Dejtingtråden nr 30!

[Malibu_Stacy]

Dels för att jag vill vara tillsammans med nån som värderar sin hälsa, försöker se bra ut, må bra, hålla sig på en nivå så de kan och vill leva ett aktivt liv. Jag menar inte perfektion här, men man kanske kan förstå hur jag tänker.

Och dels för att jag vill värdera sånt i familjen vi ev. kan skapa. Jag växte upp med lagad, bra mat och utan läsk, godis, skräpmat osv till vardags. Därför vill jag att min partner då ska ha liknande syn på de sakerna, så mina barn kan få samma fördelar som jag fick.



Kan ju tillägga: Jag har alltså inte menat att jag tänker tala om för andra vad eller hur de ska äta. Men jag behöver ju inte vara attraherad av dem eller vilja vara tillsammans med dem isf.



Tycker det blir feltolkat här. Det är en åsikt om vem jag vill vara i en relation med, inte en åsikt om hur andra människor SKA leva eller i detta exampel, äta.

Vi har alla en massa åsikter om hur vi vill att våra partners ska vara, det är ju hela grejen med preferenser som vi pratar om nu.

Personligen ser jag det som positivt med en tjej som vågar säga vad hon tycker och tänker, även om mig. Vare sig det nu är input om min kost eller nått annat. Det går att göra på ett schysst och bra sätt, och ingen av oss är perfekt.

Jag hade aldrig kunnat leva med en partner som hela tiden vill att jag ska se bra ut. Vilken jäkla press.

 

[durachiny]

Jag hade aldrig kunnat leva med en partner som hela tiden vill att jag ska se bra ut. Vilken jäkla press.

Blir väl en fråga om hur man tolkar det.

Man kan ju säga samma sak om att ha ordnad och skött ekonomi, då skulle man alltså aldrig få göra ett lite onödigt spontanköp eftersom man då inte har ordnad och skött ekonomi?

Jag tolkar inte se bra ut som att man konstant ska vara mejkad och piffad utan mer allmänt hållt att man har intresse av att vara ta hand om sig och vara vårdad.

 

[Sagohöst]

Dels för att jag vill vara tillsammans med nån som värderar sin hälsa, försöker se bra ut, må bra, hålla sig på en nivå så de kan och vill leva ett aktivt liv. Jag menar inte perfektion här, men man kanske kan förstå hur jag tänker.

Och dels för att jag vill värdera sånt i familjen vi ev. kan skapa. Jag växte upp med lagad, bra mat och utan läsk, godis, skräpmat osv till vardags. Därför vill jag att min partner då ska ha liknande syn på de sakerna, så mina barn kan få samma fördelar som jag fick.



Kan ju tillägga: Jag har alltså inte menat att jag tänker tala om för andra vad eller hur de ska äta. Men jag behöver ju inte vara attraherad av dem eller vilja vara tillsammans med dem isf.



Tycker det blir feltolkat här. Det är en åsikt om vem jag vill vara i en relation med, inte en åsikt om hur andra människor SKA leva eller i detta exampel, äta.

Vi har alla en massa åsikter om hur vi vill att våra partners ska vara, det är ju hela grejen med preferenser som vi pratar om nu.

Personligen ser jag det som positivt med en tjej som vågar säga vad hon tycker och tänker, även om mig. Vare sig det nu är input om min kost eller nått annat. Det går att göra på ett schysst och bra sätt, och ingen av oss är perfekt.

Alla får ju ha sina preferenser Men som sagt för mig hänger inte kosten ihop rakt av med hälsa och träning i övrigt. Jag lever ett mycket aktivt liv och är vältränad, utan att landa kostbiten.

 

[Daff]

Ni som skriver att ni vill att er partner ska vara intresserad av träning, kost och hälsa och att ni själva är det - vad innebär hälsa för er och på vilket sätt är det ett intresse?

Jag vill träffa en person som, precis som jag, tycker om att vara utomhus, vandra, paddla kanot och liknande och som inte åt skräpmat varje dag men om han sa att hälsa var ett stort intresse skulle jag blir rädd att han var den typen av person som tycker att Topphälsa är en bra tidning.

Det här med att inte äta skräpmat varje dag tror jag inte direkt behöver hänger ihop med något intresse för hälsa utan snarare att vara en vuxen människa som kan ta hand om sig själv. Dejtade ett tag en kille som aldrig lagade mat hemma utan alltid köpte färdigmat, det är oattraktivt oavsett om han skulle ha köpt snabbmat eller finare mat. Sen skulle jag, precis som @Sagohöst, få spunk på en person som ansåg att man ska laga ordentlig mat precis varje dag. Ibland är det bara så skönt att slippa måsten och käka mackor eller makaroner med ketschup (jepp ) till middag.

