Beach 2015, del 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har insett att det kanske inte är helt otroligt ändå att jag har nån form av stressreaktion. Men det är svårt att ta in, jag är ju inte en person som blir stressad eller utbränd?! Eller? Nu har jag ju inte fått svar på proverna än men det skadar ändå inte att fundera lite över livssituationen.

Jag måste nog tagga ner lite i allmänhet. Inse att jag inte kan göra allt och att den enda som sätter krav på prestation är jag själv. Mer än 100 % universitetsstudier, hästen 3 dagar i veckan och numera även stallpass, pendling ett par timmar om dagen, kalorirestriktion och dåligt samvete över det jag äter, stress över utebliven träning, tar mig inte tid att träffa vänner, mörkt och kallt, stress över att jag inte har sommarjobb... Inte konstigt att det inte håller i längden egentligen :( Tur att jag inte har sömnproblem åtminstone, 7-8 timmars sömn varje natt är nog kroppen glad över.

Känner att jag bara har problem att skriva om här för tillfället men det känns så tryggt att ni finns här och lyssnar. Bara det gör att allt känns lite lättare :)
Det låter som en tung period, en del av sakerna ger säkert en del energi också som studier om det man pluggar är intressant och hästen men en del av det du skriver är det ju inte konstigt att man mår dåligt över. Det gäller att hitta den där balansen mellan vila och aktivitet som är så viktig. Vad pluggar du som är över 100%?
 
@cili Låter apjobbigt :( Jag hoppas att du trots allt får bra möten med lärare och studievägledare. Tänk inte för mycket på maten och låt det stressa dig mer, du kommer att må ok även om du inte får i dig så mycket som du egentligen behöver under en kort tid. Stor kram!
 
Åh @cili, så mycket strul! :(
Finns det något jag kan göra för dig? Kan vara något så enkelt som fixa matlådor så du får i dig käk, eller vad som!
Låter som en jättejobbig situation, men det kommer bli lättare. Kanske bara inte just nu... :/
Stor, stor kram!!
 
Sorry för toklångt inlägg. Hoppas att nån orkar ta sig igenom det ändå, för det behövs.

Hade egentligen inte tänkt nämna något om det här, men efter mycket om och men känner jag ändå att jag behöver mer support. Och vad är bättre på att ge det än denna tråd?

Är åter igen på botten p.g.a. stressen. Det är rent vidrigt. Det som hänt de senaste dagarna har golvat mig fullständigt. Kan inte gå in på några detaljer här, men jag står nu och vet att jag inte kan få betyg i kursen som går just nu och kommer behöva göra delar av den nästa termin - den termin som är värst av alla med antal tentor och "bokkunskap", och det hela beror på att någon annan satt mig i den sitsen (men jag får skulden för det). Har dessutom fått svar på senaste tentan, den måste jag göra om. Och så två kompletteringar som släpar (en från höstterminen, en nu).
P.g.a. den stressen det här ger äter jag vansinnigt dåligt just nu. Har helt enkelt ingen aptit, ingen lust att äta (dvs inget tvångssvältande, verkligen inte). Dagens matintag: Två minibaguetter med smör och ost, 3 apelsiner, två ananasringar, en näve fryst mango, 3 råa grillkorvar, nån deciliter naturell lättyoghurt. Och då har jag ändå varit på gymmet idag och borde vara hungrig. Men icke.
Inatt fick jag en rejäl ångestattack. Tog en hel del lugnande (inga farliga mängder, det skulle jag aldrig göra), sov ostört och har varit seg pga tabletterna hela dagen (ren tur att den här dagen varit föreläsningsfri). Men nu är tabletterna i det närmaste slut, och jag kan inte få ut några nya förrän om tidigast 10 dagar = ännu mer stress.
Om 10 dagar har jag ett inbokat läkarbesök. När jag ringde VC idag och sa att jag behöver träffa någon p.g.a. min stressnivå fick jag frågan "Och vad ska vi göra åt det då, tänkte du?" :( . Lyckades dock övertyga om att jag åtminstone måste få komma in för ett nytt recept.
Imorgon ska jag ha ett möte med en lärare, vilket jag inte ser fram emot det minsta. Hon verkar redan ha bestämt sig för att allt är mitt fel. På onsdag ska jag ha möte med studievägledaren, för det här håller inte.
En del av mig vill bara hoppa av skolan för att slippa mer stress. Men det är ju inte vad jag egentligen vill.

Har liksom ingen lust att kliva upp på morgonen. Ingen ork att göra något annat än att pallra mig iväg till gymmet (för det är enda stället där jag kan koppla bort omvärlden för en stund). Ingen motivation att laga mat. Det enda som ekar i mitt huvud är "jag orkar inte mer, låt mig slippa". Men det funkar ju inte så. Jag kan inte lägga mig ner i sängen och låta bli att kliva upp. Måste orka, måste göra massa saker.

Har nog aldrig känt mig så kass förut. Min röst räknas inte, jag klarar inte av att göra tillräckligt, presterar inget vidare. Och jag vet inte hur jag ska få ordning på det.
Känner så mycket igen mig i att man inte vill gå upp på morgonen, att man bara vill ge upp och vägra livet. Men sen den där pressen att man måste upp, man måste göra alla de där sakerna. Tror det är viktig när man mår dåligt att man prioriterar och bara gör det man måste och det man mår bra av, sänka kraven lite.
 
Idag har jag gjort något jättejobbigt! :p
Varit på Grit Strength!
Roligt - och svinjobbigt! :D
Dessutom gått ca 4,5 km, så jag är nöjd med dagen! :)
Tyvärr gjorde jag popcorn ikväll, men ändå! :)
 
Det låter som en tung period, en del av sakerna ger säkert en del energi också som studier om det man pluggar är intressant och hästen men en del av det du skriver är det ju inte konstigt att man mår dåligt över. Det gäller att hitta den där balansen mellan vila och aktivitet som är så viktig. Vad pluggar du som är över 100%?

Kursen jag pluggar nu är superintressant, så det ger absolut energi även om det såklart tar en hel del också. Hästen ska ju ge energi men så är inte fallet just nu.
Jag läser en kurs på 100 % och en på 33 %, båda inom mitt program men egentligen ska det ju såklart inte vara så mycket. Heltidskursen har jag lagt in nu för att jag så gärna vill läsa den och det är svårt att få plats med allt i ramschemat tyvärr.
 
Idag har jag gjort något jättejobbigt! :p
Varit på Grit Strength!
Roligt - och svinjobbigt! :D
Dessutom gått ca 4,5 km, så jag är nöjd med dagen! :)
Tyvärr gjorde jag popcorn ikväll, men ändå! :)

Vad kul det låter! Jobbigt såklart, men känslan efter ett sånt grispass är ju fantastisk :D Tycker det låter som att du var väl värd lite goda popcorn ;)
 
Sorry för toklångt inlägg. Hoppas att nån orkar ta sig igenom det ändå, för det behövs.

Hade egentligen inte tänkt nämna något om det här, men efter mycket om och men känner jag ändå att jag behöver mer support. Och vad är bättre på att ge det än denna tråd?

Är åter igen på botten p.g.a. stressen. Det är rent vidrigt. Det som hänt de senaste dagarna har golvat mig fullständigt. Kan inte gå in på några detaljer här, men jag står nu och vet att jag inte kan få betyg i kursen som går just nu och kommer behöva göra delar av den nästa termin - den termin som är värst av alla med antal tentor och "bokkunskap", och det hela beror på att någon annan satt mig i den sitsen (men jag får skulden för det). Har dessutom fått svar på senaste tentan, den måste jag göra om. Och så två kompletteringar som släpar (en från höstterminen, en nu).
P.g.a. den stressen det här ger äter jag vansinnigt dåligt just nu. Har helt enkelt ingen aptit, ingen lust att äta (dvs inget tvångssvältande, verkligen inte). Dagens matintag: Två minibaguetter med smör och ost, 3 apelsiner, två ananasringar, en näve fryst mango, 3 råa grillkorvar, nån deciliter naturell lättyoghurt. Och då har jag ändå varit på gymmet idag och borde vara hungrig. Men icke.
Inatt fick jag en rejäl ångestattack. Tog en hel del lugnande (inga farliga mängder, det skulle jag aldrig göra), sov ostört och har varit seg pga tabletterna hela dagen (ren tur att den här dagen varit föreläsningsfri). Men nu är tabletterna i det närmaste slut, och jag kan inte få ut några nya förrän om tidigast 10 dagar = ännu mer stress.
Om 10 dagar har jag ett inbokat läkarbesök. När jag ringde VC idag och sa att jag behöver träffa någon p.g.a. min stressnivå fick jag frågan "Och vad ska vi göra åt det då, tänkte du?" :( . Lyckades dock övertyga om att jag åtminstone måste få komma in för ett nytt recept.
Imorgon ska jag ha ett möte med en lärare, vilket jag inte ser fram emot det minsta. Hon verkar redan ha bestämt sig för att allt är mitt fel. På onsdag ska jag ha möte med studievägledaren, för det här håller inte.
En del av mig vill bara hoppa av skolan för att slippa mer stress. Men det är ju inte vad jag egentligen vill.

