ska börja springa igen men jag är ju 27 år och bestämmer själv. Men dom tänker bara på hur det varit förut och att jag inte kunnat begränsa mig utan sprungit varje dag plus annan träning flera gånger i veckan och häst varje dag och att jag sprang över en timme varje dag, ofta mer. Dom gör mig orolig när dom pratar så men jag vill ju börja springa, saknar det. Vet liksom inte hur länge man ska vänta och vill inte att anorexin ska få styra mina intressen längre. Vill jag springa så vill jag göra det och inte stoppas av att jag är sjuk. Tänker att jag ska springa 2-3 gånger i veckan om jag inte börjar på friskis igen. Men träna 2-3 gånger i veckan totalt. Det känns normalt och hälsosamt tycker jag.

 

[Kolbeinn]

Ja gud vad det kan växla, jag hade tänkt ha på mig en fin blus igår när jag fyllde år och när jag köpte den kände jag mig lite fin i den men det enda jag såg i spegeln igår var en tjockis så jag bytte om till en vanlig långärmad svart tröja istället. Tänk vad hjärnspökena ställer till det. Antagligen är jag den enda som kan se att jag gått upp lite i vikt också senaste veckorna, andra ser det kanske inte alls.

Vad var det för människa som kommenterade vad du åt?

Jag brukar springa runt och dra i valkarna och förklara för folk att uscchhh jag har gått upp i vikt, men ingen tycks hålla med (förutom min bekanta som sa det där om 'för mycket godis? ') men det är jobbigt för man själv tror sig se det.
Min syster förklarade att efter 3-4 veckor först ser man skillnad på sig själv på upp-/viktnedgång, efter 8 familjen och efter 10 alla andra. Något sånt. Själv ser jag om jag gått upp på en dag eller två.

HAHA trot' eller ej, det var min pappa! Jag hade ätit middag och mamma gav mig en munk. "Men du har NYSS ätit?! Och nu ska du ta en munk?!" varpå jag blev Frida, 5 år gammal och sa "Mammmaaa pappa säger att jag är tjock " och sen var bråket igång där hemma. Mest för att de säger att jag hör saker dom inte säger. etc

 

[Kolbeinn]

Ni som springer, är det någon som har hunden med sig? Jag brukade springa med min häst, hon var jätte duktig på att hålla exakt samma tempo som mig och man märkte knappt att hon var med. Har det varit svårt för er att få hunden att hänga med när ni springer och hålla samma tempo? Tycker hundarna det är roligt?

Nu känns det som att jag spammar tråden snart hehe.

Jag sprang otroligt mycket för 1½ år sen när jag bodde hemma och i somras. Då tog jag med stora hunden i sele, för han jagar bilar när han är lös tyvärr och gården ligger vid E18 så det är lite otäckt. Han är ju drag OCH vallhund så fort som fan kan han springa. Men det var rätt skönt att få hjälp i uppförsbackarna
Min chihuahua älskade att vara med mig och springa. Hon var ju förvisso lös, men jäklar så hon sprang. Båda hundarna blev helt tokiga när jag satte på mig löparskorna, dom älskade det! Min nya lilla hund har inte varit med än men jag kan tänka mig att han tycker det är kul, han älskar att springa runt på gården och jaga harar och hästar så att springa med matte borde inte vara några problem.

 

[Kiwifrukt]

@Qelina, Grattis på födelsedagen en dag i efterskott!

 

[Kiwifrukt]

Förra veckan var bra med motion för min del under måndag-torsdag, antingen promenad eller något med hästen eller till och med både och. Sen kom fredagen och jag kraschade fullständigt, var ute och tränade lite klättring med ponnyn i lördags, men förutom det vanliga jobbet i stallet var det allt jag gjorde. Jaja, nya tag, man måste tillåta sig själv att ha sämre dagar också.

Den här veckan är lite lätt katastrofbetonad i skolan (jag längtar verkligen till slutet av mars när den här delkursen är slut, och ber en bön till någon högre makt att nästa ska bli mer individuell), men jag får väl ta det som en pluggvecka då och försöka komma lite i fas.

 

[GoLightly]

Ni som springer, är det någon som har hunden med sig? Jag brukade springa med min häst, hon var jätte duktig på att hålla exakt samma tempo som mig och man märkte knappt att hon var med. Har det varit svårt för er att få hunden att hänga med när ni springer och hålla samma tempo? Tycker hundarna det är roligt?

Det är lite klurigt för mina föräldrar tycker inte jag ska börja springa igen men jag är ju 27 år och bestämmer själv. Men dom tänker bara på hur det varit förut och att jag inte kunnat begränsa mig utan sprungit varje dag plus annan träning flera gånger i veckan och häst varje dag och att jag sprang över en timme varje dag, ofta mer. Dom gör mig orolig när dom pratar så men jag vill ju börja springa, saknar det. Vet liksom inte hur länge man ska vänta och vill inte att anorexin ska få styra mina intressen längre. Vill jag springa så vill jag göra det och inte stoppas av att jag är sjuk. Tänker att jag ska springa 2-3 gånger i veckan om jag inte börjar på friskis igen. Men träna 2-3 gånger i veckan totalt. Det känns normalt och hälsosamt tycker jag.

När jag hade hund försökte jag springa med honom ibland men han tyckte att det var skittrist att inte få stanna och lukta på saker, jag har bättre erfarenheter av att springa med häst. Men jag känner flera som både springer och cyklar med sina hundar, som tycker att det är hur kul som helst och där det inte är några problem för hunden att hänga med och hålla tempot.

 

[Jenka]

Förresten så har vi i kilometerutmaningen gått 1187 km (118 mil!) tillsammans på en och en halv månad. Om vi fortsätter med samma tempo kommer vi ha gått en sträcka motsvarande fågelvägen från Sveriges sydligaste punkt till Sveriges nordligaste punkt vid månadsskiftet februari/mars (ca 157 mil). Bra jobbat allihop!!

Jag borde installera endo igen alltså

 

[Jenka]

Okej, jag får väl än en gång erkänna att min kroppsuppfattning är helt skev, jag var säker på att jag hade gått upp 1-2 kg sen förra veckan och innan jag ställde mig på vågen idag hade jag panik. Resultatet? Exakt på hektot samma som förra veckan. Har totalt set gått upp lite senaste veckorna (0,5kg) och det vet jag inte varför jag gjort för jag har inte ätit mer och det vet jag med säkerhet eftersom jag har stenkoll och det stör mig att jag gått upp detta halvkilo.

Men den här veckan har inget hänt och jag som var helt säker på det. Inbillade mig till och med igår att jag växt ur kläderna och började planera hur jag skulle gå ner dessa kilon jag gått upp. Och så hade jag inte gått upp. Skumt hur tankarna och känslorna luras hela, hela tiden.

Jag vill ha bort det där 0,5 kg som jag gått upp men det är så riskfyllt för mig att börja banta lite smått för att få bort det, risken är att jag inte kan stoppa där så jag kanske måste lära mig stå ut med att jag väger 0,5 kg mer än för några veckor sedan och 17 kg mer än för något år sedan.

Nej, det finns ingen anledning alls för dig att gå ner det halvkilot.

Även min kroppsuppfattning skiljer sig nog en del från dag tid dag, dessutom pendlar ju vikten lite med vätska, uppsvälldhet etc. Men mycket är nog i ditt huvud, ja.

Jag springer med mina hundar ibland. Föredrar att ha de kopplade för att slippa hålla koll på dem. Flexi är perfekt faktiskt! Numera kör jag dock antingen med dem lösa eller med bara aussien med i dragsele. Då drar hon men hjälper mig samtidigt att öka farten och stegfrekvensen.

Jag förstår dina föräldrars oro. Du har ju svårt att begränsa promenaderna. Har du någon vårdkontakt nu? Vad säger dem om träning?

Tillägg: jag hoppas att du inte tar illa upp, det är inte min mening att låta hård eller otrevlig!

 

[Qelina]

Förra veckan var bra med motion för min del under måndag-torsdag, antingen promenad eller något med hästen eller till och med både och. Sen kom fredagen och jag kraschade fullständigt, var ute och tränade lite klättring med ponnyn i lördags, men förutom det vanliga jobbet i stallet var det allt jag gjorde. Jaja, nya tag, man måste tillåta sig själv att ha sämre dagar också.

