Beach 2015

[cili]

Det är i alla fall bra att du själv är medveten om det så du inte springer in i väggen utan att ha en aning om det. Nu kan du i alla fall försöka jobba på det själv, på något sätt. Det är nog värre att inte märka något förrän det är för sent.

Det gör ont på framsidan, precis ovanför knäskålen och kanske lite precis nedanför den också. Det är mest på ovansidan det känns när det trycks bakåt sådär och man känner verkligen hur det flyttar sig inuti knäet på ett sätt som det inte ska göra...

Ja nog är jag medveten allt, ser nästan alla varningssignaler och förnekar dom inte. Ska kontakta studievägledaren och se om han kan bidra med något vettigt.

Jag blir så sugen på att klämma och undersöka Har du "lösa" knäskålar också? alltså sånna man kan röra väldigt mycket i sidled?
Vad säger sjukgymnasten om det? (för visst gick du till en sån?)

 

[Silversky]

@Ninnurur Vet inte heller vad jag ska säga. Men skickar styrkekramar i alla fall!

 

[Chili]

Ja nog är jag medveten allt, ser nästan alla varningssignaler och förnekar dom inte. Ska kontakta studievägledaren och se om han kan bidra med något vettigt.

Jag blir så sugen på att klämma och undersöka Har du "lösa" knäskålar också? alltså sånna man kan röra väldigt mycket i sidled?
Vad säger sjukgymnasten om det? (för visst gick du till en sån?)

Nej det tror jag inte. Jag kan iaf inte flytta på dem. Du hade gärna fått klämma för jag känner att sjukgymnasten jag gick till var en riktigt dålig en!
Sjukgymnasten sa att det inte är något fel på mina knän egentligen men visst skulle de behöva tränas upp för mer stabilitet. Han brydde sig inte direkt om att de gjort ont i samband med träning och att mina muskelfästen är inflammerade eftersom det inte var något allvarligt fel på dem... Det kändes så iaf. Menisken mår bra osv. Han fokuserade mest på att jag får platta fötter när jag ställer mig upp och fixade sulor till mig, vilket skulle vara lösningen på alla mina problem med inflammerade muskelfästen i lår och höfter. Klagar förvisso inte på sulorna, det är jätteskönt för fötterna, men jag har inte direkt märkt att nån bättre benställning har påverkat resten av underkroppen.

Jag har ju vridit runt detta knä så mycket som man kan utan att ledbanden faktiskt går av, och nu när jag är så otränad så märks det att knäet börjar bli allt mer instabilt igen.

 

[_Charlotte_]

Är det någon som har en stor grop jag kan få krypa ner i, och täppa igen med jord och sten? Känns som det behövs idag

Jag har väl ätit ganska bra (gröt till frukost, tomatsoppa + två knäckebröd till lunch, en vegetarisk hamburgare med bröd till middag) och har rört mig relativt mycket (8 km promenad med hundarna, ridit en häst) men det mesta har ändå bara varit katastrof.
För det första så kan jag inte rida. Alls. Jag har liksom ingen kontroll över ponnyn när hon har vilat en dag, då spårar allt ur och jag känner mig sämre än sämst.
För det andra så har jag världens sämsta kontakt med hundarna. De flänger och far i andra ändan av kopplen, sliter armarna av mig och är skitjobbiga. Jag vet ATT det är jag som (inte) gör något som är orsaken till deras värdelösa promenadbeteende, men jag vet inte VAD och hur jag ska kunna få ordning på det.
För det tredje så är jag tjock, ful, äcklig, konstig och i stort sett alla negativa adjektiv som finns.
För det fjärde så går precis allt i mitt liv åt helvete just nu, och det mesta är sånt jag inte kan kontrollera. Det bara spårar ur mer och mer för varje dag som går.
För det femte så är det planerade kvällsmelliset en semla och ett glas mjölk. Och jag har ingen aptit över huvud taget, jag vill inte ha något onyttigt som en semla, och jag känner mig dålig som känner så eftersom det bara är en semla och jag måste utmana mig själv om jag någonsin ska kunna bli fri från de ätstörda tankarna. Men jag vill verkligen inte, och då känner jag mig kass som inte vill. Herregud, det är en semla. Inte en fettinjektion.

Så, den där gropen, någon som har den?

 

[GoLightly]

Tydligen. Är inte alls speciellt sugen på att ringa igen om en vecka

Förstår det, men hoppas du har energi att fortsätta kämpa.

 

[fryckan]

@Ninnurur jag kan bara tänka mig hur jobbigt det är du verkar vara en stark person! Heja dig!

 

[fryckan]

@_Charlotte_ har du funderat på att prata med nån professionell? Det verkar vara en del som inte är optimalt för dig och att prata med nån kanske hjälper.

 

[GoLightly]

Alltså zumban var det mest värdelösa pass jag någonsin varit på. Instruktören tyckte att han var coolast i stan och flamsade mest runt och kramade på folk och skrattade åt sig själv Jag drog efter 20 minuter eftersom passet gav mig absolut ingenting på något plan, då var jag inte andfådd och enda anledningen till att jag ens var lite svettig var för att det var ohyggligt varmt i salen. Satte mig på en cykel i gymmet en kort stund och gick sen och mötte upp sambon istället.

 

[cili]

Nej det tror jag inte. Jag kan iaf inte flytta på dem. Du hade gärna fått klämma för jag känner att sjukgymnasten jag gick till var en riktigt dålig en!
Sjukgymnasten sa att det inte är något fel på mina knän egentligen men visst skulle de behöva tränas upp för mer stabilitet. Han brydde sig inte direkt om att de gjort ont i samband med träning och att mina muskelfästen är inflammerade eftersom det inte var något allvarligt fel på dem... Det kändes så iaf. Menisken mår bra osv. Han fokuserade mest på att jag får platta fötter när jag ställer mig upp och fixade sulor till mig, vilket skulle vara lösningen på alla mina problem med inflammerade muskelfästen i lår och höfter. Klagar förvisso inte på sulorna, det är jätteskönt för fötterna, men jag har inte direkt märkt att nån bättre benställning har påverkat resten av underkroppen.

Jag har ju vridit runt detta knä så mycket som man kan utan att ledbanden faktiskt går av, och nu när jag är så otränad så märks det att knäet börjar bli allt mer instabilt igen.

Gå till en annan! Vet inte hur många jag behövde besöka för att hitta en som faktiskt förstod att jag hade problem.
När jag hade ont men ändå behövde träna så ströp vi blodtillförseln till muskeln för att den skulle bli trött innan knät sa ifrån. Dom gör mycket sånt i Japan nu tydligen, men det är inte speciellt känt i Sverige än. Det kanske kan vara nåt att testa? Vi körde med rejält åtsnörade lårmuskler, antingen med ett uppdraget knästöd (satt snortight) eller linda.
I mitt fall fick jag även träna på smärtstillande en period, just för att komma upp i en nivå där muskelmassan kunde minska smärtan

 

[fryckan]

@cili det verkar inte som att sjukvården tar psykiskt mående på allvar.. Jag fick dålig hjälp med det och även om jag inte hade stor problem var det ett slag i magen för mig. Skickar lite pepp till dig så du orkar med!

 

[_Charlotte_]

@_Charlotte_ har du funderat på att prata med nån professionell? Det verkar vara en del som inte är optimalt för dig och att prata med nån kanske hjälper.

Jag går i terapi sen ett tag tillbaka. Men däri ryms ju "bara" terapin, inte allt sånt här runt omkring som är mer allmänt.

 

[snow]

Men fina ni!

@Ninnurur Var inte så hård mot dig själv! Det låter som att du har kämpat mer än de flesta. Du har en dotter som älskar dig; försök se dig själv genom hennes ögon. Hon ser garanterat inget fläsk, hon ser sin fina mamma.

@_Charlotte_ Ät halva semlan kanske, som en kompromiss? Jag är övertygad om att du visst kan rida! Jag hade inte heller någon superdag i sadeln och lyckades inte få min pålle att trava en serie med upphöjda cavaletti utan att ta den sista i galopp... Men jag väljer att se det positivt - jag vågade rida över bommar högre än markhöjd för första gången efter min olycka. Din ponny är pigg efter vila, men du ger inte upp för det. Eller hur?

Finns det någon som kan hjälpa dig med hundarna så att de drar mindre? Kanske tipsa om hur du ska träna för att det ska bli bättre?

Du är inte värdelös! Verkligen inte. Ditt värde sitter inte i om du rider sämre en dag, eller om hundarna drar i kopplet. Kom ihåg det.

 

[_Charlotte_]

@_Charlotte_ Ät halva semlan kanske, som en kompromiss? Jag är övertygad om att du visst kan rida! Jag hade inte heller någon superdag i sadeln och lyckades inte få min pålle att trava en serie med upphöjda cavaletti utan att ta den sista i galopp... Men jag väljer att se det positivt - jag vågade rida över bommar högre än markhöjd för första gången efter min olycka. Din ponny är pigg efter vila, men du ger inte upp för det. Eller hur?

Finns det någon som kan hjälpa dig med hundarna så att de drar mindre? Kanske tipsa om hur du ska träna för att det ska bli bättre?

Du är inte värdelös! Verkligen inte. Ditt värde sitter inte i om du rider sämre en dag, eller om hundarna drar i kopplet. Kom ihåg det.

Bra gjort att du vågade dig över upphöjda bommar! Det är ju ett jättestort framsteg om man varit med om något och kanske blivit rädd eller osäker.

Det har inte jag, jag är inte ett dugg rädd när jag rider min häst. Jag blir bara så frustrerad, mest på mig själv, när ingenting fungerar. Ge upp går ju inte när man är några km från stallet, så jag fick vackert rida hem igen, men det var inte roligt alls. Känner mig som en total nybörjare. Men jag måste ju åka och rida henne igen imorgon, så det finns egentligen inget annat att göra än att ta nya tag då.

Angående hundarna så vet jag inte vem som skulle kunna hjälpa mig riktigt. Det är väl isåfall möjligen om det går att ta någon privatträning för en instruktör. Men jag vet inte riktigt om jag klarar det

 

[cili]

@_Charlotte_
Måste tipsa om en sele som mamma köpte till sina hundar. Den har fästet på framsidan, på bandet som går över bringan, så när hunden drar hamnar den själv snett och gör det svårt för sig. Funkar kalasbra och ger inte obehag för varken hund eller förare. Quick fix, javisst, det kommer ju inte funka att byta tillbaka till något annat och ha en dragfri hund, men det funkar så himla bra på hennes så jag kan inte se någon anledning att byta till halsband eller vanlig sele ändå
Hon köpte sina från USA, men numera finns dom även i djuraffärer här

 

[zassoo]

Hoppträning idag och det gick helt okej, men jag var inte helt bekväm. Kände under uppvärmningen att jag var osäker, inte rädd men jag kände att jag skulle ha svårt att hantera om hästen skulle vara sprättig eller dra mot hindren. Började känna lite ångest krypa i kroppen men då stannade jag faktiskt och pratade med tränaren och sa precis som det var. Hon är så bra på det viset, anpassar sig efter ekipagens dagsform och pressar inte fram någonting. Så jag fick göra det som jag kände mig bekväm med, nöjde mig på lägre höjder än vanligt och på slutet struntade jag i att hoppa banan utan tog istället bara den linje som hade känts bäst innan. Så jag fick avsluta med bra känsla

Ibland måste man bara acceptera dagens läge och jobba utifrån det, att sänka kraven är okej

 

[Ninnurur]

Hoppträning idag och det gick helt okej, men jag var inte helt bekväm. Kände under uppvärmningen att jag var osäker, inte rädd men jag kände att jag skulle ha svårt att hantera om hästen skulle vara sprättig eller dra mot hindren. Började känna lite ångest krypa i kroppen men då stannade jag faktiskt och pratade med tränaren och sa precis som det var. Hon är så bra på det viset, anpassar sig efter ekipagens dagsform och pressar inte fram någonting. Så jag fick göra det som jag kände mig bekväm med, nöjde mig på lägre höjder än vanligt och på slutet struntade jag i att hoppa banan utan tog istället bara den linje som hade känts bäst innan. Så jag fick avsluta med bra känsla

Ibland måste man bara acceptera dagens läge och jobba utifrån det, att sänka kraven är okej

Vilken vändning på ditt tänk!

 

[snow]

Tänker exakt som du @zassoo! Det är meningslöst att försöka upprätthålla nån sorts prestige; jag tror på att gå på magkänslan och pressa sig lite lagom. Bra gjort av dig!

@_Charlotte_ Vänd frustrationen till motivation! Du kommer åka dit imorgon och försöka igen. Rätt var det är så går ponnyn som en dröm även efter att den vilat .

 

[Ninnurur]

Men fina ni!

@Ninnurur Var inte så hård mot dig själv! Det låter som att du har kämpat mer än de flesta. Du har en dotter som älskar dig; försök se dig själv genom hennes ögon. Hon ser garanterat inget fläsk, hon ser sin fina mamma.

Hur gör man för att inte kritisera sig själv? Jag vet faktiskt inte. Har alltid mest bara blivit kritiserad så det är ju så jag ser på mig själv, tragiskt nog.

Fan, tänk om folk visste hur hela liv blir förstörda totalt av "lite mobbing, de menar säkert inget illa".

Nä. Jag går och lägger mig och försöker glömma de här dagarna och att jag ens mailade om den där studien. Lite ctrl+alt+del.

 

[zassoo]

Vilken vändning på ditt tänk!

Tänker exakt som du @zassoo! Det är meningslöst att försöka upprätthålla nån sorts prestige; jag tror på att gå på magkänslan och pressa sig lite lagom. Bra gjort av dig!

Ja jag försöker verkligen jobba med det här! Så jag är ändå glad att jag vågade erkänna både för tränaren men framför allt för mig själv att jag faktiskt tyckte det var lite jobbigt. Och sänka kraven. Just det där med prestige är ett jäkla gissel och det har jag haft (och har fortfarande) stora problem med framför allt inom ridningen. Jag märker också att jag uppskattar hästen mycket mer för den han är om jag vågar ta ett steg tillbaka och anpassa mig efter både min och hans dagsform.

 

[Tulpanen]

Hej tråden! Längesen jag kikade in här nu för jag har sån galen motivationsbrist! Tror att det beror på årstiden just nu, vill kunna vara ute och röra på mig men isbanorna tillåter inte hastigheter över minimum (och min studentekonomi tillåter inte ett inköp av skridskor ) och jag är också så otroligt leds på att det alltid ska vara mörkt när jag kommer hem från skolan, även om det faktiskt börjar gå åt rätt håll nu...

Hur gör ni andra när motivationen brister? Tillåter ni er själva att dra ner lite på träning (och kosthållningen?) eller kör ni på "fake it 'til you make it?"