Dejtingtråden 23

Status
Stängd för vidare inlägg.
Den som väntar... fick svar ikväll. Just när jag börjat ge upp.
Det var väldigt generellt dock. På min "invit" där jag frågade om jag i gengäld och för att visa min uppskattning fick bjuda på en öl/kaffe fick jag svaret att det inte behövdes, men tack. Gissar att jag inte har mer att hämta. 😕

Vet inte om jag ska skriva något tillbaka?
Jag hade inte svarat. Det är tydligt att personen inte är intresserad så känns inte som att det finns mer att säga?
 
Den som väntar... fick svar ikväll. Just när jag börjat ge upp.
Det var väldigt generellt dock. På min "invit" där jag frågade om jag i gengäld och för att visa min uppskattning fick bjuda på en öl/kaffe fick jag svaret att det inte behövdes, men tack. Gissar att jag inte har mer att hämta. 😕

Vet inte om jag ska skriva något tillbaka?

Hade inte skrivit något mer.
Men väldigt modigt av dig att våga från början!
 
Jag känner att man alltid hamnar där och har gett upp på förhand typ. Alltså orkar inte.

En lite annan sak fast ändå inte kanske. Om feminism, politisk åskådning, politisk korrekthet. Jag vet att jag är urkass (verkligen, jag förstår inte ens en sekund poängen?) på att skilja på sak och person. Hur kan man funka ihop om man skiljer sig på dessa punkter? Jag fattar verkligen inte. Handlar inte det om grundläggande värderingar? Eller VAD är annars grundläggande värderingar?
Du är inte ensam om att inte fatta. Eller ja, när det gäller politik så kan jag väl förstå det. De flesta "vanliga partier" vill nog ändå ha det bättre för alla, men tror på olika vägar dit. Tror jag. I höstas kring valet så delade vi på jobbet ut röstkorten och då blev det per automatik en hel del politikprat på jobbet. Det blev snabbt tydligt ungefär hur alla skulle rösta och ingen förvånade mig öht, just för att det de röstade stämde överens med min generella uppfattning av dem. Jag tvivlar på att vi på jobbet skiljer oss speciellt mycket från folk i allmänhet när det gäller sådant. Likaså feminism, när det kommit på tal så är det inte heller någon som förvånat mig, just för att det handlar så mycket om grundläggande värderingar och de märks ju hela tiden, åtminstone när man som oss jobbar väldigt nära varandra hela dagarna och under tiden pratar om precis allt.
 
Jag hatar högtider :( det blir så uppenbart att man är ensam.

Igår träffade jag iallafall mina föräldrar och sen fick jag komma till min bästis mamma och hänga då dom var där.

Idag har jag ingen att vara med, alla är iväg på saker :(
 
Du är inte ensam om att inte fatta. Eller ja, när det gäller politik så kan jag väl förstå det. De flesta "vanliga partier" vill nog ändå ha det bättre för alla, men tror på olika vägar dit. Tror jag. I höstas kring valet så delade vi på jobbet ut röstkorten och då blev det per automatik en hel del politikprat på jobbet. Det blev snabbt tydligt ungefär hur alla skulle rösta och ingen förvånade mig öht, just för att det de röstade stämde överens med min generella uppfattning av dem. Jag tvivlar på att vi på jobbet skiljer oss speciellt mycket från folk i allmänhet när det gäller sådant. Likaså feminism, när det kommit på tal så är det inte heller någon som förvånat mig, just för att det handlar så mycket om grundläggande värderingar och de märks ju hela tiden, åtminstone när man som oss jobbar väldigt nära varandra hela dagarna och under tiden pratar om precis allt.

Hur tänker du med partner ang detta? Jag känner mig så jävla odömjuk och är redan så himla trött all rasism och anitfeminism i vardagen. Känner att jag har noll intresse av sådana människor.
 
Jag känner att man alltid hamnar där och har gett upp på förhand typ. Alltså orkar inte.

En lite annan sak fast ändå inte kanske. Om feminism, politisk åskådning, politisk korrekthet. Jag vet att jag är urkass (verkligen, jag förstår inte ens en sekund poängen?) på att skilja på sak och person. Hur kan man funka ihop om man skiljer sig på dessa punkter? Jag fattar verkligen inte. Handlar inte det om grundläggande värderingar? Eller VAD är annars grundläggande värderingar?

För mig går de också ihop. Men jag har insett att bara kvinnor har liknande åsikter som jag, så alternativet för kärleksrelationer skulle vara att dejta tjejer. Är dock väldigt sällan jag känner attraktion till tjejer så blir svårt på den fronten.
 
Skrev till v och frågade om han vill sova hos mig när jag slutat jobba. En chansning eftersom han brukar dricka öl och spela med sina kompisar på helgerna. Men han hoppade gärna ölen och ville absolut åka hem till mig 😁
Börjar sent i morgon så vi får sovmorgon också, lyx!

Kollegan är fortfarande kvar och stör mina tankar. Nu har han börjat kalla mig meine kleine frühlein, tycker ändå det är gulligt.
Bättre än mein kommendant som bästis envisas med 😒😂
 
Jag känner att man alltid hamnar där och har gett upp på förhand typ. Alltså orkar inte.

En lite annan sak fast ändå inte kanske. Om feminism, politisk åskådning, politisk korrekthet. Jag vet att jag är urkass (verkligen, jag förstår inte ens en sekund poängen?) på att skilja på sak och person. Hur kan man funka ihop om man skiljer sig på dessa punkter? Jag fattar verkligen inte. Handlar inte det om grundläggande värderingar? Eller VAD är annars grundläggande värderingar?
Jag hade aldrig kunna ha ett förhållande med någon som inte delade min uppfattning om att alla människors värde är lika, och att rättvist inte är samma sak som lika för alla. Vi behöver inte rösta på samma parti precis, men är personen på "fel" sida om mitten får denne ändå hålla sig rätt nära mitten. Köpenhamn kallar sig för borgelig, men hans värderingar är i princip identiska med mina. Vi har bara lite olika synsätt på hur man når målet, och lite olika tyngpunkt i olika frågor. Jag tycker miljön är viktigare, han tycker att det är socialt arbete.

Så nej, jag har noll förståelse för hur man orkar ha en relation där man inte delar grundläggande värderingar. Vad är det då man är kär i liksom? Fodralet?
 
För mig går de också ihop. Men jag har insett att bara kvinnor har liknande åsikter som jag, så alternativet för kärleksrelationer skulle vara att dejta tjejer. Är dock väldigt sällan jag känner attraktion till tjejer så blir svårt på den fronten.

Men är det värt att reta upp sig och bli irriterad?
Eller kan du koppla bort den biten?

Är väl lätt för mig att säga som är totalt ointresserad av den biten och i princip aldrig blir sur eller irriterad 😅
Bara om någon stökar ner, där drar jag min gräns!
 
För mig går de också ihop. Men jag har insett att bara kvinnor har liknande åsikter som jag, så alternativet för kärleksrelationer skulle vara att dejta tjejer. Är dock väldigt sällan jag känner attraktion till tjejer så blir svårt på den fronten.
Men va? Jag känner typ 2 män som inte är feminister. Jag föutsätter alltid att de är det, och blir uppriktigt förvånad när jag möter folk som inte är det.
 
Det låter inte som ni är någon vidare matchning 😕
Att bli irriterad när man umgås känns som en varningsklocka, speciellt efter så kort tid 🙈

Jag kan bli provocerad över hur bortskämd V är och hur han tar vissa saker för givet. Men inser att det beror på att vi har väldigt olika upplevelser. Känns fel att klandra honom för att hans liv har varit enklare en mitt. Så länge han lyssnar och är ödmjuk så är jag okej med det.

Oftast är det bra. Jag är inte van att umgås med någon så intensivt. Har humörsvängningar som blir väldigt tydliga när jag umgås med någon dygnet runt. Då börjar jag irritera mig på småsaker. Men visst det med feminism är ingen småsak. Fast har nog bara träffat typ 3 män i mitt liv som har liknande åsikter gällande feminism som jag. Det som är bra med D är iallafall att han lyssnar och inte verkar ha några radikala åsikter åt andra hållet. Problemet är att han tillhör de männen som har dålig koll och som jag antar är ointresserade av ämnet annars skulle de ha skaffat sig koll.

