Bukefalos 28 år!

Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

kl

jag gjorde en lite rolig grej i sommras. Jag skulle rida upp en häst till hagen barbacka i bara grimma och grimskaft. hade gjort det nån gång tidigare men denna gång så hade jag två stallkompisar med mig som var lite tveksamma då denna häst visseligen är snäll men kan ha jävulskap för sig.
men jag försäkrar dom om att det har jag minsan gjort flera gånger och det har gått såååå bra. så jag sitter upp hinner knappt sätta mig till rätta för en hästen travar iväg med stora steg(kallblodstravare), runt gödeslstacken med mig hängandes på tvären och så runt stallet. Jag satt kvar med nöd och näppe iaf men jäklar va jag skrattade, och lite pinsamt var det.
---
Första gången jag skulle följa med när stallägaren skulle in till banan och köra snabbjobb med sina hästar, så ska jag lasta ur hingsten, grejen är den att han har alltså trasslat in hela huvet i hönätet så jag har fullt sjå med att få loss honom, när han väl är urtrasslad så börjar han backa ut transporten med mig hängades på mage över frambommen så jag ylar till stallägaren: kan du fånga!! Varpå han lugnt gör det och tittar lite udda å mig som hänger där på frambommen.
---

för massa år sedan skulle jag och min klass på klassresa och då var turridningn med på programmet, jag hade ridit längst så jag fick ju den "svåraste" hästen, jag var väldigt stolt över detta. Iaf så rider vi iväg och sadeln den glider, tills den tillslut glider runt helt och jag landar på backen. väldigt pinsamt för en 13-14 åring som var bäst på att rida att vara den ENDA som ramlade av ( kan ju tillägga att vi inte fick sadla själva utan det gjorde ledare)
 
Senast ändrad:
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

*kl*

När det gäller ridning har jag gjort en heeeel del pinsamma grejjor...
Jag är en sådan där människa som blir irriterande nervös när folk ska se mig rida :D
Skulle provrida en häst som skulle ha benskydd.
Jag kände hur hela jag bara snörpte ihop & blev ett stort nervöst paket & frågade "hur sätter man på dom här...?"
Det var lagom pinsamt, jag hade ju berättat hur länge jag har ridit osv...
Så jag tror människan trodde jag var dum i huvudet alt. bara hade ljugit :o
Jag började nästan gråta, hahaha :D
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Jag har garanterat ett par grejer som ligger och vilar längst bak i minnet, men den enda jag kommer på nu är från när jag red på ridskola, första eller andra året kan jag tro?

Jag var väl 6-7 år, vi skulle rida barbacka för första gången och mamma skulle hjälpa till och få upp mig på den lilla welshponnyn jag hade.. problemet var att hon tog i som om jag skulle upp på ett stort 1,70 halvblod, jag flög i en båge över ponnyn och landade med nyllet rätt ner i ridhusbottnen. Jag hade glasögon då också, så det var fullt med ridhusunderlag innanför glasögonen också.. ;)
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

När jag var liten så hade jag en jättesöt shettis som hette Wille. Jag ville alltid leka indian på Wille. Det innebar att man red med en speciell indiankjol, fjädrar och UTAN trosor........helt normalt helt normalt. Hahahaha ;)
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Hmm, har nog skämmt ut mig så många gånger att jag inte håller räkningen xD Men kan ju ta upp de saker jag kommer ihåg.

En lite pinsam och numera kul grej hände när jag var ca 12-13 år och provade rida. Red ett varmblod som ägdes av bekanta. Jag var lång, "stor" och j*vligt osmidig, så jag tog mig verkligen inte upp utan hjälp. Feg var jag också och vågade inte krumbukta mig så mycket eftersom jag var rädd att göra illa mig. När det inte fanns någon stark människa som kunde slänga upp mig fick jag ställa mig på något. Denna gång, en vinter, fanns bara en spark i närheten. "Toppen" kan man ju tycka, men inte.. Den for ju såklart iväg med världens fart och jag hamnade under hästen som stod still som tur var. Jag blev rädd och började böla en såndär riktigt hickande kan-inte-andas gråt. Mest var det nog för att jag skämdes inför tjejen som var med, som jag tyckte var skitcool och såg upp till xD Men jag vågade fortsätta rida där iaf ;)


En annan sak som hände i somras kan jag ju också berätta. Det var väl inte så pinsamt, men en riktig "hoppsan"-upplevelse =)
jag var ute och red med svärmor på hennes två fjordingar. Jag red barbacka och med hackamore med långa tyglar. Jag var helt cool och okoncentrerad typ där vi lunkade på i skogen, inget skulle ju kunna hända så det var bara att njuta. Sen tyckte jag att det började kännas lite tungt och hackigt i ena handen, och då ser jag att hela huvudlaget har åkt av xD Så det var bara att försöka stanna hästen, glida av och sen sätta på det igen. Ingen skada skedd, och inget att skämmas för (förutom att jag inte satte fast spännena så noga), men det kändes jävligt dumt ;)


