Byråkrati

Kl 12
Jag är inte säker, men jag tror och hoppas att min kurator kommer tillbaka från semestern nästa vecka. Jag har skickat meddelande via 1177, vilket hon är ganska dålig på att läsa. Det var mycket enklare när jag kunde direktmejla henne. Men de har utökat sekretessen. Så jag har även skrivit ett pappersdokument och ska ta vägen förbi rehab och lämna in där.

Sen måste jag också boka tid för provtagning inför läkarbesöket den 21'a. Men det försöker jag fixa på måndag.

Kl 13
Jag har författat ett brev till försäkringskassan med förfrågan om status på min SGI- "i bästa fall" har den sjunkit och finns kvar till viss del, i värsta fall är den nollad... och då är det försörjningsstöd som gäller - så jag har något jag och Katarina kan börja med...

Men just nu orkar jag inte tänka mer., så jag kommer äta frunch och sen åka till seviccenter med brevet, Vi får se, om jag unnar mig en glass i stadsparken eller på något annat ställe där jag får plats.

Kurator Katarina är tillbaka, hon har svarat. Nu har jag backup som känner mig, igen.

Då är det Försäkringskassan (servicecenter) o en glass ((för en del av matkontot, till pension kommer)

Kl 14
Aktivitetsrapporterat till af... så nu är det bara att släpa sig ut, kvar... På försäkringskassans kontaktsida, kan endast allmänna frågor ställas.

Kl 15
Jaja, drar iväg till servicecenter. Men blir billigare att köpa ett glasspaket på ica, så…

Kl 16
Hemma. Servicecenter och ICA avklarat.

Kumlakprv - ät snart - 25 kr. Jag köpte två paket o slänger i frysen. Kanske korv och makaronilåda i kväll. DET var länge sen.

Det är ungefär den här takten jag orkar igenom dagarna just nu…

 

[IngelaH]

AF slrover ut mig från sitt ansvarstagande den 19 juli, så den 20 måste jag övertala försäkringskassan om sjukpenning. Vilket kan bli problematiskt, då jag inte varit anställd sedan oktober 2022.... Men men, kurator är tillbaka från semestern, på fredag ska jag på återsbesök efter mitt besök på akuten och AVA för några veckor sen, så får vi se sen om jag kan få till ett möte med kurator och rehabläkare.

Hmm.. 19 är ju lördag och 20 söndag... undrar hur af tänkte där...

 

[IngelaH]

Byråkratin spelar ansvarsboll – medborgarna förlorar

Politiker och tjänstemän skyller på varandra medan medborgarnas förtroende rasar.

Vi måste prata om den ständiga ansvarsflykten i det offentliga Sverige.
När medborgare möter stelbent byråkrati hör vi ofta tjänstemän säga: ”Jag följer bara reglerna politikerna har beslutat om.” Men när man vänder sig till politikerna blir svaret: ”Det där är tjänstemännens ansvar.”

Bollen rullar fram och tillbaka – medan medborgarnas förtroende eroderar. Den här rundgången skapar frustration och undergräver tilliten till hela systemet.

Tjänstemän har både rätt och skyldighet att agera

Att vara tjänsteman är att förvalta vårt gemensamma väl. Det innebär att agera professionellt – och att reagera när en regel är föråldrad, otydlig eller leder till orimliga konsekvenser.

Förvaltningslagen (6 § och 7 §) är tydlig: myndigheter ska ge god service. Om en dammig paragraf från 80-talet hindrar det är det både din rätt och din plikt som tjänsteman att lyfta problemet till politikerna. Att fortsätta som vanligt och skylla på regelboken är att svika uppdraget – och medborgarna.

Politiker måste följa upp sina beslut

Att stifta lagar och fatta beslut är bara början. Politikers uppdrag är också att säkerställa att besluten fungerar i verkligheten. Att be medborgarna agera som spanare och rapportera fel är passivt och ansvarslöst.

Det kräver att man lyssnar – både på medborgare och på de tjänstemän som varje dag verkställer besluten. Deras erfarenheter är ovärderliga för att skapa en rättssäker och effektiv förvaltning. Ignoreras den kunskapen kastas värdefulla insikter i papperskorgen.

En ny spelplan för ansvaret

Problemet är inte onda tjänstemän eller inkompetenta politiker. Problemet är ett system som tillåter och ibland till och med uppmuntrar ansvarsflykt.

Vi behöver en kultur där:

• Tjänstemän rapporterar brister och orimligheter uppåt.
• Politiker tar emot, lyssnar och agerar på den kunskapen.

Gamla regler får inte stå i vägen för ett modernt samhälle. Vi behöver en förvaltning som fungerar i praktiken – inte bara på papperet.

Sluta spela ansvarsboll. Börja ta ansvar hela vägen från beslut till genomförande.

Källor:
• Förvaltningslagen (2017:900): 6 § och 7 §
• Regeringsformen (SFS 1974:152): 1 kap. 1 §
• Tjänstemannaetik och värdegrund
• Statskontorets och Riksrevisionens rapporter
Bilden är AI-genererad

 

[IngelaH]

Ni säger att vi är lika mycket värda – men behandlar oss som om vi inte har ett liv

Det står i Sveriges grundlag att all offentlig makt ska utövas med respekt för alla människors lika värde och värdighet. Det står att det allmänna ska motverka diskriminering på grund av funktionshinder, verka för jämlikhet och delaktighet, och värna människors privat- och familjeliv. Det är svart på vitt i Regeringsformen 1 kap. 2 §.

Det står också i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) att vi ska ha likvärdiga möjligheter att delta i samhällslivet – även i kulturliv, fritid och rekreation (artikel 30).

Men i verkligheten?
Då får vi ofta höra, rakt ut: ”Ni har ingen fritid.”

För oss med funktionsnedsättning blir färdtjänst och ledsagning ofta reducerat till transport från punkt A till punkt B – vårdbesök, daglig verksamhet, myndighetsärenden. Att ta en spontan fika, följa med på en konsert eller åka och bada en varm kväll? Nej, det är tydligen inte vårt liv.

Och även när vi försöker – ja, då är hinderbanan igång:

• Planer som för andra görs spontant, som ”kan vi ses om två timmar?”, faller platt eftersom vi kanske får vänta flera timmar extra på färdtjänstbil.
• Att ta sig fram själv med rullstol kan ta lång tid och ibland vara omöjligt utan hjälp.
• Väl framme kan det visa sig att lokalen inte är tillgänglig. Smala dörrar, trappor utan ramp, dörrar som inte går att öppna själv.
• Och när lösningarna väl kommer? Ja, som den gången jag fick åka bröd- och pakethiss via källaren för att komma in på en restaurang. Det kändes allt annat än värdigt.

Regeringsformen och CRPD är inte högtidliga ord för att pryda en lagbok eller en webbsida. De är bindande. Myndigheter, kommuner och regioner är skyldiga att följa dem. När färdtjänsten, ledsagningen, sjukvården, assistansen eller hemtjänsten organiseras på ett sätt som gör det omöjligt för oss att delta fullt ut i samhället – då bryter man mot både grundlagen och internationell rätt.

Att neka människor med funktionsnedsättning rätten till ett självständigt och socialt liv är diskriminering.
Att begränsa oss till punkt A till punkt B är att ta ifrån oss vår frihet.
Att säga ”ni har ingen fritid” är att säga ”ni är inte som oss” – och det strider mot allt Sverige säger sig stå för.

Källor

• Regeringsformen (1974:152), 1 kap. 2 §.
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), särskilt artikel 19 och 30.
  Bilden är AI-genererad