Jag tog faktiskt upp det här med D igår. Att jag pratar feminism typ varje dag och att jag inte vill vara med någon som jag inte kan vara mig själv med. Jag ger det en chans och ser hur det utvecklar sig.
 
Oftast är det bra. Jag är inte van att umgås med någon så intensivt. Har humörsvängningar som blir väldigt tydliga när jag umgås med någon dygnet runt. Då börjar jag irritera mig på småsaker. Men visst det med feminism är ingen småsak. Fast har nog bara träffat typ 3 män i mitt liv som har liknande åsikter gällande feminism som jag. Det som är bra med D är iallafall att han lyssnar och inte verkar ha några radikala åsikter åt andra hållet. Problemet är att han tillhör de männen som har dålig koll och som jag antar är ointresserade av ämnet annars skulle de ha skaffat sig koll.

Jag tog faktiskt upp det här med D igår. Att jag pratar feminism typ varje dag och att jag inte vill vara med någon som jag inte kan vara mig själv med. Jag ger det en chans och ser hur det utvecklar sig.

Okej, håller tummarna för att det ska fungera 😊
 
Oftast är det bra. Jag är inte van att umgås med någon så intensivt. Har humörsvängningar som blir väldigt tydliga när jag umgås med någon dygnet runt. Då börjar jag irritera mig på småsaker. Men visst det med feminism är ingen småsak. Fast har nog bara träffat typ 3 män i mitt liv som har liknande åsikter gällande feminism som jag. Det som är bra med D är iallafall att han lyssnar och inte verkar ha några radikala åsikter åt andra hållet. Problemet är att han tillhör de männen som har dålig koll och som jag antar är ointresserade av ämnet annars skulle de ha skaffat sig koll.

Jag tog faktiskt upp det här med D igår. Att jag pratar feminism typ varje dag och att jag inte vill vara med någon som jag inte kan vara mig själv med. Jag ger det en chans och ser hur det utvecklar sig.
Eftersom jag sällan träffar icke-feminister så undrar jag hur han då tänker att det ska vara? Tycker han att män ska ha fler rättigheter än kvinnor eller vad menar han? Jag fattar liksom inte hur man INTE kan vara feminist i vår kultur.
 
Eftersom jag sällan träffar icke-feminister så undrar jag hur han då tänker att det ska vara? Tycker han att män ska ha fler rättigheter än kvinnor eller vad menar han? Jag fattar liksom inte hur man INTE kan vara feminist i vår kultur.
Jag tycker rätt många män tycker att "feministpratet är överdrivet" patriarkat finns inte och det är kvinnor som bestämmer. Kvinnor har mindre makt för att de själva väljer det etc.
"Kvinnor är biologiskt mer vårdande och män mer tävlingsinriktade och det är fint och det ska man inte radera ut. etc."
 
Jag tycker rätt många män tycker att "feministpratet är överdrivet" patriarkat finns inte och det är kvinnor som bestämmer. Kvinnor har mindre makt för att de själva väljer det etc.
"Kvinnor är biologiskt mer vårdande och män mer tävlingsinriktade och det är fint och det ska man inte radera ut. etc."
Ja den där sista sorten är de enda jag träffar på. De som hävdar att det finns tydliga biologiska skillnader mellan könen, men det är sällan de tycker att det inte finns en onödig maktobalans mellan könen eller att det inte ska vara jämställt. Och jag kan gärna diskutera medfödda egenskaper (min egen snoppbärande avkomma uppfyller liksom alla fördomar över hur pojkar är) men det går ju en skiljelinje när man anser att medfödda egenskaper ska påverka möjligheter och rättigheter i samhället.
 
Eftersom jag sällan träffar icke-feminister så undrar jag hur han då tänker att det ska vara? Tycker han att män ska ha fler rättigheter än kvinnor eller vad menar han? Jag fattar liksom inte hur man INTE kan vara feminist i vår kultur.

Jag kan ju se till mig själv. Jag är varken feminist eller icke-feminist. Är totalt ointresserad av att prata strukturer, förtryck osv. Mitt politiska intresse är obefintligt.
Sen är jag för lika lön för lika arbete, att alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, att hbtq-personer inte sja diskrimineras osv osv.
De män jag umgås med har samma åsikter som mig utan att de kallar sig feminister.
 
