Det bidde ingenting...

[Oldie]

Vad häftigt! Väldigt intressant sak att ta upp när man träffar nya människor. Jag hade blivit väldigt nyfiken och kanske velat följa med på en flygtur om det gick att genomföra.

Haha säg inte det till Houdinie om du är kille. Det går inte hem.
Jag slipper säga det för min bästa kompis har också det

 

[tuaphua]

Haha säg inte det till Houdinie om du är kille. Det går inte hem.
Jag slipper säga det för min bästa kompis har också det

Jag vet fler som har cert för olika sorters plan och helikopter. Det är ganska många som vill gratisåka. Det behöver inte leda till någon vettig vänskap.
Jag har av respekt för det inte frågat. Däremot har de erbjudit i vissa fall.
Då kan jag tänka mig att tacka ja.

Utöver det så tror jag att visst kan det vara en ice-breaker som leder till samtal etc.
Men jag tror att något där man inte riskerar att folk "vill ha" ngt av en kan vara smartare att inleda med om man letar nya riktiga vänner.

 

[Houdinie]

Tack för era svar.

@Inte_Ung : när går denna 40-årskris över då?

@Myrten : du känner inte mig men jag är faktiskt inte bitter - bara väldigt, väldigt sorgsen just idag.

@Thera & @GoLightly : Jag har inte ekonomi för att varken adoptera eller inseminera.

@ekra : Jag släppte certet när jag köpte hästen, och är hursomhelst inte intresserad av att köpa vänner eller "beundrare" genom att bjuda på gratisflygningar.

Jag har ett bra jobb, egentligen, bara inte det som jag är utbildad till (jag har två helt skilda högskoleutbildningar). Jag kan inte köpa en liten stuga då jag inte har några pengar, allt går till hästen nu och eftersom jag bor i hyresrätt har jag inget värdefullt att sälja.

Angående kärlek så vet jag att många finner den igen sent i livet, men jag är nog ganska ensam om att ALDRIG haft någon vid min ålder. Om ingen ville ha mig när jag var ung, smal och (ganska) söt, så är det knappast bättre odds nu när jag är medelålders, tjock och alldaglig (nu var jag diplomatisk).

Oftast är jag tillfreds med min tillvaro, men just idag vaknade jag med denna frätande sorg i hjärtat.

 

[Houdinie]

Man får vara ledsen över att saker inte blev som man önskat.

Tack, det låter säkert fånigt, men jag behövde nog få läsa det. Tack igen.

 

[tuaphua]

Tack för era svar.

@Inte_Ung : när går denna 40-årskris över då?

@Myrten : du känner inte mig men jag är faktiskt inte bitter - bara väldigt, väldigt sorgsen just idag.

@Thera & @GoLightly : Jag har inte ekonomi för att varken adoptera eller inseminera.

@ekra : Jag släppte certet när jag köpte hästen, och är hursomhelst inte intresserad av att köpa vänner eller "beundrare" genom att bjuda på gratisflygningar.

Jag har ett bra jobb, egentligen, bara inte det som jag är utbildad till (jag har två helt skilda högskoleutbildningar). Jag kan inte köpa en liten stuga då jag inte har några pengar, allt går till hästen nu och eftersom jag bor i hyresrätt har jag inget värdefullt att sälja.

Angående kärlek så vet jag att många finner den igen sent i livet, men jag är nog ganska ensam om att ALDRIG haft någon vid min ålder. Om ingen ville ha mig när jag var ung, smal och (ganska) söt, så är det knappast bättre odds nu när jag är medelålders, tjock och alldaglig (nu var jag diplomatisk).

Oftast är jag tillfreds med min tillvaro, men just idag vaknade jag med denna frätande sorg i hjärtat.

Jag tror absolut det finns någon som vill ha dig!
Det finns väl andra som är medelålders och alldagliga som är lyckliga i realtioner. Och det utan över att ha varit bäst på något. Utan bara för att de är vanliga människor. Men som för deras partner är väldens bästa.

Vad mer är DU än medelålders och med ett visst utseende?
Det är väl inte allt du är?

 

[tuaphua]

Tack, det låter säkert fånigt, men jag behövde nog få läsa det. Tack igen.

Det tror jag vi alla kan vara då och då. Det är inget konstigt.

 

[Thera]

Vill bara inflika att kostnaden för insemination är en bråkdel av kostnaden för adoption, så du inte tror att det är dyrare än vad det är.

Runt 6000 för själva sperman och inseminationen och sen lite småavgifter för undersökningar och sånt. Ungefär i samma prisklass som att betäcka ett vanligt halvblod...

Lite skillnad mot x antal hundratusen för adoption.

 

[Magiana]

Jag kan inte köpa en liten stuga då jag inte har några pengar, allt går till hästen nu och eftersom jag bor i hyresrätt har jag inget värdefullt att sälja.

Vad gäller den ekonomiska biten handlar det om prioriteringar. Jag vill också ha ett hus. Jag vill även ha en häst. Jag inser också att om jag skaffar en häst nu så kommer jag inte kunna köpa något hus. Pengarna räcker inte till båda. Möjligen kan det göra det senare när jag har ett hus och inte behöver spara pengar som en tok längre.

 

[Ninnurur]

Åh @Houdinie , du är ju vacker! Du har ett fantastiskt leende som smittar av sig och glittrande ögon! Men jag vet själv hur svårt det är. Sambon sprang jag ju på "av misstag" och vi kände varandra sen gymnasiet. Men nu, ett år efter hans död, då känns det som att jag kommer nog aldrig att hitta någon igen. Inte när jag är ensam med barn. Men det finns ändå killar som under året visat intresse, och kan jag så kan du!
Men nog om mig. Våga prova något annat. Vad gör du de dagar du är hästfri? Engagera dig i något? Jag gick en fotokurs i höstas och det gav massor, även på det sociala planet. Det är så lätt att fastna i sitt och inte våga något annat. Men prova dina vingar och testa en flygtur utan planet?

 

[Houdinie]

Vad mer är DU än medelålders och med ett visst utseende?
Det är väl inte allt du är?

Nej, men när jag läser i t.ex. dejtingtråden här på Senior så ser jag ju att utseenedet är väldigt viktigt för de flesta. Den som inte är attraktiv får ingen chans att visa något mer.

Dessutom har jag ju känt många män under mitt liv, de har ju sett mitt inre jag men ändå inte lockats, jag är helt enkelt inte attraherande på något vis.

 

[Inte_Ung]

när går denna 40-årskris över då?

Den tar bara några år.
Sedan så kommer man på att man är som bäst efter 40.
Och tro mig det finns massor av män därute som uppskattar att man är just den man är.

 

[stjarnhimmel]

TS -man får vara sorgsen och ledsen och känna att det är orättvist. Vissa stunder eller vissa perioder. Men sen behöver man gå vidare med det man har.
Jag tycker också du ska försöka se allt du har också och inte bara det du inte har. Dvs du har boende, jobb, häst. Jag är övertygad om att du dessutom har många fantastiska egenskaper.

Sen imorgon eller nästa vecka när det känns lättare kan du se över din situationen. Och börja fundera på om du vill göra förändringar i ditt liv och vilka mål du har.

 

[tuaphua]

Nej, men när jag läser i t.ex. dejtingtråden här på Senior så ser jag ju att utseenedet är väldigt viktigt för de flesta. Den som inte är attraktiv får ingen chans att visa något mer.

Dessutom har jag ju känt många män under mitt liv, de har ju sett mitt inre jag men ändå inte lockats, jag är helt enkelt inte attraherande på något vis.

Har du vågat visa dig intresserad och tillgänglig då för dem?

 

[Houdinie]

Har du vågat visa dig intresserad och tillgänglig då för dem?

Ja... och de sprang fort åt andra hållet, hånskrattade åt mig eller ignorerade mig. Jag är tydligen en bra kompis, men inte alls intressant på något romantiskt plan.

 

[aprilmaj]

Har du vågat visa dig intresserad och tillgänglig då för dem?

Det där tål att funderas på, tror jag. Jag hade en period när jag var helt bombsäker på att ingen var intresserad av mig. Jag förväntade mig absolut ingenting. En kille sa att han gillade mig och jag var säker på att han sa det för att vara snäll, för att försöka muntra upp mig eller något. Långt efteråt fick jag veta att han verkligen tyckte om mig och hade velat lära känna mig mer, men det missade jag.