Har liksom ingen lust att kliva upp på morgonen. Ingen ork att göra något annat än att pallra mig iväg till gymmet (för det är enda stället där jag kan koppla bort omvärlden för en stund). Ingen motivation att laga mat. Det enda som ekar i mitt huvud är "jag orkar inte mer, låt mig slippa". Men det funkar ju inte så. Jag kan inte lägga mig ner i sängen och låta bli att kliva upp. Måste orka, måste göra massa saker.

Har nog aldrig känt mig så kass förut. Min röst räknas inte, jag klarar inte av att göra tillräckligt, presterar inget vidare. Och jag vet inte hur jag ska få ordning på det.
Har ni ingen studenthälsa? Har du någon samtalskontakt?

I övrigt vet jag inte vad jag ska säga mer än att skicka en kram och hoppas att allt ordnar upp sig. Försök prioritera och skala ner alla måsten till minimum.

Jag har själv för mycket stress och ångest :/ igen...
 
Plugg går att ta igen. Kanske inte optimalt, men det är ytterst få saker som är värt att riskera ens mentala hälsa för. Utbrändhet tar fånigt lång tid att återhämta sig ifrån.

@zassoo att få prestationsångest av sånt som ska vara kul (i mitt fall hundträningen) är ett av mina tydligaste symtom när jag stressar för mycket eller av andra anledningar inte mår bra.
 
Plugg går att ta igen. Kanske inte optimalt, men det är ytterst få saker som är värt att riskera ens mentala hälsa för. Utbrändhet tar fånigt lång tid att återhämta sig ifrån.

@zassoo att få prestationsångest av sånt som ska vara kul (i mitt fall hundträningen) är ett av mina tydligaste symtom när jag stressar för mycket eller av andra anledningar inte mår bra.

Hej Jenka, vad kul att du är här igen :) Du har helt rätt. 33%-kursen jag läser försöker jag låta stå tillbaka väldigt mycket och det är inte hela världen om jag har den lite släpande för det är bara 5 hp. Men det är klart, den ligger ju där och tar upp plats på att göra-listan ändå trots att jag försöker skjuta den åt sidan...
 
@cili Låter apjobbigt :( Jag hoppas att du trots allt får bra möten med lärare och studievägledare. Tänk inte för mycket på maten och låt det stressa dig mer, du kommer att må ok även om du inte får i dig så mycket som du egentligen behöver under en kort tid. Stor kram!
Idag har jag "droga ner mig" med allergitabletter bara för att kunna ta mig iväg till skolan. Sån vidrig ångest inför den här dagen. Och så ska man spela att allt är bra. Sitter på tåget med en kurskamrat nu, och pratar om det där grupparbetet och hur svårt det är - men utan att nämna att jag är utslängd ur min grupp och därför inte kommer kunna/få göra det arbetet alls.

Åh @cili, så mycket strul! :(
Finns det något jag kan göra för dig? Kan vara något så enkelt som fixa matlådor så du får i dig käk, eller vad som!
Låter som en jättejobbig situation, men det kommer bli lättare. Kanske bara inte just nu... :/
Stor, stor kram!!
Tror inte det :( Jag har mat hemma, det ligger nån matlåda i frysen, men jag är inte det minsta sugen. Kan liksom inte ens förmå mig att stoppa in en sådan i micron. Hamnade på 1000 kcal igår, mycket tack vare att jag tvingade i mig en smoothie för det var det enda jag inte fick illamåendekänslor av.

Känner så mycket igen mig i att man inte vill gå upp på morgonen, att man bara vill ge upp och vägra livet. Men sen den där pressen att man måste upp, man måste göra alla de där sakerna. Tror det är viktig när man mår dåligt att man prioriterar och bara gör det man måste och det man mår bra av, sänka kraven lite.
Fast jag vill inte ge upp och vägra livet. Jag vill leva, jag vill må bra. Men jag vill inte gå upp till det här :( Vet inte hur jag skulle kunna sänka kraven heller, har ju inte ens nått upp till godkänt på senaste tentan.

Har ni ingen studenthälsa? Har du någon samtalskontakt?

I övrigt vet jag inte vad jag ska säga mer än att skicka en kram och hoppas att allt ordnar upp sig. Försök prioritera och skala ner alla måsten till minimum.

Jag har själv för mycket stress och ångest :/ igen...
Jo det har vi, men jag har inte hört så mycket bra om den. Ingen samtalskontakt, trots att jag frågade efter det på VC när jag ringde dit igår.
 
@cili Fy det låter inte alls kul att må som du gör. Trist att ni är så många som mår dåligt just nu. Jag kan förstå att du kände dig uppgiven när du ringde till VC och fick det bemötandet också. Tyvärr hanteras ju psykisk ohälsa riktigt dåligt och tråkigt på många ställen. Jag tycker du definitivt ska ringa igen och kanske lägga fram det annorlunda, jag vet inte om just orden "jag är stressad" är för abstrakta för vissa? De kanske tänker "Jaha, men sluta gör så många saker då" (typ). Om du istället lägger fram hur stressen påverkar dig kanske det blir lättare för dem att förstå att du mår dåligt? Om du t.ex. ringer och säger "Jag mår så dåligt att jag inte orkar göra nåt längre, jag har ingen matlust, jag kan inte sova, jag får panik/ångestattacker och jag tar tabletter som jag inte borde äta för att jag ska kunna lugna ner mig. Jag vet inte hur jag hantera det här eller hur jag ska göra för att må bättre igen". I mina ögon vore det rent av tjänstefel att neka vård till någon som så tydligt beskriver sig må så dåligt.

Angående studenthälsan så tycker jag du kan pröva att vända dig dit också, trots det dåliga ryktet. Det är inte alls säkert att du tycker illa om det/dem som jobbar där bara för att andra har gjort det. Kanske har de förändrats sina arbetssätt på grund av negativ feedback o.s.v. - det jag försöker säga är att det alltid är bra att försöka skaffa sig en egen uppfattning. I vår stad verkar dessutom argumentet "Jag har varit hos studenthälsan redan men jag mår fortfarande skit" väga tyngre hos VC än om man inte försökt hos studenthälsan innan. Sedan är det ju såklart tråkigt att det ska vara så.

Ett annat tips, om du har en psykologutbildning på orten där du bor (eller i en närliggande stad) så har dessa en egen psykologmottagning. De brukar vara gratis eller väldigt billigt att besöka en studentterapeut, och de flesta studenter är otroligt motiverade, engagerade och får tät handledning av mycket erfarna psykologer. Min uppfattning är att du återkommande i perioder (?) mår ganska dåligt, så jag tror att det verkligen kan vara givande för dig att få lite hjälp på traven. Kram!
 
Bakgrundshistorien är väl en enda salig röra, men andra halvan av höstterminen var tuff för mig. Stressigt och deppigt och jag orkade ingenting. Mycket prestationsångest i ridningen de senaste två månaderna, har inte kunnat hantera motgångar i sadeln utan brutit ihop istället, vissa gånger har det känts som rena ångestattacker. I december kände jag första gången av att min andning var något begränsad ibland och jag fick ett rejält tryck över bröstet när jag var ute och sprang. Nu de senaste veckorna har jag till och från haft tungt att andas och tryck över bröstet, kan komma plötsligt och håller i sig en stund. Har dessutom haft tandköttsinflammation med extrem trötthet och feber som följd. Så lite allt möjligt.

Man tror ju inte att sånt ska drabba en :( Har läst om stress på 1177.se idag och jag har i stort sett alla symptom...

Ja, det låter inte kul :( Har du någon idé om hur du ska göra för att allt detta inte ska braka iväg nu?
 
Idag har jag gjort något jättejobbigt! :p
Varit på Grit Strength!
Roligt - och svinjobbigt! :D
Dessutom gått ca 4,5 km, så jag är nöjd med dagen! :)
Tyvärr gjorde jag popcorn ikväll, men ändå! :)

Popcorn lät ju väldigt välförtjänt på det ;) Bra jobbat!

Idag blir det nog vilodag för min del. Ska på bio ikväll. Igår när jag räknade ihop alla dagens kalorier (denna vecka kör jag bara för att få en överblick över läget, nästa vecka börjar jag restriktionen) blev det galet mycket. Hembakat bröd och valnötter, fetaost m.m. gjorde verkligen att det drog iväg... Jag som trodde jag haft en helt okej dag :p Skönt med lite reality-check! Kommer sakna mina nötter, frön och ostar när jag börjar med kaloriräkningen!
 
Fortfarande sjuk, vaknade flera gånger i natt av att jag inte kunde svälja. Åååh jag är redan uttråkad! Ingen träning idag heller!:rage:
 
Ja, det låter inte kul :( Har du någon idé om hur du ska göra för att allt detta inte ska braka iväg nu?

Njae jag har väl inte riktigt det. Men har försökt ta tag i det där med att träffa vänner i alla fall, det är ingen bra idé att isolera sig. Hästen skulle jag nog behöva vila ifrån ett tag, eller åtminstone ridningen, men just nu är sämsta möjliga tillfälle till det eftersom hans ägare är höggravid och behöver hjälp alla dagar i veckan :crazy: En annan i stallet hjälper också till men det är ändå 3-4 dagar i veckan jag måste dit. Och han klarar inte av att vila någon längre period när underlaget i hagarna är så kasst.

Jag har ju problem med min hårbotten också, nån form av eksem, och det har ballat ur totalt den senaste perioden och kliar så in i bomben, först idag kom jag på att det kanske också är stressrelaterat?

Just idag ska jag försöka kanalisera positiv energi så att jag klarar av att delta på hoppträningen utan att krypa in i ångestbubblan.
 
Njae jag har väl inte riktigt det. Men har försökt ta tag i det där med att träffa vänner i alla fall, det är ingen bra idé att isolera sig. Hästen skulle jag nog behöva vila ifrån ett tag, eller åtminstone ridningen, men just nu är sämsta möjliga tillfälle till det eftersom hans ägare är höggravid och behöver hjälp alla dagar i veckan :crazy: En annan i stallet hjälper också till men det är ändå 3-4 dagar i veckan jag måste dit. Och han klarar inte av att vila någon längre period när underlaget i hagarna är så kasst.

Jag har ju problem med min hårbotten också, nån form av eksem, och det har ballat ur totalt den senaste perioden och kliar så in i bomben, först idag kom jag på att det kanske också är stressrelaterat?

Just idag ska jag försöka kanalisera positiv energi så att jag klarar av att delta på hoppträningen utan att krypa in i ångestbubblan.

Alltså, helt ärligt - din hälsa går före din pliktkänsla att hjälpa din höggravida hästägare. Det är hennes häst = hennes ansvar. Om du känner att stallet ger mer stress än nöje i ditt liv så tycker jag faktiskt att du ska sluta.
 
Njae jag har väl inte riktigt det. Men har försökt ta tag i det där med att träffa vänner i alla fall, det är ingen bra idé att isolera sig. Hästen skulle jag nog behöva vila ifrån ett tag, eller åtminstone ridningen, men just nu är sämsta möjliga tillfälle till det eftersom hans ägare är höggravid och behöver hjälp alla dagar i veckan :crazy: En annan i stallet hjälper också till men det är ändå 3-4 dagar i veckan jag måste dit. Och han klarar inte av att vila någon längre period när underlaget i hagarna är så kasst.

Jag har ju problem med min hårbotten också, nån form av eksem, och det har ballat ur totalt den senaste perioden och kliar så in i bomben, först idag kom jag på att det kanske också är stressrelaterat?

Just idag ska jag försöka kanalisera positiv energi så att jag klarar av att delta på hoppträningen utan att krypa in i ångestbubblan.

Låter verkligen stressrelaterat. :( Kram på dig! Angående hästen så kanske ägaren får se till att skaffa en till medryttare tills hon är tillbaka? Det är trots allt inte din häst och inte ditt ansvar i slutändan, även om man såklart vill vara lojal och du vill säkert fortsätta också, egentligen. Men just nu kanske ni behöver vara två som alltid kan dela på det hela och då kan du bara mocka på dina dagar t.ex.

@cili kram till dig också! Har tyvärr inga vettiga råd att ge förutom att det inte är värt att stressa ihjäl sig, ingen tackar dig i efterhand!
 
För egen del så tog jag en promenad igår på 1,7 km och sen var jag i stallet. Mes-longerade pga is så det blev inget med det egentligen, men att mocka och packa hö är ju alltid bra! Nu känns det som ingenting men när jag började i höstas efter två års uppehåll var det dötungt att mocka en box!

Ikväll blir det badminton! :) Hade velat promenera mer men badminton är ju lite slitigt för knäna så får nog besinna mig lite.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Efter allt trassel med boende vid flytten till min nya stad så trodde jag att jag hade köpt mig ett hus som jag skulle kunna trivas i...
Svar
4
· Visningar
2 214
Senast: kma
·
  • Låst
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder... 99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
78 707
Senast: Ackio
·
Kropp & Själ Här snackar vi om allt som rör träning och hälsa (och lite därtill). Välkommen att hänga på! Vill även poängtera att det inte råder... 99 100 101
Svar
2 009
· Visningar
79 150
Senast: Mineur
·
  • Låst
Kropp & Själ Tråden där vi diskuterar träning, hälsa och välmående (fysiskt såväl som psykiskt) i största allmänhet. Här råder absolut ingen... 99 100 101
Svar
2 001
· Visningar
86 587
Senast: lizan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp