Dejtingtråden 22

[Milosari]

Nja tyvärr inte. Jag har alla mina vänner som jag älskar här, min hund och ett nytt jobb jag inte vill släppa.
Känner dock att något har förändrats i mig (flummigt det låter...) jag har tagit tag i träningen nu och för även dagbok över mina vanor och mående

På fredag ska jag försöka hinna ringa vc, enda dagen det är "mindre" att göra.

Förlåt mod. för off topic!

Ja alltså det tycker jag absolut det låter som att det har. Men att starta en relation just nu är kanske inte att rekommendera. Det handlar ju om veckor bara som du har haft på dig att göra alla förändringar. Jag tror du behöver betydligt längre tid. Han också, låter det som. Kan ni ha kontakt ändå eller är känslorna för heta?

 

[ii-ssa]

Har en träff inbokad med en från happy pancake på fredag ^^ dock har jag gått å blivit sjuk, så jäkla typiskt. Förhoppningsvis blir jag bättre tills dess ^^

 

[ii-ssa]

Dock hes (tappat rösten, så ordinerad till och hålla tyst och vila), hosta och snörvlig så känns väll inte så troligt att jag är frisk tills dess

 

[pontiacfarmer]

Dock hes (tappat rösten, så ordinerad till och hålla tyst och vila), hosta och snörvlig så känns väll inte så troligt att jag är frisk tills dess

En mugg Jäger brukar hjälpa- å gör den inte det så blir det roligare att vara sjuk om inte annat

 

[Milosari]

Äh fuck it. Det är inget att skämmas för. Fortsätter på temat mina och Köpenhamns gemensamma dejter.

Fick precis bekräftat att jag och Köpenhamn ska på en gemensam dejt nästa gång vi ses. Känner mig väldigt pepp! Hon är skitsnygg. Men samtidigt... Hon är yngre än de andra. Vi har träffat folk i vår egen ålder men denna är nästan 10 år yngre och nog ganska oerfaren på vissa plan. Vi har pratat ett tag men första dejten blir på helt neutral mark och sen får vi se. Hon och Köpenhamn har varit på en dejt redan, men jag vill försäkra mig om att hon verkligen vill träffa mig också och inte bara säger ja till allt för att få vara med honom. Hon verkar väldigt, väldigt förtjust i honom. Eller så är det bara hennes personlighet?

Men funkar det inte så kanske de kan träffas utan mig. Han har ju fortfarande inte varit intim med någon utan mig. Några dejter har det blivit, och lite pussande. Men inte mer än så. Vi pratade lite om det i helgen också, att det kansle bara är något man ska göra för att ha det gjort. För att skaka av sig känslan av att man har gjort fel. Jag vill också veta hur det känns för min del. Tänk om jag blir ledsen och svartsjuk?

 

[prallan]

Äh fuck it. Det är inget att skämmas för. Fortsätter på temat mina och Köpenhamns gemensamma dejter.

Fick precis bekräftat att jag och Köpenhamn ska på en gemensam dejt nästa gång vi ses. Känner mig väldigt pepp! Hon är skitsnygg. Men samtidigt... Hon är yngre än de andra. Vi har träffat folk i vår egen ålder men denna är nästan 10 år yngre och nog ganska oerfaren på vissa plan. Vi har pratat ett tag men första dejten blir på helt neutral mark och sen får vi se. Hon och Köpenhamn har varit på en dejt redan, men jag vill försäkra mig om att hon verkligen vill träffa mig också och inte bara säger ja till allt för att få vara med honom. Hon verkar väldigt, väldigt förtjust i honom. Eller så är det bara hennes personlighet?

Men funkar det inte så kanske de kan träffas utan mig. Han har ju fortfarande inte varit intim med någon utan mig. Några dejter har det blivit, och lite pussande. Men inte mer än så. Vi pratade lite om det i helgen också, att det kansle bara är något man ska göra för att ha det gjort. För att skaka av sig känslan av att man har gjort fel. Jag vill också veta hur det känns för min del. Tänk om jag blir ledsen och svartsjuk?

Fast kan du inte avgöra det nu, huruvida du kommer bli svartsjuk eller inte?

 

[Milosari]

Fast kan du inte avgöra det nu, huruvida du kommer bli svartsjuk eller inte?

Nej. Jag har aldrig varit svartsjuk i hela mitt liv. Känt mig i behov av bekräftelse ja, men det är något annat.

 

[onion]

Började nästan hoppas på att tinder-strejken var ett tecken på att det skulle komma en prins ridandes på en vit häst här uppför gatan men nu fungerar appen igen

MEN den första snubben som kom upp var en gammal klasskompis från gymnasiet Har nog alltid varit lite förtjust i honom, men eftersom vi bor och jobbar i samma stad och springer på varandra med jämna mellanrum känns det lite jobbigt att swipea höger om han inte gör det tillbaka hur gör ni vid sådana tillfällen?

 

[Milosari]

Började nästan hoppas på att tinder-strejken var ett tecken på att det skulle komma en prins ridandes på en vit häst här uppför gatan men nu fungerar appen igen

MEN den första snubben som kom upp var en gammal klasskompis från gymnasiet Har nog alltid varit lite förtjust i honom, men eftersom vi bor och jobbar i samma stad och springer på varandra med jämna mellanrum känns det lite jobbigt att swipea höger om han inte gör det tillbaka hur gör ni vid sådana tillfällen?

Han kommer antagligen inte märka att du swipar höger om han inte gör det själv också och då är det rättvist nog lika obekvämt för er båda

 

[pretsco]

Började nästan hoppas på att tinder-strejken var ett tecken på att det skulle komma en prins ridandes på en vit häst här uppför gatan men nu fungerar appen igen

MEN den första snubben som kom upp var en gammal klasskompis från gymnasiet Har nog alltid varit lite förtjust i honom, men eftersom vi bor och jobbar i samma stad och springer på varandra med jämna mellanrum känns det lite jobbigt att swipea höger om han inte gör det tillbaka hur gör ni vid sådana tillfällen?

Swipea höger!! Har träffat flera gamla godingar på detta vis. Om de inte är intresserade så kan de ju bara se att du swipeat höger om de har Tinder Guld. Och när man känner varandra lite grann så kan det ju vara så att du swipeade höger för du tyckte det var lite kul. Ser inga nackdelar alls. Kör!

 

[onion]

Han kommer antagligen inte märka att du swipar höger om han inte gör det själv också och då är det rättvist nog lika obekvämt för er båda

Ser man inte sånt om man har betalvarianten? aja, jag kör en höger ändå

 

[Milosari]

Ser man inte sånt om man har betalvarianten? aja, jag kör en höger ändå

Jaja jag har råkat trycka fel hur många gånger som helst också. Kan ju hända den bäste/eller så lånar man ut sitt tinder. Har jag också gjort

 

[onion]

Swipea höger!! Har träffat flera gamla godingar på detta vis. Om de inte är intresserade så kan de ju bara se att du swipeat höger om de har Tinder Guld. Och när man känner varandra lite grann så kan det ju vara så att du swipeade höger för du tyckte det var lite kul. Ser inga nackdelar alls. Kör!

Körde en höger och inväntar reaktion

 

[strawberrysylt]

Dejten idag var trevlig! Kul att börja året med en dejt. Känns som om det var jättelänge sen sist, men är nog bara ca 1,5 månad sen.

Vi fikade. Han bjöd, vilket jag absolut inte förväntar mig, men tycker är gulligt gjort .
Han var lättpratad och vi tjabbade oavbrutet tills han skulle iväg på ett möte.
Vi har liknande intressen, vilket är skoj. Jag känner mig inte jättepirrig eller så, men hade gärna setts igen, så vi får väl se .

 

[enough]

Äh fuck it. Det är inget att skämmas för. Fortsätter på temat mina och Köpenhamns gemensamma dejter.

Fick precis bekräftat att jag och Köpenhamn ska på en gemensam dejt nästa gång vi ses. Känner mig väldigt pepp! Hon är skitsnygg. Men samtidigt... Hon är yngre än de andra. Vi har träffat folk i vår egen ålder men denna är nästan 10 år yngre och nog ganska oerfaren på vissa plan. Vi har pratat ett tag men första dejten blir på helt neutral mark och sen får vi se. Hon och Köpenhamn har varit på en dejt redan, men jag vill försäkra mig om att hon verkligen vill träffa mig också och inte bara säger ja till allt för att få vara med honom. Hon verkar väldigt, väldigt förtjust i honom. Eller så är det bara hennes personlighet?

Men funkar det inte så kanske de kan träffas utan mig. Han har ju fortfarande inte varit intim med någon utan mig. Några dejter har det blivit, och lite pussande. Men inte mer än så. Vi pratade lite om det i helgen också, att det kansle bara är något man ska göra för att ha det gjort. För att skaka av sig känslan av att man har gjort fel. Jag vill också veta hur det känns för min del. Tänk om jag blir ledsen och svartsjuk?

Spännande att höra dig berätta om det här... Jag chattade igår med min norska tinderkompis (vi har skrivits på ett vänskapligt plan i ett år, inga ambitioner att ses mer än att vi planerar en dejt på en pizzeria i Berlin om 20 år) och vi snackade om just polygrejen. Han tog upp begreppet "compersion", att inte bara acceptera utan glädjas åt att någon man älskar älskar någon annan. Lite som lyckan i att se sitt älskade barn ha roligt med sin kompis. För min norske vän har det handlat om att öppna upp sitt väl inbankade sätt att tänka kring det här, tvåsamhet lärs ju in så hårt, och att man ska vara svartsjuk och se andra personer som hot mot sin relation, men det är ingen logik i att det måste vara på det sättet.
Jag har ju bara haft monogama seriösa relationer tidigare, och kan väl tänka att mina små funderingar är nåt slags begynnande fyrtioårskris (eller jag tänker i alla fall att omgivningen ska se det så), eller kanske en känsla av att vilja ta igen allt jag inte upplevde under tonåren nu när allt går så mycket lättare (legat med fler killar senaste året än under de första 37 åren av mitt liv), men vi får väl se om det blir mer än så.

 

[SaraXX]

Spännande att höra dig berätta om det här... Jag chattade igår med min norska tinderkompis (vi har skrivits på ett vänskapligt plan i ett år, inga ambitioner att ses mer än att vi planerar en dejt på en pizzeria i Berlin om 20 år) och vi snackade om just polygrejen. Han tog upp begreppet "compersion", att inte bara acceptera utan glädjas åt att någon man älskar älskar någon annan. Lite som lyckan i att se sitt älskade barn ha roligt med sin kompis. För min norske vän har det handlat om att öppna upp sitt väl inbankade sätt att tänka kring det här, tvåsamhet lärs ju in så hårt, och att man ska vara svartsjuk och se andra personer som hot mot sin relation, men det är ingen logik i att det måste vara på det sättet.
Jag har ju bara haft monogama seriösa relationer tidigare, och kan väl tänka att mina små funderingar är nåt slags begynnande fyrtioårskris (eller jag tänker i alla fall att omgivningen ska se det så), eller kanske en känsla av att vilja ta igen allt jag inte upplevde under tonåren nu när allt går så mycket lättare (legat med fler killar senaste året än under de första 37 åren av mitt liv), men vi får väl se om det blir mer än så.

Jag låg definitivt med fler 2018 än under hela mitt liv innan
40-årskris here I come!

 

[tott]

Han kommer antagligen inte märka att du swipar höger om han inte gör det själv också och då är det rättvist nog lika obekvämt för er båda

Ganska många betalar för Tinder nuförtiden och då ser man vem som swipat höger på en.

 

[pepp]

Förlåt @pepp men det känns inte som en särskilt bra start för ett förhållande. Speciellt inte när du själv inte verkar må särskilt bra.

Jag inledde en gång ett förhållande med en kille, där vi hade samma "förhistoria" som du och E verkar ha. Dvs han var kär och ville ha mer, men inte jag, men jag fortsatte ligga med honom. Det var flera ilskna och sårade turer fram och tillbaka, pauser, tillbaka igen. Alltid jag som bröt, alltid han som kände sig sårad. Efter att vi blev tillsammans hade han alltid "hållhakar" på mig om vi blev osams, om hur jag hade behandlat honom innan, pikar som kom upp till ytan. Det var ett vidrigt förhållande som jag borde ha brutit upp betydligt tidigare än vad jag gjorde.

Tack för att du delar med dig
Känner dock att jag måste lita på min magkänsla nu...

@Milosari
Det är för mycket känslor, jag skulle bli svartsjuk och ledsen om han träffade nån annan.

Blev tyvärr inget prat igår, han blev kvar hos sin pappa för länge och jag skulle upp 04.40...

 

[Fruentimber]

@pepp Du gör som du vill.

 

[Milosari]

Spännande att höra dig berätta om det här... Jag chattade igår med min norska tinderkompis (vi har skrivits på ett vänskapligt plan i ett år, inga ambitioner att ses mer än att vi planerar en dejt på en pizzeria i Berlin om 20 år) och vi snackade om just polygrejen. Han tog upp begreppet "compersion", att inte bara acceptera utan glädjas åt att någon man älskar älskar någon annan. Lite som lyckan i att se sitt älskade barn ha roligt med sin kompis. För min norske vän har det handlat om att öppna upp sitt väl inbankade sätt att tänka kring det här, tvåsamhet lärs ju in så hårt, och att man ska vara svartsjuk och se andra personer som hot mot sin relation, men det är ingen logik i att det måste vara på det sättet.
Jag har ju bara haft monogama seriösa relationer tidigare, och kan väl tänka att mina små funderingar är nåt slags begynnande fyrtioårskris (eller jag tänker i alla fall att omgivningen ska se det så), eller kanske en känsla av att vilja ta igen allt jag inte upplevde under tonåren nu när allt går så mycket lättare (legat med fler killar senaste året än under de första 37 åren av mitt liv), men vi får väl se om det blir mer än så.

Ja visst har man blivit lärd att det är fel. Min första upplevelse var ändå ganska tidig, en av mina första pojkvänner hade en manlig bekant som han var lite intim med också.

Jag tror dock inte att varken jag eller Köpenhamn är polyamorösa, utan snarare polysexuella/har ett öppet förhållande. Jag vet inte om jag är storsint nog att ha ett förhållande där kärleken fördelas lika? Just nu är i alla fall dealen att vi ska prioritera varandra först. För egen del så är det så sällsynt att jag blir kär öht, att jag har svårt att föreställa mig att jag skulle kunna bli det i mer än en person samtidigt. Vi är nog dessutom swingers (om man nu ska sätta titlar på allt), så jag har sett honom ha sex med andra och där kan jag med handen på hjärtat säga att jag verkligen mår bra av att se att han mår bra. Jag känner noll svartsjuka när han och en annan uppenbart är attraherade av varandra, bara glädje.

Japp 40-årskris här med alltså . 2018 var ett promiskuöst år för mig med.