En till sak som jag faktiskt skämdes enormt för xD Det var strax innan incidenten med flygande sparken. Första gången jag skulle rida (förutom som litet barn på kolmården), det var på en shettis. Fortfarande lång, ca 160, fortfarande osmidig, Haha! Jag kom inte upp på shettisen! De fick slänga upp mig. De andra som var ryttare måste ju ha garvat ihjäl sig när jag åkte därifrån xD
Det jag hade att säga till mitt försvar var att jag skulle sitta upp i en backe när hästen stod högre upp än mig, och det går ju inte.
Hoppas dom trodde på mig :P
Kan ju tillägga att jag fortfarande är osmidig, men att jag nu klarar av att bestiga en islänning barbacka utan hjälp med mina 173 centimetrar =) *stolt*
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Detta var när jag nästan nyss köpt min islänning, han hade väl bott hos mig ett par månader och höll på att muskla om sig. Han va inte direkt stadig utan rätt "tippig" och vinglig att rida på, och dessutom en jäkla skenraket, men det är en annan historia ;)

Iaf så hade han och jag åkt iväg till en kompis för att rida ilag med henne och en annan vän. Jag och min kille går framför de andra eftersom han hade rätt så bråttomt på den tiden, så jag får vända mig om när jag ska prata med de andra. Det va vinter och en jäkla massa snö.
Under en längre mening blir jag sittandes så för länge men känner inte att hästen svänger och PLOPP så var både jag och han täckta av snö upp till snoken.
Vi hade alltså tippat ner i det djupaste diket ever och det va väl hjälmen på sin höjd som syntes.. :D
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Ja, eller så kan vi ju ta det som hände förra veckan. Suck, vilket noobiemisstag :D

Skulle rida mitt sto ca en km där jag har stallet jag lånat inför vintern. En tjej som hyr av mig skulle rida sin valack också, så vi sadlar och gör klart, och så hoppar vi väl upp och beger oss.

Ungefär 25 meter från punkt B känner jag att sadeln har åkt lite snett så jag trampar till lite lätt varpå sadeln håller på att fara runt. Jag skyndar mig at parera upp den och tänker "ah, det där skötte jag ju snyggt", ända tills sadeln två sekunder senare åker åt det andra hållet, swooooooooooop! :grin:
Och ja, jag va på backen rätt snabbt och min nyligen igångsatta tjej undrade vad i helvete jag höll på med egentligen. Det undrade jag också :D

Ja, och stallkompisen bakom skrattade så hysteriskt att hon var tvungen att gå, även hon, de sista metrarna.
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

kl:

Ja ni, mina småtabbar kanske platsar här :angel:

Red iallafall min ena medryttarhäst i sommarhagen förra hösten. Han är en liten Nordis med man som räcker och blir över, och dessutom världens bästa barbackahäst! Finns väldigt många småträd som han älskar att klia sig emot i hagen. Där rider jag omkring barbacka på lite längre tyglar och har det jättemysigt. Skulle förbi ett litet träd, kom kanske lite nära från början. Då får han för sig att han ska börja klia sig, och går då ännu närmre trädet. Jag kände att" nej fan, det här går inte"!. Vi kom alltså för nära, mitt knä fastnade i trädet och jag fick inte stopp på hästen. Så istället för att gripa tag i hans lååånga man, kramlade jag mig fast i trädet, och lät honom lunka iväg :o Så där hängde jag i trädet, undrade hur fasen jag skulle ta mig ner på ett smidigt sätt. Samtidigt står hästen en bit bort och bara glor på mig, en tant och farbor går förbi och hälsar med ett " ehh he...ej." Jag hälsade generat tillbaka, hoppade ner från trädet och satte mig sedan upp på hästen igen. Snacka om att jag aldrig rider för nära träd längre!