 

[Malibu_Stacy]

Blir väl en fråga om hur man tolkar det.

Man kan ju säga samma sak om att ha ordnad och skött ekonomi, då skulle man alltså aldrig få göra ett lite onödigt spontanköp eftersom man då inte har ordnad och skött ekonomi?

Jag tolkar inte se bra ut som att man konstant ska vara mejkad och piffad utan mer allmänt hållt att man har intresse av att vara ta hand om sig och vara vårdad.

Jag vet inte, att vara vårdad är för mig liksom allmänt hyffs. Dvs hel och någorlunda ren. Men att leta efter någon som ”tar hand om sig” (vad nu det betyder?) och ”försöker se bra ut” får det i alla fall i mina öron att låta som att det konstant finns en viss gräns man måste hålla sig över.
Jag hade i alla fall känt mig obekväm att vara med någon som har det som kriterie på sin partner.

 

[Daff]

Blir väl en fråga om hur man tolkar det.

Man kan ju säga samma sak om att ha ordnad och skött ekonomi, då skulle man alltså aldrig få göra ett lite onödigt spontanköp eftersom man då inte har ordnad och skött ekonomi?

Jag tolkar inte se bra ut som att man konstant ska vara mejkad och piffad utan mer allmänt hållt att man har intresse av att vara ta hand om sig och vara vårdad.

Om man har en ordnad och skött ekonomi är onödiga spontanköp inte ett problem, det innebär bara att spontanköpen inte sätter en i skiten.
Vad innebär det att vara vårdad?

 

[_Taggis_]

Jag vet inte, att vara vårdad är för mig liksom allmänt hyffs. Dvs hel och någorlunda ren. Men att leta efter någon som ”tar hand om sig” (vad nu det betyder?) och ”försöker se bra ut” får det i alla fall i mina öron att låta som att det konstant finns en viss gräns man måste hålla sig över.
Jag hade i alla fall känt mig obekväm att vara med någon som har det som kriterie på sin partner.

Jag tolkade inlägget mest som att bry sig om att vara vårdad, och att nån gång ibland ha en förmåga att piffa till sig lite. Jag tycker inte det verkar så illa?
Om jag ska gå ut tex och käka middag med en partner vill jag inte behöva tala om för honom att han kan ta på sig jeans och nån skjorta istället för en huvtröja och fritidsbyxor. Även om jag tycker det är fint med, men kanske inte i det sammanhanget. Lite att ha en förmåga att anpassa sig efter situation liksom. Jag har haft båda sorterna kan tilläggas. Jag är inte den som gnäller och vill vara ohyfsat så jag har inte sagt nåt, men inte har jag tyckt det varit så himla kul att klä upp mig själv i nån snygg kavaj och finbyxor och då kommer min kille i halvskitiga jeans eller Lundhagsbrallor och en säckig t-shirt. Och om jag har lagt en kvart på lite smink så kanske han kunde ha trimmat skägget liksom? Det betyder ju inte att jag vill ha en snubbe som står oh spänner sig framför spegeln hela dagarna, men som är medveten om att han kan anstränga sig lite....

Det betyder inte att man inte kan sitta i mjukisdressen i soffan hemma.

 

[Tonto]

Jag vet inte, att vara vårdad är för mig liksom allmänt hyffs. Dvs hel och någorlunda ren. Men att leta efter någon som ”tar hand om sig” (vad nu det betyder?) och ”försöker se bra ut” får det i alla fall i mina öron att låta som att det konstant finns en viss gräns man måste hålla sig över.
Jag hade i alla fall känt mig obekväm att vara med någon som har det som kriterie på sin partner.

Jag tolkar inte alls det så, att man ALLTID måste se bra ut, vi har alla skitperioder i livet, men om man har ett grundintresse att ta hand om kropp och knopp ser jag inget fel att ha som kriterie. Har levt med en man som inte tog hand om sig och åt extremt dåligt för sin hälsa och never again. Men ta hand om sig och vilja se bra ut betyder ju inte att man inte kan äta "skräpmat" osv också. Jag har i perioder levt på mkt skitmat och sett bra ut, men ja, jag mådde nog inte så bra av det egentligen.

Men jag kan ju också vara brutalt ärlig att största anledningen till att jag tränar är nog för att jag vill se snygg ut naken. Men äta "bra" gör jag numera för att jag mår bättre.

 

[Voeux]

Ni som skriver att ni vill att er partner ska vara intresserad av träning, kost och hälsa och att ni själva är det - vad innebär hälsa för er och på vilket sätt är det ett intresse?