Det är så lätt att förutsätta att andra inte skulle tycka om en när man själv inte gör det. Man går miste om människor, om möjligheter, man går miste om sig själv.

 

[ekra]

Jag menade inte att använda flygcertet för att köpa vänner och skulle aldrig försöka snika åt mig gratisflygning. Lät lite så när jag läser det.

Men själv tycker jag att det är en jättebra grej att nämna "specialintressen" när man träffar nya människor, dels kan det öppna upp för en nyfiken diskussion och dels ger det personen man träffat något att hänga upp minnet av dig på. "Ja just det, hon med flygcert". Men jag förstår om du inte vill prata om det om det inte är något du gör längre.

Man är ju heller inte det man gör.

Angående utseende: Ja det spelar roll, men på vilket sätt är ju helt individuellt. Se dig omkring, det är ju verkligen inte bara klassiskt vackra personer som hittar kärleken. Och attraktion är ju en helhetspakke så att säga. Inte bara fysiska attribut.

 

[aprilmaj]

Ja... och de sprang fort åt andra hållet, hånskrattade åt mig eller ignorerade mig. Jag är tydligen en bra kompis, men inte alls intressant på något romantiskt plan.

Vilka idioter. Sådana ska du inte vara tillsammans med i alla fall.

 

[ekra]

Det är så lätt att förutsätta att andra inte skulle tycka om en när man själv inte gör det. Man går miste om människor, om möjligheter, man går miste om sig själv.

Samma här! Jag har varit likadan.

 

[sweep]

Angående kärlek så vet jag att många finner den igen sent i livet, men jag är nog ganska ensam om att ALDRIG haft någon vid min ålder. Om ingen ville ha mig när jag var ung, smal och (ganska) söt, så är det knappast bättre odds nu när jag är medelålders, tjock och alldaglig (nu var jag diplomatisk).

Nja jag känner minst 2 som aldrig haft någon och ena är 30-35 och den andra 35-40 så det finns flera och hoppet är inte över för någon.
Äkta kärlek är alltid svårt att hitta för alla.

 

[stjarnhimmel]

Nej, men när jag läser i t.ex. dejtingtråden här på Senior så ser jag ju att utseenedet är väldigt viktigt för de flesta. Den som inte är attraktiv får ingen chans att visa något mer.

Dessutom har jag ju känt många män under mitt liv, de har ju sett mitt inre jag men ändå inte lockats, jag är helt enkelt inte attraherande på något vis.

Ja... och de sprang fort åt andra hållet, hånskrattade åt mig eller ignorerade mig. Jag är tydligen en bra kompis, men inte alls intressant på något romantiskt plan.

Jag förstår dig väldigt väl där. Jag har ofta lätt att få vänner både manliga och kvinnliga. Men jag är inte de som folk blir attraherad av eller blir kär i. Jag har nätdejtat i tre perioder och varit på en del dejter. Men det var oftast att personen sa att jag var snäll, l och trevlig men ingen attraktion. Två gånger ledde till kortvariga saker där jag sen insåg att jag blivit vilseledd.

Och det är klart att det är en stor sorg. Jag tycker att jag prövat olika vägar dvs nätdejtat och verkligen försökt aktivt och i andra perioder har jag inte brytt mig och tänkt att det får hända om det händer. Men trots att jag träffar mkt folk genom vänner, föreningar, jobb etc så händer det inte.

Jag har därför senaste tiden tänkt att jag inte är den som folk blir attraherad av och inte den folk vill ha förhållande med

Och det är en stor sorg. Senaste året har jag insett att om jag tex vill ha barn så får jag troligen ordna det själv. Trots att jag inte vill få barn själv.

Ts- det jag vill säga är att mitt råd är att ordna ditt liv så gott du bara kan. Lev ditt liv som du vill. Och kanske träffar vi båda kärleken- kanske inte. Men om man inte gör detta kan vi inte hänga upp våra liv på det. Man kan ha ett bra liv ändå utan kärlek även om det gör riktigt ont ibland.