Med samma häst red jag på en gräsväg i våras. Man måste korsa en liten bäck, så man rider över en liten bro. Ännu en gång barbacka red jag. När vi precis är på bron börjar jag förbereda för en galopp på andra sidan. Precis när jag bytte spöhand lyfter en anka precis under oss, och flyger iväg. Hästen hoppade rätt upp i luften, bockade till, började skena och kastade sig sedan åt höger. Hans bocksprång är VÄLDIGT STORA!Så jag höll mig kvar ända tills han kastade sig åt höger, sen kraschade jag hårt i marken. Snäll som han är stannade han några meter bort och käkade gräs. Det var ett flertal personer som såg mig, då gräsvägen ligger nära stora vägen... Det måste sett väldigt roligt ut.. Så jag skämdes när jag reste mig upp! Men idag skrattar jag bara åt det :p
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Hm, det pinsammaste jag varit med om var nog när jag fick prova en jätte fin unghingst! Han är verkligen super flott (islandshäst) men väldigt fin och bra tölt. Han som ägde hästen var på resa och jag skulle rida den här hästen en vecka. Han sa att hästen var jätte snäll och att jag skulle rida ut mycket.

Första dagen så tänkte jag att jag bara skulle "känna" lite på hästen. Började i paddocken, red alla gångarter utan problem. Gick vidare till ovalbanan och travade och töltade lite utan problem, jag hade full kontroll och allt var helt fantastiskt! Så jag tänkte tölta lite på vägen. Det gick bra bortåt, han var lite hög i formen och jag hade väl inte lika mycket kontroll som innan, men ändå hanterbart.. men sen skulle vi rida hem.....
Det började med att han töltade iväg lite försiktigt, jag tänkte "det gör inget, härligt med lite tölt" sen gick det fortare och fortare.. det blev helt plötsligt ökad tölt på bara några meter och sen slår hästen upp i galopp.. och jag kan säga att jag aldrig ridit så fort!!!!!
Men jag styrde in i paddock staketet när vi kom hem, och där i paddocken rider min tränare (hingstens ägares fru) .. Jag fick bara en kommentar: "Du ser ut som en vilde"
Nu vet alla i stallet om våran lilla tur och alla skämtar om att jag ska visa hingsten på avelsbedömning (då ska man rida fort)..

Ganska pinsamt faktiskt.. hade varit en annan sak om det hade varit nån utav ridskole vallackerna, då hade det inte varit lika pinsamt. Men kan berätta att resten utav veckan tillsammans med den här hingsten var helt underbar! :) lärde mig mycket under den där veckan och han har blivit till en utav mina absoluta favoriter!
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

:rofl: den va bra... det låter exakt som en sån sak jag skulle kunna göra .... :)
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

hahha grymm tråd...
Jag skulle rida lektion när jag gick på ridgymnasium, satte foten i stigbygeln, slängde över det andra benet.. och där var jag fast, jag hade fått ryggskott.. hahah jag kunde inte röra mig.. båda fötterna satt i byglarna men jag kunde inte sätta mig i sadeln.. fick ligga och hänga med bröstet mot hästens manke/mankamm.. dom var 4st tjejer inkl min ridlärare som fick lyfta av mig på hästen sen!
min lärare fick sen köra mig till sjukhuset och de konstaterades att jag hade fått en kraftig kryggskott..
hur man nu lyckas få det i luften påväg upp på en häst!
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

*kl*
Ja jisses, jag har då verkligen lyckats några gånger.
En gång red jag ett stooort halvblod och var helt slut i benen efteråt. Skulle hoppa av hästen och missbedömde höjden ner till marken lite. Brukar ju rida D ponny o inte stort halvblod, så benen vek sig och jag landade på rumpan i manegen. Hästen han tittade lite underligt men stod snällt kvar :o

Sen har jag en filmsnutt o den talar ju för sig själv, pinsamt!!!! :devil:
http://www.youtube.com/watch?v=8uCFnl0WDfU
Ridläraren skratta så hon nästan trillade omkull....
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

vid ett tillfälle var vi ute i skogen och kom fram till en avspärrning, av gammal vana gick jag och hästen in i hagen utan att se oss för. efter ca 1 minut kom det 20 galopperande får mot oss och tyde sig nu till sin nya flock ledare. de var överallt, bakom framför och under oss. det tog mig 1 timma att ta oss ur hagen utan att vi fick me oss alla fåren hem.

HAHAHA. Skrattar nästan så att jag gråter.. Kan verkligen se det framför mig :rofl:
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

hihi... ja har en sån gammal film liggandes där ja ramlar av 3GÅNGER på samma hinder :o smått pinsamt.. och osmidigt. Måste bara fråga vad det är för häst? Liknar jätte mycket en häst jag hyrde för många år sedan.

mvh
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Han heter Fabian och är någon irländsk cob korsning. Tror han är 11 år o har de senaste 6 åren stått på Mölndals Ridklubb utanför Göteborg.
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

så kan det gå men ett skratt förlänger ju livet hoppas på mera godbitar av ditt liv
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

inte samma häst då men tack för svar :)
 
Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

KL kanske men hahahahaha vilken rolig tråd!

