Sv: Delat boende på olika orter när skolan börjar - hur???
Vi har backat upp relationen genom aldrig svartmåla pappan, och genom att lägga in stödtid för V med oss när det sviktat med tålamodet under pappatiden.
Det vi har trixat med är att pappan alltid alltid bestämt tiderna för sitt umgänge.
Jag lutar som du säkert gissar åt Sissas linje ovan.
Att ni aldrig har aktivt svartmålat är givetvis som sig bör. Frågan är: svartmålar man när man låter verkligheten synas utan att själv utgöra förskönande filter mellan den och i det här fallet barnet?
Jag förstår att det geografiska avståndet kräver lite trixande även av den bäste, men det du beskriver är något därutöver.
Det förvånar inte mig att det funkat hjälpligt under dagistiden. Så små barn har ju inte den självständiga planering (tex rida med kompisar i helgen) som lite större barn har. Faktum är att barn större delen av dagistiden knappt begriper tidstermer som "imorgon" och "igår". Senast häromdagen träffade jag en treåring som sa "igår" om all förfluten tid, och det är helt normalt.
Och jag kritiserar inte hur det har varit, förutom att jag tror att jag insett att den här smällen skulle komma om jag varit informerad.
Och jag vidhåller: en engagerad pappa hade inte flyttat för det första, oavsett vad, och hade
trixat själv för det andra. Inte överlåtit trixandet på dig,
men det har han kunnat göra.
Han har dig i sitt grepp, under sina knappar, som IU säger. Dina barn är de skarpaste knapparna till dig och det vet alla. Han har uppenbarligen använt dem hela tiden, men du har varit så villig att fixa för ditt barn att du inte märkt det. (Fullt begripligt och ska inte tolkas kritiskt från min sida. Det är som det är.)
Och nu är det Vidar som betalar. Det är faktiskt så. Och han får betala både för sin pappas samtidigt distanserade och röriga stil, och för din svaghet mot pappan.