Jag vill träffa en person som, precis som jag, tycker om att vara utomhus, vandra, paddla kanot och liknande och som inte åt skräpmat varje dag men om han sa att hälsa var ett stort intresse skulle jag blir rädd att han var den typen av person som tycker att Topphälsa är en bra tidning.

Det här med att inte äta skräpmat varje dag tror jag inte direkt behöver hänger ihop med något intresse för hälsa utan snarare att vara en vuxen människa som kan ta hand om sig själv. Dejtade ett tag en kille som aldrig lagade mat hemma utan alltid köpte färdigmat, det är oattraktivt oavsett om han skulle ha köpt snabbmat eller finare mat. Sen skulle jag, precis som @Sagohöst, få spunk på en person som ansåg att man ska laga ordentlig mat precis varje dag. Ibland är det bara så skönt att slippa måsten och käka mackor eller makaroner med ketschup (jepp ) till middag.

Just ordet hälsa är ju extremt brett så jag skulle gissa att det betyder väldigt olika för folk. Generellt drar jag också öronen åt mig när någon säger att de vill träffa någon som är intresserad av träning och hälsa, av just anledningen som du nämner. Så själv uttryckte jag mig aldrig så när jag dejtade heller. Men för mig innebär det som jag nämnde ovan att ha någon att dela träningsintresset med. Kunna träna tillsammans, prata om träning med varandra och ha samsyn kring vad vi borde laga för mat hemma. Det innebär också att ha balans i livet och prioritera återhämtning från jobb och träning, köpa godis ibland och dricka vin. Eller äta makaroner och ketchup. Lika lite som jag skulle vilja leva ihop med en soffpotatis så vill jag inte heller träffa nån gym-shark som bara lagar kyckling och broccoli hemma och delar no pain no gain inlägg på Instagram Det är inte hälsa för mig.

 

[Tonto]

Just ordet hälsa är ju extremt brett så jag skulle gissa att det betyder väldigt olika för folk. Generellt drar jag också öronen åt mig när någon säger att de vill träffa någon som är intresserad av träning och hälsa, av just anledningen som du nämner. Så själv uttryckte jag mig aldrig så när jag dejtade heller. Men för mig innebär det som jag nämnde ovan att ha någon att dela träningsintresset med. Kunna träna tillsammans, prata om träning med varandra och ha samsyn kring vad vi borde laga för mat hemma. Det innebär också att ha balans i livet och prioritera återhämtning från jobb och träning, köpa godis ibland och dricka vin. Eller äta makaroner och ketchup. Lika lite som jag skulle vilja leva ihop med en soffpotatis så vill jag inte heller träffa nån gym-shark som bara lagar kyckling och broccoli hemma och delar no pain no gain inlägg på Instagram Det är inte hälsa för mig.

Ja! Kunna äta samma mat vore ju drömmen. Mitt ex och jag kunde ju inte ens äta samma mat.

 

[athena_arabians]

Ja! Kunna äta samma mat vore ju drömmen. Mitt ex och jag kunde ju inte ens äta samma mat.

Hehe, jag och särbon gör oftast parallell mat Det finns ju saker jag inte tål att äta och jag pallar inte väldigt fet mat, då galopperar min ätstörning. Så vi äter oftast samma protein men med variation på tillbehören.

Om jag inte gör sushi då...

 

[_Taggis_]

Hehe, jag och särbon gör oftast parallell mat Det finns ju saker jag inte tål att äta och jag pallar inte väldigt fet mat, då galopperar min ätstörning. Så vi äter oftast samma protein men med variation på tillbehören.

Om jag inte gör sushi då...

Men exakt. Ju oftare jag umgås med nån ju större skillnad blir det på vad vi äter. Jag kan nån gång ibland såklart äta vad som helst, så länge det är vegetariskt vill säga. men att flera dagar i veckan äta saker som triggar igång min ångest det-funkar-inte. Varken direkt eller på sikt. Jag önskar att jag var normal i huvudet men eftersom jag inte är det så undviker jag de värsta ångestattackerna istället.

 

[athena_arabians]

Men exakt. Ju oftare jag umgås med nån ju större skillnad blir det på vad vi äter. Jag kan nån gång ibland såklart äta vad som helst, så länge det är vegetariskt vill säga. men att flera dagar i veckan äta saker som triggar igång min ångest det-funkar-inte. Varken direkt eller på sikt. Jag önskar att jag var normal i huvudet men eftersom jag inte är det så undviker jag de värsta ångestattackerna istället.