Den här veckan är lite lätt katastrofbetonad i skolan (jag längtar verkligen till slutet av mars när den här delkursen är slut, och ber en bön till någon högre makt att nästa ska bli mer individuell), men jag får väl ta det som en pluggvecka då och försöka komma lite i fas.

Oj, är det hela mars också som du ska gå den här delkursen? Hur blir det nu när du inte har någon grupp? Eller har du en grupp nu? Haft lite svårt att hänga med i svängarna

Och angående sämre veckor så är det ju absolut ingen katastrof om inte alla veckor blir lika aktiva även om jag själv får panik efter en sämre dag. Och du har ju varit aktiv i stallet, det är ju en sorts träning iaf

Lider med dig med skolarbetet. Jag är sååå nöjd med min utbildning, vi får roliga uppgifter, utmaningar och alla inlämningar är individuella även om det krävs att man läser och kommenterar och diskuterar klasskompisarnas arbeten och tar till sig av den respons man får av dom. Det passar mig bäst, gillar inte grupparbeten, är så van att vara den som får dra hela lasset och sen får dom andra ta del av mitt slit.

 

[Qelina]

@Qelina, Grattis på födelsedagen en dag i efterskott!

Tack

 

[Jenka]

Jag kände mig nöjd med förra veckan träningsmässigt. Iaf mtp på träningsglädje och att jag precis kommit igång. Dock egentligen inte så mycket med 30 min yoga, ett gympass och ett pass bodypump. Och promenader då.

Den här veckan är planen följande:
Måndag skidor
tisdag bodypump
onsdag promenad
torsdag vila
fredag promenad och yoga
lördag ev gym
söndag agility

 

[Qelina]

Nej, det finns ingen anledning alls för dig att gå ner det halvkilot.

Även min kroppsuppfattning skiljer sig nog en del från dag tid dag, dessutom pendlar ju vikten lite med vätska, uppsvälldhet etc. Men mycket är nog i ditt huvud, ja.

Jag springer med mina hundar ibland. Föredrar att ha de kopplade för att slippa hålla koll på dem. Flexi är perfekt faktiskt! Numera kör jag dock antingen med dem lösa eller med bara aussien med i dragsele. Då drar hon men hjälper mig samtidigt att öka farten och stegfrekvensen.

Jag förstår dina föräldrars oro. Du har ju svårt att begränsa promenaderna. Har du någon vårdkontakt nu? Vad säger dem om träning?

Tillägg: jag hoppas att du inte tar illa upp, det är inte min mening att låta hård eller otrevlig!

Eftersom jag bor i stan så kommer hunden vara kopplad när vi springer, tänker att han kan få nosa och kissa lite innan vi börjar springa och sen lite efter också så får han både och. Vi får väl se vad han säger om det, annars får han vara hemma helt enkelt. Tänkt mest att det var bra att slå två flugor i en smäll och motionera oss båda.

Jag har precis fått en ny fysioterapeut/sjukgymnast som jag bara hunnit träffa 2 gånger som jag ska träffa på fredag och skulle kanske kunna ta upp det med henne då. Hon verkar väldigt kunnig och har jobbat med ätstörningar länge. Ska till min andra kontakt idag, hon är inte alls lika bra men kan ju ta upp frågan med henne och se vad hon tycker.

Du låter inte alls hård eller otrevlig, bara logisk och omtänksam

 

[fryckan]

Min plan:
Måndag: Peak 55 alternativt gymmande på egen hand med fokus på överkropp
Tisdag: Springa t/r jobbet (5 km enkel väg)
Onsdag: Ridning + core 55 min
Torsdag: Skidåkning i grupp
Fredag: Vila
Lördag: Skidåkning
Söndag: Skidåkning

Nån av helgpassen byts ut mot skridskoåkning om det är fint väder, alternativt vila. Det är seedningslopp till Vasaloppet nu på söndag men jag lär inte vara i form för det.. Om kroppen känns tung ska jag lägga in en till vilodag istället för nåt av kondispassen

 

[fryckan]

@Qelina - jag springer med min hund. Har ett bälte så jag har bägge händer fria (han går inte att ha lös). Han tycker det är kul och det är bra för hans flås