Hur tänker du med partner ang detta? Jag känner mig så jävla odömjuk och är redan så himla trött all rasism och anitfeminism i vardagen. Känner att jag har noll intresse av sådana människor.
Tja, jag har varit singel i ganska exakt 4 år nu så :p Det räcker med att andra försöker få mig att vara lite mer "typiskt feminin" för att jag ska tappa intresset totalt (ta mindre plats, bry mig mer om mitt utseende, ta mer ansvar än männen för relationer, inte ha så manliga intressen...). Hittills har jag träffat fyra män som INTE försöker med sådant och som samtidigt har vettiga värderingar, funderingar kring just samhällsstrukturer osv. Då är två av dem i fasta, monogama parförhållanden med ungar och hela kittet. Två av dem är visserligen singlar, men är mina kollegor :meh: Vetefan var jag skulle råka hitta någon som är lika bra som dem, men som varken är upptagen eller kollega. Just nu känns det inte som något som någonsin kommer hända, så jag bryr mig inte ens om att leta. Är hellre singel än i parrelation med någon som inte passar mig perfekt. Dåliga relationer är jag utan tvekan klar med.

Eftersom jag sällan träffar icke-feminister så undrar jag hur han då tänker att det ska vara? Tycker han att män ska ha fler rättigheter än kvinnor eller vad menar han? Jag fattar liksom inte hur man INTE kan vara feminist i vår kultur.
Jag träffar hela tiden män som tycker att kvinnor överdriver, att de är "för mycket" när de i själva verket bara vill ha samma jäkla rättigheter som män. Framförallt träffar jag män som inte har någon som helst förståelse för varför kvinnor ofta är rädda för okända män, jag träffar män som råkar bete sig respektlöst bara för att de är så vana vid att vara "störst bäst och vackrast" och jag träffar män som ser gamla stereotypa könsroller som något positivt. Alla är såklart inte extrema i sina åsikter och beteenden, men min toleransnivå för sådant är så extremt låg att de allra flesta män blir helt ointressanta att ens lära känna på något djupare plan.
 
Jag kan ju se till mig själv. Jag är varken feminist eller icke-feminist. Är totalt ointresserad av att prata strukturer, förtryck osv. Mitt politiska intresse är obefintligt.
Sen är jag för lika lön för lika arbete, att alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, att hbtq-personer inte sja diskrimineras osv osv.
De män jag umgås med har samma åsikter som mig utan att de kallar sig feminister.
Men då är du ju feminist även om du inte kallar dig för det. Det handlar liksom inte om intresse och engagemang utan om åsikter och värderingar.
 
Det är verkligen lättare att dejta icke-män såsom jag gör gällande grundläggande värderingar. Det är så skönt att kunna förutsätta att den andra är feministisk, har ett klimattänk o.s.v. Alla icke-män delar såklart inte mina värderingar, men hbtq-personer har en tendens att göra det.

Blev förresten utbjuden på en öl i veckan av en tjej, får se hur jag mår då. Är deprimerad så svårt att vara speciellt rolig på en dejt.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Måste ta och skriva av mig lite, samt vädja om råd från kloka bukare. Vet inte var jag ska börja i denna sörja..:P Träffade en trevlig...
2
Svar
28
· Visningar
4 970
Senast: yllva
·
Relationer Jag är en sådan användare som mest smyger runt och läser, men nu är det sen kväll och jag har ingen annan att bolla med så jag väljer...
Svar
13
· Visningar
1 646
Senast: Shoreline
·
Hundhälsa Jag behöver få lite neutrala åsikter om min älskade vovve. Han är en blandras chihuahua/powder puff, med lite inblandning av nåt mer på...
Svar
9
· Visningar
2 875
Senast: Monstermom
·
H
Gravid - 1år Jag är gravid i 15 veckan och är så fruktansvärt velig!!! Jag och den eventuellt blivande pappan har varit tillsammans i drygt 4 år...
2 3
Svar
58
· Visningar
10 048
Senast: escodobe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp