Då var det gjort (kastrering)

[gadriel]

efter hemskt mycket velande hit och dit (framförallt för att uppfödaren inte ville att jag skulle kastrera) så fick vi iaf det gjort igår. Tack för tipset på vet från dom som PM:at och tipsat mig. Vi valde en av dom är är väldigt nöjda, vi blev väl mottagna Malte älskade vet, även efter sprutan så var han lika rolig

Allt gick bra men däremot så mår han hemskt dåligt av tratten, man kan tro han är döende. Han vågar knappt lägga ner huvudet utan ligger ner och håller huvudet högt och ser superdeppig ut. Pep hela natten, stackarn .

Men så fort han slipper den en stund så är livet underbart igen, han verkar inte bry sig det minsta om såret (han får väl en chock om några dagar när han upptäcker att något är borta ), enda gången han försöker slicka är när han ligger ner och normalt sätt brukar slicka sig där.

Nu ligger han iaf på soffan och ser väldigt nöjd ut över att slippa den där hemska saken en stund (sitter så jag kan hålla koll på han hela tiden).

Jag hoppas nu att han kan få lite lugn och ro i själen men fortsätta vara den glada och härliga hund han är.

 

[Generalen]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Skönt att allt gick bra! Varför ville inte uppfödaren att du skulle kastrera?

 

[gadriel]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Skönt att allt gick bra! Varför ville inte uppfödaren att du skulle kastrera?

Undrar jag också. Dom tyckte att hans beteende var helt normalt för en tonåring och att det ändå inte skulle göra någon skillnad att kastrera.

Jag tycker att han har haft alldeles för mycket hormoner från han vara 6 månader till nu ca 1,5 år gammal, framförallt jättestressad och ska ha koll på allt och väldigt svårt att slappna av och dessutom revirpinkar inne samt gruffig mot andra hanhundar (även om det iof inte har varit ngt problem) försöker para tikar som inte är i löp (men det kanske är vanligt jag vet inte).

Nu är det ju inte säkert att han lugnar sig men det blir väl iaf inte sämre, det är ju inte säkert han slutar pinka inne heller (vilket jag förstått på vissa med samma ras är helt i sin ordning "man får ju hålla i sin hund om man är hos någon med annan hund") men det finns väl iaf en god chans då vi gjort allt för att hålla efter beteendet så det inte skulle bli en vana.

Det är inte så lätt att hitta hundvakt till en hund som pinkar inne om man inte har koll på honom, han har redan pinkat hos mamma och pappa och dom har ingen hund, men nu sist dom skulle passa honom fick han vara i sin bur när de var inomhus så då gick det bra både med pinket och stressen.

 

[Liander]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Min kille vägrade också att lägga sig ned med tratt på första natten efter hans kastration. Han tyckte riktigt synd om sig själv. Det gav sig ganska fort. Redan andra natten sov han som en stock med tratt på. Jag skulle faktiskt inte våga att ta av tratten på natten, det går så snabbt för de att slicka och kanske dra loss stygnen.

 

[martha]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Vad skönt...fast för min kille så försvann inte "pungen " på flera månader så jag tror nog du kan sova lugnt ett tag innan han upptäcker vad ni gjort med honom

 

[gadriel]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Min kille vägrade också att lägga sig ned med tratt på första natten efter hans kastration. Han tyckte riktigt synd om sig själv. Det gav sig ganska fort. Redan andra natten sov han som en stock med tratt på. Jag skulle faktiskt inte våga att ta av tratten på natten, det går så snabbt för de att slicka och kanske dra loss stygnen.

Han är faktiskt redan mer tillfreds och har sovit ett tag med tratten på idag så han börjar nog vänja sig. Så fort jag inte tittar på honom åker tratten på men idag har jag strukit tvätt och jobabt ltei på datorn så då har jag kunnat haft koll men han var så trött efter inatt så han sov som en ltien gris på soffan, supernöjd att slippa den där hemska saken en stund.

 

[gadriel]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Vad skönt...fast för min kille så försvann inte "pungen " på flera månader så jag tror nog du kan sova lugnt ett tag innan han upptäcker vad ni gjort med honom

*asg* vi vaknar väl upp om en månad med en styck förbannade hund i sängen som hittat lien i ladan

Hur lång tid brukar det ta innan man börjar märka skillnad?

 

[martha]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

*asg* vi vaknar väl upp om en månad med en styck förbannade hund i sängen som hittat lien i ladan

Hur lång tid brukar det ta innan man börjar märka skillnad?

Det är nog väldigt individuellt, min fick jag kastrera när han ar 8 år och fick prostatit, han har ju aldrig varit besvärlig så och jag har inte märkt nån skillnad alls.

 

[Pigan]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Jag tycker att han har haft alldeles för mycket hormoner från han vara 6 månader till nu ca 1,5 år gammal, framförallt jättestressad och ska ha koll på allt och väldigt svårt att slappna av och dessutom revirpinkar inne samt gruffig mot andra hanhundar (även om det iof inte har varit ngt problem) försöker para tikar som inte är i löp (men det kanske är vanligt jag vet inte).

Nu är det ju inte säkert att han lugnar sig men det blir väl iaf inte sämre, det är ju inte säkert han slutar pinka inne heller (vilket jag förstått på vissa med samma ras är helt i sin ordning "man får ju hålla i sin hund om man är hos någon med annan hund") men det finns väl iaf en god chans då vi gjort allt för att hålla efter beteendet så det inte skulle bli en vana.

Hej - hoppas det blir lättare att äga en hanhund nu. Men precis som du själv skriver är det inte alls säkert att alla svårigheter är övervunna.
Revirmarkering och aggressivitet kan finnas kvar även efter kastreringen om den gjorts efter det att hunden utvecklat vanorna - precis som du själv skriver.

Att rida på en annan hund är inte endast ett uttryck för könsdrift - det är också en dominanshandling och då kan aven det finnas kvar. DVS det är ju ett försök att visa vem som är störst, bäst och vackrast.

Så se tiden an innan du jublar för mycket. Tänkte uppfödaren att han kunde bli en bra avelshanne eller var det annat som gjorde att de inte ville att ni skulle kastrera?

 

[Tofflan]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Jag kastrerade min 7 åriga hane i mitten av december och jag märkte skillnad på honom i juli nångång.
Kastrerade mest för att det inte skulle kunna bli valpar då han umgås med mycket tikar men jag höll tummarna att han skulle bli lite mindre kaxig osv. Det stora provet blev då två tikar i stallet löpte och han som tidigare varit helt galen i flickor brydde sej inte alls, riktigt skönt.
Förut var han aggresiv mot andra hanar, besatt av att markera revir ute och hade ganska lätt för att varva upp sej och då lyssna dåligt.
Nu kan jag ha honom lös för han vill inte längre springa fram till andra hanar och bråka samt att hans radie har minskat då han inte längre "behöver" springa runt och kolla upp spår, leta fiender osv...

Jag är supernöjd och trodde absolut inte att det skulle bli en så stor skillnad då han är så gammal!

 

[Skogstroll]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

Jag kastrerade min hund när han var drygt två år.Det märktes skillnad pö om pö..lite i taget blev han lugnare och sävligare.Jag har en otroligt mycket trevligare hund idag än då och är supernöjd.(han är fyra år nu)Dock har han gått upp rejält i vikt och får nu äta light foder resten av livet.Minsta godbit blir han tjock av tyvärr.Hans gottis nuförtiden är märgben och i princip inget annat.Light hundgodis när vi tränar men då drar jag av lite på hans middag sen.En för tjock hund lever ju inte lika länge.Min voffis är för övrigt en Rottis..

 

[Alexandra_W]

Sv: Då var det gjort (kastrering)

*KL*

Jag har sett de första skillnaderna i beteendet inom några månader, sen har det tagit upp till 6 månader innan man sas sett alla skillnader. Ja förutom kisstekniken då, de har hemmavid lagt ner det här med att stå på tre ben rätt fort. Den som kastrerades för testikeltumör och som inte var minsta problem innan märktes bara kissteknik och att en höglöpstik var ointressant, i övrigt ingen som helst skillnad. Den som kastrerades som fyraåring pga hanhundsaggressivitet märktes första tecknen gentemot andra hanhundar efter ett par månader. Lilla slyngeln som kastrerades som 8 månaders är ju svårare bedöma, då det händer andra grejer med, mognad etc. Men när han började betrakta alla hundar som lekkompisar (dvs tycktes omedveten om att det finns killar och det finns tjejer, som han var medveten om innan, dock utan att vara besvärlig) tog bara nån månad. Men han hann ju knappt fatta läget innan vi släckte den lampan, så

Min äldre fick vara utan tratt som din, var ointresserad av såret, och hatade tratten. Så hade bara tratt när jag inte var i närheten. Den yngre var mer irriterad av såret och hade tratt hela tiden (suck.. hela huset stormar typ)

Mina upptäckte aldrig vad det var som saknades