Särbon säger inget om det... och jag äter ju, vilket han är nöjd med. Han fattar hur pass långt jag ändå kommit på egen hand med min ätstörning och att jag på det stora hela mår bra. Personligen ser jag ingen poäng med att han ska låta bli tex paprika bara för att min mage inte tål det.

Vi har dock båda ett stort matlagningsintresse och är petiga med råvaror osv.

 

[Malibu_Stacy]

Jag tolkade inlägget mest som att bry sig om att vara vårdad, och att nån gång ibland ha en förmåga att piffa till sig lite. Jag tycker inte det verkar så illa?
Om jag ska gå ut tex och käka middag med en partner vill jag inte behöva tala om för honom att han kan ta på sig jeans och nån skjorta istället för en huvtröja och fritidsbyxor. Även om jag tycker det är fint med, men kanske inte i det sammanhanget. Lite att ha en förmåga att anpassa sig efter situation liksom. Jag har haft båda sorterna kan tilläggas. Jag är inte den som gnäller och vill vara ohyfsat så jag har inte sagt nåt, men inte har jag tyckt det varit så himla kul att klä upp mig själv i nån snygg kavaj och finbyxor och då kommer min kille i halvskitiga jeans eller Lundhagsbrallor och en säckig t-shirt. Och om jag har lagt en kvart på lite smink så kanske han kunde ha trimmat skägget liksom? Det betyder ju inte att jag vill ha en snubbe som står oh spänner sig framför spegeln hela dagarna, men som är medveten om att han kan anstränga sig lite....

Det betyder inte att man inte kan sitta i mjukisdressen i soffan hemma.

Jag tolkar inte alls det så, att man ALLTID måste se bra ut, vi har alla skitperioder i livet, men om man har ett grundintresse att ta hand om kropp och knopp ser jag inget fel att ha som kriterie. Har levt med en man som inte tog hand om sig och åt extremt dåligt för sin hälsa och never again. Men ta hand om sig och vilja se bra ut betyder ju inte att man inte kan äta "skräpmat" osv också. Jag har i perioder levt på mkt skitmat och sett bra ut, men ja, jag mådde nog inte så bra av det egentligen.

Men jag kan ju också vara brutalt ärlig att största anledningen till att jag tränar är nog för att jag vill se snygg ut naken. Men äta "bra" gör jag numera för att jag mår bättre.

Vi tolkar det olika helt enkelt.

 

[_Taggis_]

Särbon säger inget om det... och jag äter ju, vilket han är nöjd med. Han fattar hur pass långt jag ändå kommit på egen hand med min ätstörning och att jag på det stora hela mår bra. Personligen ser jag ingen poäng med att han ska låta bli tex paprika bara för att min mage inte tål det.

Vi har dock båda ett stort matlagningsintresse och är petiga med råvaror osv.

Well jag döljer inget men jag kastar det inte i ansiktet på folk heller. Men det underlättar inte direkt att vara en fd anorektioker som dessutom drabbats av hypotyreos som är en sjukdom som i sig gör en tjock pga att en inte har nån ämnesomsättning. Mkt dålig kombo när en ska "lära sig att lita på maten" och allting maten gör är att motarbeta mig och mitt liv. Ja, det får mig att vilja dö. Det har funkat bättre när jag är singel för då rör ingen i mig och påminner mig om hur kroppen känns. Nu kommer det till en ny avgrund. Igen.

 

[Nahar]

Hela diskussionen om krav fick mig att tänka på denna:

 

[Tonto]

Hela diskussionen om krav fick mig att tänka på denna:

Haha! Jag hade verkligen NOLL förväntningar på att någonsin vara tillsammans med någon när jag var tonåring/yngre 20årsåldern så hade aldrig några krav. Inte heller när jag blev tillsammans med mitt ex. Jag var bara förvånad över att någon ville vara med mig typ.

 

[Voeux]

Hela diskussionen om krav fick mig att tänka på denna:

Så sant! Jag hoppade dock direkt från Legolas-fasen till Sam-fasen. Husband goals deluxe!

 

[Migo]

Så sant! Jag hoppade dock direkt från Legolas-fasen till Sam-fasen. Husband goals deluxe!

Äh, jag har en AragornSam, varför kompromissa

 

[macbeth]

Hela diskussionen om krav fick mig att tänka på denna:

Haha, själv känner jag att ju mer jag läser i dejtingtråden desto mer övertygad blir jag att det här är min framtid

Mvh ful, fattig och socialt inkompetent soffpotatis och därmed alla dejtares värsta mardröm, men öppna en kattmatsburk (eller sju) kan jag minsann