Dagens dilemma i Dagens Nyheter

[Skojamindoja]

Problemet blir väl om pappan alltid åker med ett syskon och de andra två aldrig får följa med.

Fast egentligen har jag inte sett en enda person i tråden som skrivit att barnen inte ska få följa med på semester utan att i det hänseendet är alla barn i familjen jämställda? Det som folk i så fall argumenterat emot är om bonusmamman ska ta av sina pengar för att då som ett exempel köpa en moped, bekosta ett körkort eller motsvarande.

 

[ameo]

Det finns uppenbart många olika sätt att se på detta.
Först så tänker jag att det beror på hur man delar upp ekonomin i familjen. Man kan se alla utgifter och kostnader som "familjens", som någon ska betala. Den som har pengar när räkningen ska betalas. Oavsett från vems konto det går ut så belastar det familjens totala ekonomi.
Om familjen ska åka på semester tillsammans så är det väl rimligt att alla syskonen får följa med, tänker jag. Och då är det en kostnad som belastar familjens totala ekonomi. Ska den förälder som tjänar minst betala mest så lär ingen av dem komma iväg på semester. I min värld ingår alla barn i familjen, även om något av dem har en annan förälder.
Sen när det gäller kostnader för fritidsaktiviteter, kläder, moped, körkort etc så är det väl kanske mer rimligt att bonusbarnens båda föräldrar tar det största ansvaret för det.

 

[Inte_Ung]

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

Min sambo skulle utan vidare göra det för sina bonusbarn.
Han funderade på att köpa en lägenhet åt en av dem.
De står varandra nära.

Deras relation är deras egen och bygger inte så mycket på mig längre.

 

[Runan]

Man kan se alla utgifter och kostnader som "familjens", som någon ska betala. Den som har pengar när räkningen ska betalas. Oavsett från vems konto det går ut så belastar det familjens totala ekonomi.

Det är så jag och maken har vår ekonomi. Vi ser alla pengar som våra pengar, så vem som tjänar vad eller vem som betalar en räkning etc har ingen betydelse, allt kommer ur samma "hög" så att säga. Tydligen är det dock rätt ovanligt för folk brukar höja på ögonbrynen åt det.

Så utifrån det och gällande exemplet här tänker jag att det inte spelar nån roll vem som är hög- resp låginkomsttagare eller vilka barn som tillhör vem - frågan är om vi tillsammans har råd att ta hela familjen på semester. Eller hur dyra julklappar vi tillsammas har råd att ge alla etc. För jag hade nog inte klarat av att behandla mitt biologiska barns syskon annorlunda, antingen får alla och så rättvist det går eller så får ingen alls.

 

[Palermo]

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

Sånt har jag gjort, i min bonusfamilj. Jag tjänar mest av oss vuxna. Det rår varken jag, sambo eller barnen för, inkomstskillnader är en av de märkbara orättvisorna i världen. Jag tänker att man ändå vill att familjen ska fungera så rättvist som möjligt.

 

[TinyWiny]

Enligt föräldrabalken kapitel 7 paragraf 5 är hon underhållsskyldig så det är en ickefråga.
"5 § Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån."

Om man träffar någon som har barn måste man fatta att barnen alltid går först. Förstår man inte det, inte tycker det eller anser att tidigare barn inte ska inkräkta på förhållandet ska man lämna. Man har ingen rätt att göra livet surt för minderåriga för att man är egoistisk. Om man skaffar barn med någon som redan har barn måste man se till att barnen behandlas jämlikt. Allt annat är vansinne. Tycker jag.

 

[Hermelin]

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

Det har jag gjort. Bonusbarnen är en del av familjen och det ändras inte av att jag inte är biologisk förälder.

 

[grodan21]

Fast egentligen har jag inte sett en enda person i tråden som skrivit att barnen inte ska få följa med på semester utan att i det hänseendet är alla barn i familjen jämställda? Det som folk i så fall argumenterat emot är om bonusmamman ska ta av sina pengar för att då som ett exempel köpa en moped, bekosta ett körkort eller motsvarande.

Fast även där kan jag tycka att samma borde gälla för alla barn i samma hushåll. Allt behöver inte vara på millimetern rättvist, men på det stora hela.

 

[Lingon]

Det finns uppenbart många olika sätt att se på detta.
Först så tänker jag att det beror på hur man delar upp ekonomin i familjen. Man kan se alla utgifter och kostnader som "familjens", som någon ska betala. Den som har pengar när räkningen ska betalas. Oavsett från vems konto det går ut så belastar det familjens totala ekonomi.
Om familjen ska åka på semester tillsammans så är det väl rimligt att alla syskonen får följa med, tänker jag. Och då är det en kostnad som belastar familjens totala ekonomi. Ska den förälder som tjänar minst betala mest så lär ingen av dem komma iväg på semester. I min värld ingår alla barn i familjen, även om något av dem har en annan förälder.
Sen när det gäller kostnader för fritidsaktiviteter, kläder, moped, körkort etc så är det väl kanske mer rimligt att bonusbarnens båda föräldrar tar det största ansvaret för det.

Det är ingen som sagt att den som tjänar minst ska betala mest. Bara att alla betalar för sina barn. I det här fallet 2,5 barn var. Barnens ålder spelar ju också roll. Om mammans är tonåringar och pappans är småbarn så betalar mamman redan mer då tonåringar kostar mer.

 

[grodan21]

Det är ingen som sagt att den som tjänar minst ska betala mest. Bara att alla betalar för sina barn. I det här fallet 2,5 barn var. Barnens ålder spelar ju också roll. Om mammans är tonåringar och pappans är småbarn så betalar mamman redan mer då tonåringar kostar mer.

Pappen i detta fallet tjänar minst och har tre barn, var av ett med sin sambo. Ska pappan betala för 2.5 barn så får de se till att anpassa kostnaderna efter hans inkomst

 

[monster1]

Jag tänker mest att det handlar om hur man ser på det. Hushållskostnader delar man ju på oftast. Men sen beror det ju på hur man vill ha upplägget med fostran, vill man att bonusföräldern är inne där och styr. För lite så blir det ju, ska jag vara med och betala den nya kickbiken och mobilen så kanske jag också har åsikter om hur de hanteras då blir det ju en fostringsfråga och plötsligt är vi då 3 föräldrar inne och bökar i barnetsliv. Så jag tänker att det skiljer sig om man räknas som en faktiskt förälder med viss veto rätt angående barnen ekonomi eller om man bara förväntas pytsa in pengar och hålla tyst.

Själv var jag som barnlös del av en familj med barn i 7 år. Vi två vuxna delade såklart på hushållskostnader inkl barnens, men kostnader som mobiler, kläder, föreningsaktiviteter, veckopeng etc tog min sambo och barnens mamma hand om. Min sponsring till dylikt var frivillig och skedde ibland när det behövdes. Men jag hade heller inte något att säga till om i de frågorna heller. Som bonus är man ju inte en vandrande plånbok som bara ska lägga fram pengar utifrån vad de andra vuxna beslutar.

 

[Lingon]

Enligt föräldrabalken kapitel 7 paragraf 5 är hon underhållsskyldig så det är en ickefråga.
"5 § Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån."

Om man träffar någon som har barn måste man fatta att barnen alltid går först. Förstår man inte det, inte tycker det eller anser att tidigare barn inte ska inkräkta på förhållandet ska man lämna. Man har ingen rätt att göra livet surt för minderåriga för att man är egoistisk. Om man skaffar barn med någon som redan har barn måste man se till att barnen behandlas jämlikt. Allt annat är vansinne. Tycker jag.

Jag tvivlar på att lyx som märkeskläder och semesterresor ingår i det underhåll emot bonusförälder är skyldig att stå för.

 

[monster1]

Pappen i detta fallet tjänar minst och har tre barn, var av ett med sin sambo. Ska pappan betala för 2.5 barn så får de se till att anpassa kostnaderna efter hans inkomst

Han betalar väll för 1,5 barn de andra 1,5 delarna av barnen står ju mammorna för.

 

[Lingon]

Nu läste jag hela texten om det här dilemmat. Jag får ett annat ibtryck än sammanfattningen här i tråden. Nämligen att mamman verkar tycka att hennes sambo inte är lika sparsam som hon är. Att han inte har nåt sparande alls så ska det bli semester så måste hon betala för alla. Trots att hon redan betalar rött mycket för hans barn då de är tonåringar och äter mycket mer än hennes betydligt yngre barn. Så utöver att hon i vardagen betalar en hel del för hans tonåringar så ska hon alltså betala för hela deras semester?

Dessutom så har de överhuvudtaget inte växt upp med henne då de var i mellanstadieåldern när hon och deras pappa träffades.

Nä, om pappan är en slösa så förstår jag ännu mer hennes motvilja att betala för hela semestern.

 

[gul_zebra]

Skulle du betala för en veckas utlandsresa för barnen? En moped? Kläder och sportutrustning? Lördagsgodis tror jag den stora delen skulle betala utan att bråka om det

Om vi åkt på familjesemester så ja, självklart. Moppe hade jag absolut kunnat chippa in till om det är den nivån mitt biobarn också varit på. Lika med kläder och sportutrustning. Jag hade väl inte varit den som tagit på mig att köpa sånt men om det varit det eller olika standard mellan syskonen så absolut.

Att jag nämnde mat och lördagsgodis är för att jag är förtidspensionär på garantinivå och lever med en sambo som är höginkomsttagare och vars ex som är mamma till barnen också är höginkomsttagare. Det var exempel från min verklighet där det är orimligt att lägga barnens kostnader på mig och jag ändå inte bråkar om sånt. Jag kan gladeligen köpa kläder och sånt åt de också om jag är ute och trillar över något fint utan att det vore en grej.

 

[Unafraid]

Om vi åkt på familjesemester så ja, självklart. Moppe hade jag absolut kunnat chippa in till om det är den nivån mitt biobarn också varit på. Lika med kläder och sportutrustning. Jag hade väl inte varit den som tagit på mig att köpa sånt men om det varit det eller olika standard mellan syskonen så absolut.

Att jag nämnde mat och lördagsgodis är för att jag är förtidspensionär på garantinivå och lever med en sambo som är höginkomsttagare och vars ex som är mamma till barnen också är höginkomsttagare. Det var exempel från min verklighet där det är orimligt att lägga barnens kostnader på mig och jag ändå inte bråkar om sånt. Jag kan gladeligen köpa kläder och sånt åt de också om jag är ute och trillar över något fint utan att det vore en grej.

Jag säger inte att det är fel eller något, men spontant skulle jag aldrig betala för någon annans barn. Vår lösning är att vi är särbo varannan vecka och sambo varannan. Det kostar mig absolut mer pengar men jag är mer bekväm att spendera mer pengar för mig själv än för någon annans barn, så det känns som ett klokt val i mitt liv.

Jag tänker att det viktiga är att alla funderar på vad dom vill spendera sina pengar på, oavsett inkomst. Hade jag tjänat 20k eller 200k hade jag ändå inte velat spendera pengarna på någon annans barn helt enkelt. Jag är dock frivillig barnfri och det är nog en del i det hela.

 

[Dorinda]

Min man har ett äldre barn sedan tidigare.
Jag tjänar mer pengar än min make.

SJÄLVKLART betalar jag en resa för hela familjen. Och är jätteglad att det snart myndiga barnet följer med och umgås med sina småsyskon

Jag betalar oxå mera i vardagen. Jag har ju mera pengar och det skulle vara galet skumt om jag själv kan spara 20000kr varje månad och min make inte något. Eller leva snålare i vardagen för att hans barn skulle kunna följa med på familjesemestern

 

[gul_zebra]

Jag säger inte att det är fel eller något, men spontant skulle jag aldrig betala för någon annans barn. Vår lösning är att vi är särbo varannan vecka och sambo varannan. Det kostar mig absolut mer pengar men jag är mer bekväm att spendera mer pengar för mig själv än för någon annans barn, så det känns som ett klokt val i mitt liv.

Jag tänker att det viktiga är att alla funderar på vad dom vill spendera sina pengar på, oavsett inkomst. Hade jag tjänat 20k eller 200k hade jag ändå inte velat spendera pengarna på någon annans barn helt enkelt. Jag är dock frivillig barnfri och det är nog en del i det hela.

Nej alltså var och en gör ju som man vill själv, huvudsaken i min värld är att man inte har en syskonskara under samma tak med helt olika levnadsstandard utan att barnen är likställda liksom. Särbo är en utmärkt kompromiss om man föredrar det

Jag såg ett fall med ett arv där kvinnan ärvt pengar som lades på hennes dotter och sen skulle hon flytta ihop med en man med två barn och sämre ekonomi. Att behandla barnen likvärdigt ekonomiskt var inte görbart utan att försämra för dottern och ta från arvet. Klockrent fall där särbo blev absolut bästa lösningen.

 

[LenaH]

Nej alltså var och en gör ju som man vill själv, huvudsaken i min värld är att man inte har en syskonskara under samma tak med helt olika levnadsstandard utan att barnen är likställda liksom. Särbo är en utmärkt kompromiss om man föredrar det

Jag såg ett fall med ett arv där kvinnan ärvt pengar som lades på hennes dotter och sen skulle hon flytta ihop med en man med två barn och sämre ekonomi. Att behandla barnen likvärdigt ekonomiskt var inte görbart utan att försämra för dottern och ta från arvet. Klockrent fall där särbo blev absolut bästa lösningen.

Här är väl kanske ett dilemma att de har ett gemensamt barn?

 

[gul_zebra]

Här är väl kanske ett dilemma att de har ett gemensamt barn?

Ja, och det gemensamma ska inte särbehandlas i min mening.