Jaag har också tagit i för allt jag är värd för att, med min långa långa kropp, ta mig upp p¨å en c-ponny och landat långt bort på andra sidan. ^^

Minns en klubbtävling där hästen inte gick att få fram på framridningsvolten, och lika seg inne på banan. Skänklarna sparkade det stackars djuret i magen och svetten lackade, och ändå var det typ skritt-tempo i traven.
Fram till snett igenom i galopp, då han fick en jäkla fart och rejsade över hela banan, över staketet (dressyrstaket bara tack och lov) och körde ett par varv bland de andra ekipagen på framridningen. Eftersom det bara var en klubbis, fick jag tillåtelse att forstätta programmet när jag väl fått stopp på hästen, meeeen så gjorde han samma sak igen. Haha, oh vad jag skämdes, fick inte nådiga blickar från stackarna på framridningen!


En rolig grej var när vi hoppade fram i ström liksom.
Ett ganska hetsigt sto hoppar först, sedan kommer en supelugn gammal hästdam som lunkar fram i sakta mak. När häst ett landat och häst två är mitt i språnget, blir häst ett lite till sig och skuttar till med en sån smällande fis, att häst två vaknar ur sin dvala, sprätter till och drar i väg i en radda bocksprång så att den stackars ryttaren flyger i backen.


Annars har jag flygit av en sådär tre gånger på samma lektion och hinder och fått hjärnskakning... Inte så kul eller pinsamt just det, men efter gång tre tyckte ridläraren att jag såg lite väl blek och vinglig ut trots att jag bestämt ville hoppa mer, så hon frågade vilken dag det var och lite sånt och jag svarade glatt att det var första dagen på kursen och morgon, när det i själva verket var sista passet sista dagen.

Skulle rida yrkesprov i dressyr, på en superfin men ovanligt känslig häst som jag ridit några gånger och fått beröm för. Vi passade rätt bra ihop, båda lite överkänsliga och sådär haha. Men så det hade gått skitbra, hade fått beröm för hur bra han gick när jag red och jag var jätteglad och pepp. Men när dagen kommer så är jag så sjuuuukt nervös! Så rider in i ridhuset och två instruktörer som visste att det gått bra och som jag ser mycket upp till ska döma. De ser glada och förväntansfulla ut och ger mig klartecken att starta.
Jag fick liksom black out av nervositet, och känslig som han är så märkte hästen det med en gång. Han gillade inte heller att vara ensam i ridhuset och det gjorde inte det hela bättre.

Jag red igenom programmet i 180 knyck, varvat med allehanda skutt, hopp och tvärnitar. FRUKTANSVÄRDA vägar, ingen kontakt, tror inte jag fick NÅGON galopp och inte mycket till halt varken i början eller slutet. Hästens huvud var genomgående rakt upp i luften och tyglarna fladdrade väl mest utan någon som helst kontakt, liksom min sits... Sämre och sämre gick det förstås, eftersom jag mest ville sjunka under jorden av pinsamhet/frustration.

Ja, efteråt, när jag till slut fick stopp på honom framme vid sargen, möttes jag av två obeskrivliga blickar och en total tystnad. Till slut sa den ena instruktören: "men ***** (mitt namn) Vad GÖR du?????"
Och jag pep väl "jagvetinte" helt snopet.
DET var fan pinsamt! Vet inte vad som flög i mig riktigt haha men sen fick jag iaf rida lite volter och mojs och ´till slut funkade det. Stackars häst fattade väl ingenting :(

En grej som iofs inte var ridning var när jag sku hämta min medis i hagen. Ridit honom sen jag var typ 15, då var jag kanske 19. Han hade just fått en till medryttare. Fick höra hur duktig hon var, hade alltid fin utrustning hade jag sett, så jag var avundsjuk. :p
En dag var vi där samtidigt (hon red en annan häst också) och jag gick till hagen för att hämta pållen. Ville ju visa att jag minsann också var duktig och att jag kände hästen bra, typ.
Hon hämtar sin häst och vi hälsar. Medryttarhästen är lika snäll som vanligt, tack och lov. Men sedan tar det stopp, för hästen vill inte följa med mig in. Det är typ första gången och han måste ha märkt att jag ville typ "verka kool" eller nåt, för han stod som gjuten eller möjligen backade några steg, men skulle INTE gå med mig.

Så den andra tjejen hinner in med sin häst, vara där ett tag och sedan komma och säga "ska jag hjälpa?" och så får hon helt lätt "min" häst att gå in.

Deeeet tog hårt på stoltheten! Intressant hur väl hästarna läser av oss... Ingen idé att försöka spela ball inför dom iallafall! ^^ :P
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp