@Qelina Nu har inte jag hängt med riktigt känner jag, vad har du fått för diagnos?
Jag har fått diagnosen Asperger, borde ha fått en utredning för länge, länge sedan men många psykologer och läkare har en gammal syn på diagnosen och 75% av alla som får diagnosen är killar och symtomen skiljer sig lite när det gäller tjejer men det har inte alla koll på.
Och sen har jag ju haft ätstörningar, depressioner och ångestproblem i så himla många år och det har kommit i fokus i psykiatrin för det har typ alltid varit akutläge på någon front. Men vissa av problemen genom åren kan jag nu se berodde på Aspergern, den har påverkat mitt liv massor, jag har blivit tvingad till och försökt anpassa mig till ett liv som inte passar mig och som jag inte klarar pga Aspergern och det har så klart påverkat min självkänsla och hur jag mått.
Gjorde en utredning förra året så jag fick till sist en diagnos när jag var 26 år men min förra terapeut var ganska säker på att jag hade Asperger redan för ett par år sedan och hon ville att jag skulle få en utredning men hon kunde inte göra den för det måste vara en psykolog och hon var socionom (med utbildning inom KBT,DBT, ACT, mindulness och yoga, bäst på allt
) och jag fick inte vara för underviktig när vi gjorde utredningen heller för då var jag för svältpåverkad.
Det tog nästan ett halvår för mig att acceptera diagnosen men nu känner jag till 100% att den stämmer, jag har Asperger och kan äntligen ta till mig det. Och som min nuvarande kontakt säger så finns det mycket positivt i den här diagnosen också, det kommer med saker som är bra också.
Och nu kan jag acceptera att jag reagerar på vissa sätt, tolkar saker på ett visst sätt och att saker var som de var när jag var yngre. Och att jag kanske inte alls har samma behov som andra av vissa saker men väldigt stort behov av andra saker som för "vanliga" människor inte är så viktiga.
Nu gäller det att lära känna mig själv på nytt, hitta mig själv, lära mig förstå hur Aspergern fungerar och hur den påverkar mig och hitta en acceptans för vad jag klarar och inte klarar och vad jag mår dåligt av och vad jag har för behov. Svåra saker.
