Desperat behov av råd

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Men pedagoger är ju också människor? På min arbetsplats har vi absolut personkemi i tankarna när vi sätter ihop projektgrupper. Och visst kanser vara så att man inte tycker om ett visst barn? Jag var rädd för det för att dottern sa det vid upprepade tillfällen - och det behöver inte vara någons fel, men då hade ett byte av avdelning varit bäst för alla inblandade.
Och OM stryptaget varit helt sant, och man tog upp det med berörd person (som då uppenbarligen inte varit helt lämpad) så hade det väl kunnat öka problemet?

Just de sakerna skrev jag dessutom i affekt, jag var rädd och chockad. Nu när jag fått lite distans tror jag absolut inte att de inte tycker om henne, och jag har stor respekt för deras yrke i sig. Som jag sagt flera gånger.

Vad hade du gjort annorlunda i mitt fall? (Fler får gärna svara på den, jag tycker det är intressant och analyserar gärna mina egna reaktioner).

Vill dessutom tillägga att dottern upplevde det de facto som ett stryptag, så det var inte en fantasi, trots att hon bara är fem år.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Du verkar så klok Mitten!
Fler föräldrar som dig

Tack . Jag är lite osäker i min föräldraroll ibland och rädd för att både curla för mycket och att vara för sträng. Därför frågar jag gärna om hur andra upplever saker.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Å en fråga till eftersom jag gissar att du är förskolelärare - är det normalt att det på 2 månader kan gå från att allt är bra till att det behövs psykologer? Det är ju det som får mig mest förbryllad! Pedagogen som föreslagit detta har på dessa 2 månader bara jobbat 1,5 vecka pga sjukskrivning. Det är DET som får mig att ifrågasätta om det inte är rymningen som orsakat bup-stressen. Det ligger säkert något i det, att hon skiljer sig från gruppen och går sin egen väg ibland, men jag tror att det presenterats annorlunda och lite mer pö om pö normalt sett. Men det är ju bara min gissning. Man är ingen robot bara för att man är på jobbet, man får snabbare hjälp på it-avdelningen om man är trevlig, liksom .

 

[Brandgul]

Sv: Desperat behov av råd

Hade de pratat med er samma dag hade det aldrig blivit en höna av en fjäder. Mycket konstigt att de inte gjorde det. Då hade dialogen varit "uppöppnad" mellan er och allt detta hade förmodligen inte hänt.

 

[VLMF]

Sv: Desperat behov av råd

Ett litet försiktigt inlägg, att din dotter kallar det för stryptag kan vara för att hon inte riktigt vet ordets fulla innebörd. Ofta är det så när de är i den åldern. Och då är det givet att hon upplevt det som ett stryptag om hennes definition på stryptag är en vidare definition (innefattar hakan) än den allmänna.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Hon sa inte stryptag utan att hon höll om halsen så hon inte kunde andas. Och så visade hon på mig när jag bad henne. Men jag känner att strypgreppsdelen ändå är utredd, jag är inte upprörd över det längre.

 

[VLMF]

Sv: Desperat behov av råd

Har jag missuppfattat eller höll alltså pedagogen henne om halsen så hon inte kunde andas?

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Om jag vill kommunicera till någon annan att jag vill att mina känslor ska respekteras, så finns det andra och bättre sätt än att fysiskt hålla fast personens ansikte och tvinga dem att titta på mig.

När jag var liten och även när mina nu vuxna barn var små så skulle man titta på den som talade med en.
Så var det bara.
Jag tror därför att just detta fenomen är något som man kan halka in på av en gammal inlärd vana.

Jag var ett ouppmärksamt barn och massor av vuxna gjorde så med mig.
Så i min värld är det en metod som finns/fanns och inte något som görs p.g.a. tappad impulskontroll.
Därför så förstår jag de personer som gör så om de själva blev fostrade så.
Och de flesta som är i min generation blev nog det.

Jag påstår inte att det är bra utan bara att det är begripligt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

..... påkalla hans uppmärksamhet (titta på mig, hör du mig?) så hade jag självklart stått bakom pedagogen i det. .

Men barn är olika.
Min minsta gick undan och tittade i golvet och ville vara i fred när han hade förstått viktiga saker.
Och detta redan när han var runt året gammal.
Det hade varit oerhört förödmjukande att hålla fast honom i det läget.
Så om någon hade gjort det hade jag ansett att denne inte hade tillräcklig människokännedom för att vara pedagog.

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Vad hade du gjort annorlunda i mitt fall? (Fler får gärna svara på den, jag tycker det är intressant och analyserar gärna mina egna reaktioner).

Jag hade inte blivit så upprörd.
Utan tyckt att det stora problemet var att barnet hade rymt.
Det är nämligen farligt på riktigt.

Det händer saker runt barn och det är bara att reda ut det hela efter hand som det kommer.

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Å en fråga till eftersom jag gissar att du är förskolelärare - är det normalt att det på 2 månader kan gå från att allt är bra till att det behövs psykologer?

Inte normalt kanske.
Men det är väl därför som de föreslog BUP.

Mitt mest intelligenta barn gav i förskoleklass skolan en hel del problem.
Fritidsledarna kunde inte mäta sig intellektuellt och barnet hade som 6-åring inte social kompetens till att hantera det.
Då så diskuterade vi många olika lösningar varav BUP var ett av dem.
Nu så blev det inte så då vi föräldrar lyckades förmedla till barnet att även om du är smartare än lärarna så är det de som har ansvaret.
Och det måste du respektera.

 

[Trygg]

Sv: Desperat behov av råd

Jag är inte förskolepedagog.
Arbetar inte inom skolväsendet ö.h.t!

Ett hårddraget tankeexperiment.
Byt ut ordet pedagog mot:

"Kvinnor kan överdriva saker rätt ordentligt och jaga upp sig för ingenting ibland.."

"Allt låter fruktansvärt! Kan tänka mig vad invandrare säger när barn knorrar och inte vill gå, att det är normalt".

"Min erfarenhet är att det är ett vanligt beteende att börja skylla på XX och NN om zigenare känner sig trängda"

"Det är då man börjar hitta (på) förklaringar som ligger någon annanstans än på bögarna själva.."

"Inget duger åt muslimer. De är hopplösa!
Huvudorsaken till att den här bekanten skulle ha haft specialpedagog var egentligen för att muslimerna ville ha en extra fröken. Araberna var lata, inte att flickan behövde något extra."

Hade du läst ovanstående hade du med reagerat, eller hur?
Man behöver inte tillhöra den grupp man försöker se lite mer nyanserat istället för så kategoriskt!

Svarar på dina andra frågeställningar senare!

 

[lil-sis]

Sv: Desperat behov av råd

Jag tog med två kompisar och gick hem från dagis när jag var 4-5. Inget tal om
BUP eller något sådant alls. Vi gick över tre trafikerade gator innan vi var hemma och grannen som är dagmamma hittade oss. Tror inte ens det blev något direkt hallå om det heller.

Och jag blev hyfsat normal iaf.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Förlåt då missförstod jag, trodde du var pedagog.

Jag tycker mig inte ha klumpat ihop pedagoger på sättet du citerar (tror inget var från mig?) annat än där faktiskt utbildningen/rollen spelat roll. Har som sagt respekt för dem och deras yrke, ser dem som auktoriteter inom området liksom, men just nu blev jag förvirrad.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Inte normalt kanske.
Men det är väl därför som de föreslog BUP.

Mitt mest intelligenta barn gav i förskoleklass skolan en hel del problem.
Fritidsledarna kunde inte mäta sig intellektuellt och barnet hade som 6-åring inte social kompetens till att hantera det.
Då så diskuterade vi många olika lösningar varav BUP var ett av dem.
Nu så blev det inte så då vi föräldrar lyckades förmedla till barnet att även om du är smartare än lärarna så är det de som har ansvaret.
Och det måste du respektera.

Menar du att en rymning är rimlig orsak för bup...? För de övriga sakerna har ju alltid varit så... Ett av problemen var till exempel att de skulle rita ett självporträtt och då ville hon rita grönt hår. Och det får man ju inte för det är inget självporträtt = kan inte följa instruktioner. Jag lär henne alltid att det inte finns rätt och fel när man pysslar, streck behöver inte vara raka etc, så det kanske är mitt fel där...

Jag tycker det ska bli spännande med psykologen . Roligt om hon åker och observerar barngruppen på plats också! Jag menar OM det är något problem är det ju bara bra att vi får veta det tidigt, annars så kan hon hjälpa pedagogerna med verktyg, så det är ju en win-win.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Har jag missuppfattat eller höll alltså pedagogen henne om halsen så hon inte kunde andas?

Nja, hon höll henne med en hand under hakan och jag tror barnet var mer RÄDD att hon skulle klämma runt halsen. Fingrarna var ju liksom där.

 

[Inte_Ung]

Sv: Desperat behov av råd

Menar du att en rymning är rimlig orsak för bup...?

Att inte kunna följa viktiga instruktioner kan vara det.
Det är viktigt att även kunna följa en instruktion och inte bara vara fritt kreativ.
T.ex. när det kommer till säkerhetsföreskrifter.

Och om det bara inte går att följa instruktioner på något vis alls, så har man ett problem på riktigt.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Då förstår jag. Och håller med .
I vissa fall tror jag hon avviker från instruktionerna. Om det är medvetet kalkylerat eller glömska eller brist på lyssnarförmåga låter jag vara osagt...

Skall bli intressant att se hur det hela utvecklar sig.

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Hade de pratat med er samma dag hade det aldrig blivit en höna av en fjäder. Mycket konstigt att de inte gjorde det. Då hade dialogen varit "uppöppnad" mellan er och allt detta hade förmodligen inte hänt.

Sant! Alltså, rymningen visste vi ju om - men inte cirkusen som följde efter .

 

[Mitten]

Sv: Desperat behov av råd

Tillägg: de senaste dagarna har dottern varit mycket nöjd med dagis och sagt att hon haft jätteroligt och fröknarna är jättebra. Det känns skönt, hon verkar ha hittat rätt spår igen i inställningen.