Bli särbo i gen? (Bonusfamilj)

[lili123]

Hej!

Det är så att jag och min sambo har bott i hop i ett år nu. (Varit tillsammans 3)

Hans barn är 15 och 19 år.
De är uppväxta i hans hus, som ligger 1 mil till närmsta busshållplats.
(Skogen).

Jag och barnen flyttade 4 mil i från vårat.
Vi vill testa att bo i hop. Har hyrt ut min lägenhet i andra hand. Jag har barnen varannan vecka.

Det har ändå fungerat bra, jag jobbar kvar I samma stad och barnen åker med mig till skolan varje dag.

Men det börjar bli jobbigt för mina barn.
Tjejen är 17, och tycker det är svårt med vänner. Sonen är 7 och tycker det är jobbigt att åka bil 40 min enkel väg, samt att inte kunna ta med kompisar hem.

Har därför bestämt att flytta tillbaka till lägenheten och bli särbo i gen.
Även om jag trivs kanon!
Men vi är båda med på att barnen går först.

Min sambo vill inte flytta från sitt hus.
Han menar på att det är barnens hem och han har allt nära. Jobb och nära naturen/trädgården.

Är mest nyfiken på om någon mer varit i liknade sits? Eller hur det fungerar att bli särbo i gen?

 

[lili123]

Känns väldigt blandat. Då jag trivs så otroligt bra. Men känns som att jag måste göra detta för mina barn.

Har en vecka på mig att bestämma mig.
Även om vi bestämt oss för detta, så känner jag ändå tvivel.

 

[Fd Diabetikern]

Klart det känns jobbigt men är ni båda med på det är det ju bara att köra. Tänker har ni växelvis boende på barnen? Tänker att den som inte har barnen just då kan vara hos den andra?

Tycker ni gör rätt som testar

 

[lili123]

Klart det känns jobbigt men är ni båda med på det är det ju bara att köra. Tänker har ni växelvis boende på barnen? Tänker att den som inte har barnen just då kan vara hos den andra?

Tycker ni gör rätt som testar

Tack! Det var en bra idé. Ja precis , varannan vecka båda två. Vi har inte samma veckor. Men samma helger. Så det hade kunnat fungerat. Ska prata med honom om detta.

 

[Unafraid]

Om det fungerar kan du bo i lägenheten med dina barn dom veckorna du har dom och med sambon och hans barn de andra veckorna? Har en bekant som bor "i stan" i lägenhet när hon har barnet och på landet med sambon dom andra veckorna och tycker det fungerar!

 

[Eurydome]

Har inte varit i samma situation men vill bara säga att jag tycker att du gör helt rätt som sätter dina barn i första hand. Heja dig!

 

[Dorinda]

Jag vet en familj som gjort den resan.
Det fungerade fint för dem!

Tror föräldrarna flyttade ihop igen när barnen flyttat hemifrån.

 

[Hajfisk]

Hej!

Det är så att jag och min sambo har bott i hop i ett år nu. (Varit tillsammans 3)

Hans barn är 15 och 19 år.
De är uppväxta i hans hus, som ligger 1 mil till närmsta busshållplats.
(Skogen).

Jag och barnen flyttade 4 mil i från vårat.
Vi vill testa att bo i hop. Har hyrt ut min lägenhet i andra hand. Jag har barnen varannan vecka.

Det har ändå fungerat bra, jag jobbar kvar I samma stad och barnen åker med mig till skolan varje dag.

Men det börjar bli jobbigt för mina barn.
Tjejen är 17, och tycker det är svårt med vänner. Sonen är 7 och tycker det är jobbigt att åka bil 40 min enkel väg, samt att inte kunna ta med kompisar hem.

Har därför bestämt att flytta tillbaka till lägenheten och bli särbo i gen.
Även om jag trivs kanon!
Men vi är båda med på att barnen går först.

Min sambo vill inte flytta från sitt hus.
Han menar på att det är barnens hem och han har allt nära. Jobb och nära naturen/trädgården.

Är mest nyfiken på om någon mer varit i liknade sits? Eller hur det fungerar att bli särbo i gen?

Tycker det låter som en jättebra lösning!

 

[lili123]

Tack för alla svar. Nu när snart flytten av.
Blandade känslor.

Han vill tyvärr inte komma in till stan på mina veckor. Inte för barnen, men för att han får typ panik i stan.

Känns skönt för barnens skull. Men sorgligt och även ekomiskt tuffare.
Så det kommer få bli jag som är hos honom den andra veckan när han har sina barn.

Men hoppas vi en dag kommer kunna bo i hop, barnen går såklart först

 

[animalasia]

Tack för alla svar. Nu när snart flytten av.
Blandade känslor.

Han vill tyvärr inte komma in till stan på mina veckor. Inte för barnen, men för att han får typ panik i stan.

Känns skönt för barnens skull. Men sorgligt och även ekomiskt tuffare.
Så det kommer få bli jag som är hos honom den andra veckan när han har sina barn.

Men hoppas vi en dag kommer kunna bo i hop, barnen går såklart först

Jag tycker du gör helt rätt val. Hoppas att du kan njuta av lite egentid också.

 

[Acto]

Tack för alla svar. Nu när snart flytten av.
Blandade känslor.

Han vill tyvärr inte komma in till stan på mina veckor. Inte för barnen, men för att han får typ panik i stan.

Känns skönt för barnens skull. Men sorgligt och även ekomiskt tuffare.
Så det kommer få bli jag som är hos honom den andra veckan när han har sina barn.

Men hoppas vi en dag kommer kunna bo i hop, barnen går såklart först

Jag tycker du gör rätt beslut i förhållande till dina barn. Förstår att det är jobbigt dock.

Jag kan dock tycka att din särbo är för ensidig/självisk i situationen i det att han överhuvudtaget inte kan tänka sig att bo hos dig ens lite grann när han inte har barnen. Känns lite för mkt på hans villkor. Nu vet jag såklart inte hela er situation men en relation är ju två personer som både får ge och ta så några dagar när han inte har barnen tycker jag att han i vart fall bör kunna bo hos dig. Helt enkelt för att han vill vara med dig.

 

[lili123]

Nu har det gått några veckor. Och tyvärr har han inte kommit till oss. Men vi har varit där på helgen någon natt, och även den veckan jag är barnledig.

Han verkar dock väldigt nedstämd över detta, och tog hårdare än väntat. Att han tycker det är tomt och han saknar mig när inte jag är där. Men han kan ju faktiskt komma till oss också. Men känns som allt hänger på mig att det ska fungera för alla.
Men barnen är jätteglada att komma "hem" i gen och jag ser verkligen glädjen.

Mina barn är väldigt mycket med sina vänner på dagarna. Medan hans barn inte umgås med andra. De sitter hemma och kollar på film med sin pappa varje kväll. Men de är ju också vana att bo så. Det är mysigt. Men kan bli lite rastlös och vill i bland göra annat på kvällen, så som tvätt eller plocka undan. Men hans dotter som är 18,5 år vill gärna umgås med sin pappa hela tiden, och inget stort behov av vänner så på samma sätt.

Ja jag vet inte riktigt vad jag vill. Bara få skriva av mig lite.

 

[Valle]

Jag är ledsen, men detta låter som en stor röd flagga för mig. Att han bara vill umgås med dig på sina villkor. Dina behov kommer sist. Hade han verkligen saknat dig hade han kommit och besökt dig. 40 minuter är ingenting om man är kär och saknar någon.
Tyvärr.....

 

[Görel]

Nu har det gått några veckor. Och tyvärr har han inte kommit till oss. Men vi har varit där på helgen någon natt, och även den veckan jag är barnledig.

Han verkar dock väldigt nedstämd över detta, och tog hårdare än väntat. Att han tycker det är tomt och han saknar mig när inte jag är där. Men han kan ju faktiskt komma till oss också. Men känns som allt hänger på mig att det ska fungera för alla.
Men barnen är jätteglada att komma "hem" i gen och jag ser verkligen glädjen.

Mina barn är väldigt mycket med sina vänner på dagarna. Medan hans barn inte umgås med andra. De sitter hemma och kollar på film med sin pappa varje kväll. Men de är ju också vana att bo så. Det är mysigt. Men kan bli lite rastlös och vill i bland göra annat på kvällen, så som tvätt eller plocka undan. Men hans dotter som är 18,5 år vill gärna umgås med sin pappa hela tiden, och inget stort behov av vänner så på samma sätt.

Ja jag vet inte riktigt vad jag vill. Bara få skriva av mig lite.

Väldigt tråkigt att han inte vill anstränga sig alls för din skull utan lägger allt på dig. Bra att du satte dina barns behov före hans, han sätter ju både sina egna och sina barns behov före ditt och dina barns behov.
Jag tycker inte att du ska försöka curla honom mer, han får ta sig till dig om han saknar dig och blir så ledsen över att du inte är där. Hans reaktion får mig att undra om han försöker få dig att tycka synd om honom så att du återigen ska ge upp dina och dina barns behov och sätta hans behov först.

 

[Grazing]

Nu har det gått några veckor. Och tyvärr har han inte kommit till oss. Men vi har varit där på helgen någon natt, och även den veckan jag är barnledig.

Han verkar dock väldigt nedstämd över detta, och tog hårdare än väntat. Att han tycker det är tomt och han saknar mig när inte jag är där. Men han kan ju faktiskt komma till oss också. Men känns som allt hänger på mig att det ska fungera för alla.
Men barnen är jätteglada att komma "hem" i gen och jag ser verkligen glädjen.

Mina barn är väldigt mycket med sina vänner på dagarna. Medan hans barn inte umgås med andra. De sitter hemma och kollar på film med sin pappa varje kväll. Men de är ju också vana att bo så. Det är mysigt. Men kan bli lite rastlös och vill i bland göra annat på kvällen, så som tvätt eller plocka undan. Men hans dotter som är 18,5 år vill gärna umgås med sin pappa hela tiden, och inget stort behov av vänner så på samma sätt.

Ja jag vet inte riktigt vad jag vill. Bara få skriva av mig lite.

Tycker inte alls det låter trevligt, han försöker få dig att flytta tillbaka genom att spela på ditt samvete verkar det som och det är fult. Vill han verkligen vara med dig så ger han lite tillbaka och möts på halva vägen.

 

[vilde]

Stor skillnad att bo ute på landet i hus eller gård och att flytta in i en liten lägenhet i stan. Det är liksom inte två likvärdiga boenden.

Jag tror det kommer funka bra att ts bor varannan vecka i stan med barnen och varannan ute i skogen. Han kommer vänja sig att det är varannan vecka så den biten tror jag inte blir något problem med, det är bara lite ovant i början.

Jag tycker också flytten in till stan för barnen är självklar.

 

[Krålus]

Stor skillnad att bo ute på landet i hus eller gård och att flytta in i en liten lägenhet i stan. Det är liksom inte två likvärdiga boenden.

Jag tror det kommer funka bra att ts bor varannan vecka i stan med barnen och varannan ute i skogen. Han kommer vänja sig att det är varannan vecka så den biten tror jag inte blir något problem med, det är bara lite ovant i början.

Jag tycker också flytten in till stan för barnen är självklar.

Fortsätt kanske att läsa. Flytten är gjord.