Cavalier ser ut att köra inkorsningsprojekt!

Bukefalos 30 år!

Fast trots att boxern är en brukshund är ju bevisligen långt ifrån alla boxermänniskor bruksmänniskor, så någonstans får det väl kvitta och så får man hitta valpköparna hos andra än specifikt inriktade tävlingsmänniskor. Så får bruksmänniskor sitta på bänken och vänta tills inparningarna skett och de får skörda frukten i så fall? Om det nu är så gräsligt att ha en F1a i huset samtidigt som man meriterar och tävlar sin önskehund liksom.

Gräsligt är det ju inte, men det är ju många som inte vill/kan ha två stora hundar samtidigt. :) Det är ju därför mindre raser blir mycket lättare att göra sånt här med. Mops vore ju superlätt egentligen, uppfödarna har ju ofta över 5 stycken.

Jag tycker absolut att dalmatinern går att jämföra med en brukshund. Den är stor, krävande och skarp.

Jo, men används inte så alls. :) Vi har kanske ... 6-7 aktiva uppfödare som verkligen satsar på brukslinjer. De har sällan mer än en kull per år. Samtidigt är några av dem våra mest kunniga uppfödare. Att de skulle "ge upp" sin enda kull per år för en korsningskull tror jag knappast på.

Däremot köpa in F3:or från Tyskland om de skulle välja att korsa in, det kan jag se. Så utan att det först blir några internationella projekt ser jag det som meningslöst att prova i Sverige.

Om man bara kikar runt här på Buke och ser hur positiva rätt inbitna hundmänniskor (som många har sina specialraser) är till att köpa och förvalta utkorsningsvalp känns det långt ifrån omöjligt.
Att folk som är Mindre specialiserade och rasinriktade inte skulle ha någonting emot att delta ser jag som rätt självklart.

Hitta folk som vill delta? Ja. Hitta folk som vill delta och dessutom hjälpa till och utvärdera. Det är där jag tror skon klämmer.

De mest engagerade boxerägarna är antingen brukstävlande eller utställningsfanatiker. Eller båda då, som mig själv. Och om man inte kan hitta köparna i den gruppen, så vet jag inte hur man hittar de som verkligen hjälper till att utvärdera.
 
Dalmatiner.

Jag vet inte heller hur stort genomslag det hade, men every little helps, som man säger. Det jag menar är att det inte verkade vara något enormt problem att hitta människor som var villiga att förvalta valparna. :)
Och har en otroligt sunkig mentalitet, den vill inte bruks folk para in någonstans.

Edit:suddade lite mer än jag skulle
 
Det är jättebra att det finns personer som tänker så. Men att en stor del av hundägarna nu och i framtiden ska ställa om från "jag vill köpa hund för min egen skull, så det viktiga är jag får ungefär det jag vill ha" till "jag vill köpa hund för att hjälpa till att bevara en hundras, och det spelar ingen roll om det inte blir helt rätt för mig" tror jag inte på. Så osjälviska är inte majoriteten.

För sällskapshundar och mindre hundar kommer det säkerligen att fungera. Små hundar, små problem. Stora hundar, stora problem.

Ärligt talat tycker jag att det är enkelt. Om rasklubben står bakom, det finns en intern förankring (vilket är a och o i alla projekt) och man hjälper varandra att förvalta nykomlingarna. Med tanke på hur motsträvig ex du själv är tänker jag att är det normen så har man nånstans samma tänk som mopsuppfödarna som gråter vid tanken på en hund med lite svans som kan andas. Cavalieren är ju sista rycket om de inte ska ta kål på sig själva.
 
Ärligt talat tycker jag att det är enkelt. Om rasklubben står bakom, det finns en intern förankring (vilket är a och o i alla projekt) och man hjälper varandra att förvalta nykomlingarna. Med tanke på hur motsträvig ex du själv är tänker jag att är det normen så har man nånstans samma tänk som mopsuppfödarna som gråter vid tanken på en hund med lite svans som kan andas. Cavalieren är ju sista rycket om de inte ska ta kål på sig själva.
Jag tänkte precis säga samma sak. Det är roligt att mops dyker upp som exempel på hur lätt det skulle vara med just den rasen, när motståndet ekar precis likadant som hos mopsorden. Oflexibelt och absolut. Hundarna får hellre dö unga än att utkorsning sker.
 
Det säljs färre än 250 boxer per år i Sverige.

Men nej, det behövs så klart inte så många i ett land. Men däremot säger ju alla att inkorsningar måste göras regelbundet.

Dalmatiner är inte heller en brukshund (vilket absolut medför vissa ytterligare problem, det går inte att säga annat) och även om projektet var/är lyckat i fråga om det rent vetenskapliga så kan jag inte hitta att det haft stort genomslag? Hur många valpköpare behövdes utav den årliga andelen valpköpare?

Det man måste titta på blir ju hur många procent av valpköparna som behöver vara eldsjälar. Ju mindre ras, ju större procent för att det ska få genomslag.
Det är rätt många LUA-dalmatiner nu i Sverige och i Europa. Förut så var det bara uppfödare som sålde LUA till andra uppfödare. Nu kan även icke uppfödare få en LUA. Jag har själv en LUA-hane som fått sin första kull för sju veckor sedan.

Inkorsningen var med pointer. Här var det dock bara en enda gen man ville ändra. Selekteringen blir då väldigt enkel. Antingen har de genen eller inte.
 
Gräsligt är det ju inte, men det är ju många som inte vill/kan ha två stora hundar samtidigt. :) Det är ju därför mindre raser blir mycket lättare att göra sånt här med. Mops vore ju superlätt egentligen, uppfödarna har ju ofta över 5 stycken.



Jo, men används inte så alls. :) Vi har kanske ... 6-7 aktiva uppfödare som verkligen satsar på brukslinjer. De har sällan mer än en kull per år. Samtidigt är några av dem våra mest kunniga uppfödare. Att de skulle "ge upp" sin enda kull per år för en korsningskull tror jag knappast på.

Däremot köpa in F3:or från Tyskland om de skulle välja att korsa in, det kan jag se. Så utan att det först blir några internationella projekt ser jag det som meningslöst att prova i Sverige.



Hitta folk som vill delta? Ja. Hitta folk som vill delta och dessutom hjälpa till och utvärdera. Det är där jag tror skon klämmer.

De mest engagerade boxerägarna är antingen brukstävlande eller utställningsfanatiker. Eller båda då, som mig själv. Och om man inte kan hitta köparna i den gruppen, så vet jag inte hur man hittar de som verkligen hjälper till att utvärdera.
Nu vet jag att du inte talar för alla mopsägare och uppfödare i Sverige, det vore lite väl tungt... men vilken himla trist attityd. Om en uppfödare åtog sig att säg, 2027 ta EN kull och resten av de riktigt engagerade uppfödarna ställde upp med att stötta projektet vore ju problemet löst - om det nu är så himla viktigt att det inte går utanför de bruksinriktade linjerna. Någon annan får ställa upp et annat år med stöttning runtomkring. Det är ju så himla smalt och snålt tänk.

Jag ser inte heller det totalt omöjliga i att hitta några valpköpare som mot ekonomisk hjälp och stöttning utvärderar. Det är väl bara att förklara projektet och så får folk som faktiskt är intresserade och förstår vad det handlar om köa på valp.

Nu vurmar jag inte specifikt för boxern, i mina personliga ögon kan den vinna eller försvinna, men det är ju så himla synd att att motståndet finns hos Någon ras. Särskilt raser med liten bas och stor sjukdomsbild.
 
Jag tänkte precis säga samma sak. Det är roligt att mops dyker upp som exempel på hur lätt det skulle vara med just den rasen, när motståndet ekar precis likadant som hos mopsorden. Oflexibelt och absolut. Hundarna får hellre dö unga än att utkorsning sker.

Problemet med mops är ju att motståndet sitter i att rasens utseende behöver förändras radikalt. Dvs det handlar inte om att korsa tillbaka tills man får samma utseende tillbaka. Annars har de ju bättre praktiskt förutsättningar än en uppfödare av en stor hundras.

Nu vet jag att du inte talar för alla mopsägare och uppfödare i Sverige, det vore lite väl tungt... men vilken himla trist attityd. Om en uppfödare åtog sig att säg, 2027 ta EN kull och resten av de riktigt engagerade uppfödarna ställde upp med att stötta projektet vore ju problemet löst - om det nu är så himla viktigt att det inte går utanför de bruksinriktade linjerna. Någon annan får ställa upp et annat år med stöttning runtomkring. Det är ju så himla smalt och snålt tänk.

Ja, det är ju synd att vi inte har mer uppfödare av puppy mill varianten är ju slutsatsen.
 
Nu vet jag att du inte talar för alla boxerägare och uppfödare i Sverige, det vore lite väl tungt... men vilken himla trist attityd. Om en uppfödare åtog sig att säg, 2027 ta EN kull och resten av de riktigt engagerade uppfödarna ställde upp med att stötta projektet vore ju problemet löst - om det nu är så himla viktigt att det inte går utanför de bruksinriktade linjerna. Någon annan får ställa upp et annat år med stöttning runtomkring. Det är ju så himla smalt och snålt tänk.

Jag ser inte heller det totalt omöjliga i att hitta några valpköpare som mot ekonomisk hjälp och stöttning utvärderar. Det är väl bara att förklara projektet och så får folk som faktiskt är intresserade och förstår vad det handlar om köa på valp.

Nu vurmar jag inte specifikt för boxern, i mina personliga ögon kan den vinna eller försvinna, men det är ju så himla synd att att motståndet finns hos Någon ras. Särskilt raser med liten bas och stor sjukdomsbild.
Rättning!
 
Det är rätt många LUA-dalmatiner nu i Sverige och i Europa. Förut så var det bara uppfödare som sålde LUA till andra uppfödare. Nu kan även icke uppfödare få en LUA. Jag har själv en LUA-hane som fått sin första kull för sju veckor sedan.

Inkorsningen var med pointer. Här var det dock bara en enda gen man ville ändra. Selekteringen blir då väldigt enkel. Antingen har de genen eller inte.
Blev nyfiken och läste på om LUA-dalmatiner, så intressant!

Stämmer det att alla hundratals LUA-dalmatiner härstammar från en och samma pointer eller har fler icke-dalmatiner använts?
 
Ja, det är ju synd att vi inte har mer uppfödare av puppy mill varianten är ju slutsatsen.
Hur når du den slutsatsen? Det går alldeles utmärkt att bedriva seriös avel och att använda sig av utparningar utan att bedriva någon slags massuppfödning. Det handlar återigen om samarbete. Flera uppfödare som går ihop. På hundsidan: i bästa fall med stöd av både SKK och rasklubben.
 
Enligt Dalmatisersällskapet så, ja. Vilket man får säga utgör ett problem även det.
Det hade kunnat vara det om man fått in någon ny sjukdom från denna enda individ.

Just Dalmatinersällskapet skriver väldigt lite om LUA. Vill man ha en mer detaljerad beskrivning av avelsplanen för LUA så föreslår jag att man läser det som står på en kennels hemsida som börjar på R (för mig kommer det upp som andra förslag, efter Dalmatinersällskapet, när jag googlar LUA dalmatiner)

På dalmatiner har man velat ändra en enda gen. Det gör det hela lättare än om man ska ändra ett utseende som är mer komplext.
 
Det hade kunnat vara det om man fått in någon ny sjukdom från denna enda individ.

Just Dalmatinersällskapet skriver väldigt lite om LUA. Vill man ha en mer detaljerad beskrivning av avelsplanen för LUA så föreslår jag att man läser det som står på en kennels hemsida som börjar på R (för mig kommer det upp som andra förslag, efter Dalmatinersällskapet, när jag googlar LUA dalmatiner)

På dalmatiner har man velat ändra en enda gen. Det gör det hela lättare än om man ska ändra ett utseende som är mer komplext.
Jag förstår varför man har parat ut, men om hela LUA-populationen härstammar från en individ är det självklart ett problem. Från en som föder upp en ras där alla individer härstammar från en och samma hankatt.
 
Jag tänkte precis säga samma sak. Det är roligt att mops dyker upp som exempel på hur lätt det skulle vara med just den rasen, när motståndet ekar precis likadant som hos mopsorden. Oflexibelt och absolut. Hundarna får hellre dö unga än att utkorsning sker.
Och ärligt talat. Om de som "vurmar" för raserna hellre ser att de dör ut än att göra inkorsningar så är väl det också en alldeles utmärkt lösning?

Vi hae inget egentligt behov av sjuka hundar tänker jag.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp