Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

[matildamilton]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

kl
Hittade tråden av en slump och har suttit ett tag och skrattat. Hoppas att det är okej att väcka tråden till liv igen?
Denna pinsamheten är riktigt pinsam. Jag red galopplektioner på Jägersro. Första ridpasset utanför ridhuset för terminen. Jag fick den starkaste ponnyn som älskar att dra iväg med folk. Vi red på en liten "travbana" inne bland stallarna. Och vi travade, tror vi var fyra stycken. Min häst var stark redan från första travsteget. Plötsligt hörde jag ljudet av galopp bakom mig och sekunden senare galopperade två glada ponnyer förbi mig. Min ponny såg det som en chans att få galoppa och drog järnet i ett och ett halvt varv innan jag fick stopp på honom ett varv efter dom andra... De två ponnyer som började galoppera fick gå in i paddocken medans jag och en annan blev kvar på banan och fortsatte trava. Den andra låg en bra bit framför mig och efter ett varv fick min ponny syn på den. Fullt ös medvetslös! Han drog järnet igen och denna gången blev det mer än ett och ett halvt varv. Vi kom säkerligen upp i minst tre varv innan jag fick stopp på ponnyn... Var troligtvis folk som såg mig också förutom tränaren...

 

[Sar24BB66]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

KL

Det har hänt två gånger åt mig under ridskoletiden att jag skulle hoppa av ponnyn, men fastnade och ramlade av, lite pinsamt efter detta blev jag dessutom rädd för att hoppa av, tänk er när jag sitter, lutar mig lite framåt med ett järngrepp i framvalvet och försöker med pyttesmå, knyckiga rörelser få upp benet och över sadeln...

En annan gång skulle jag hoppa av för att ta bort snöstyltor från hästens hovar, och tänker inte alls på att jag hade superhala ridskor på mig och det var blankis under oss. Ner hoppar jag (med fart) hinner ha fötterna på marken en millisekund innan de glider bakåt och jag faller helt handlöst magplask på marken tack och lov såg ingen det...tror jag

En gång var jag barbacka och min häst lyckades bajsa på en väg i ett bostadsområde (förstås) så jag var tvungen att hoppa ner och sparka bort det. Sedan skulle jag komma upp igen, och jag kan säga att hästen inte var den medgörligaste. Jag försökte i säkert en halvtimme med att hoppa upp från marken (snygga magplaskhopp), hoppa upp från en sten osv men hästen bara gick iväg eller åt sidan hela tiden. Till sist löste jag det genom att ställa honom mellan två stenar, så att han inte kunde flytta sig åt sidan när jag ställde mig på stenen. Upp kom jag, men tror ni inte att hästen kutar iväg just när jag sätter mig och håller på att få av mig genom att springa under en långt hängande gren?! Jag lyckades sitta kvar ändå och vände honom dit vi var på väg (han var ju på väg hem, han). Då ser jag en man stå på sin gård med en kratta i handen och titta på oss. ''Du kom upp'', sade han. Troligen hade han sett mina försök att komma upp tillbaka...

Ytterligare en annan gång när jag red min hyrhäst i ridhuset blev hon skrämd och tog liksom ett hopp framåt. Jag reagerar med att utstöta ett konstigt stönande ljud som hörs i hela manegen, lagom pinsamt...

Ännu en annan gång var jag på lkubbhopptävling med en ponny som var känd för att hoppa på ett sätt som alltid kastade ryttaren upp framför sadeln om man inte hade gasen tillräckligt mycket i botten (trög häst). Vid första hindret på framridningen händer just det, jag hamnar framför sadeln och publiken kompar med ett samstämmigt ''ooooo''. Jag sitter kvar och tar hindret igen. Den här gången går det bättre, det blir ett riktigt snyggt hopp. Ridläraren säger att det räcker, jag behöver inte hoppa mer. Nej, tycker envisa jag, en gång till ska jag ta hindret. Och hamnar jag inte framför sadeln igen med publikens ooande i bakgrunden...

Så sent som igår var min häst superskraj när jag var och rida i terrängen eftersom det gick kossor i en hage bredvid vägen där vi red, som följde efter oss (kossor är denna hästens absoluta skräck, hon är livrädd för dem). Jag hade redan hoppat ner och kämpade med att försöka lugna henne och framför allt inte släppa henne då hon var helvild. Då kommer ett par gossar i en skränande mopobil som ska förbi. Snälla och förstående som dom är stänger dom helt av bilen och knuffar (!) den förbi oss. Ena gossen ser skrämt på min brölande och studsande älg till häst och säger något i stil med att han är rädd för hästar. Man kan väl anta att mitt humör sjunker och min grammatik inte fungerar i pressade situationer, eftersom jag fräser till svar: ''Ja hon kommer snart att sparka ihjäl din bil!'' Eh? Stackars kille, snacka om ridezilla..

 

[supersonic]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Hahahaha, det var inte bra att börja läsa på jobbet arbetskamraterna undrar ju varför jag sitter och fnissar hysteriskt!

har några stycken att bjuda på

- Det var väl inte pinsamt för mig men jag drar det ändå! Jag var runt 11 och hade precis börjat rida och vi skulle ut i skogen. Min häst (166 hög) var en mycket snäll valack som inte gjorde många knop. Jag fick en ledare med mig (hästens skötare) och jag var lite sur över det eftersom jag ville själv. Hur som helst ropar ridläraren där framme ''trav! '' och vi börjar trava. Då springer skötaren med och börjar mellan sina flåsande andetag säga ''du måste korta ty...'' mer hinner hon inte eftersom hon snubblar på en rot. När hon sen hinner upp oss igen kämpar jag för att inte börja asgarva och än idag skrattar jag gott när jag tänker tillbaka på det

- kan inte minnas så mycket från ridskoletiden men när jag skaffade en egen... ojojoj! Skulle upp barbacka och hämtade en sån där pall med två små trappsteg och en fyrkantig platta på toppen som man kan sitta på. Kliver upp och ska precis svänga över mitt högra ben när pallen försvinner in under hästen och jag följer efter. Hästen tittar på mig där jag ligger under magen med pallen och jag muttrar surt. 10 meter bort står mamma och stallägaren dubbelvikta av skratt.

- precis när jag köpt min häst skulle vi rida ut mamma jag och syster. Till saken hör att min häst inte lärt sig ännu att flytta undan för skänkeln och jag hade ännu inte vant mig vid att han flyttade undan för tyglarna. Vi är ute på en landsväg och allt går jättebra tills det kommer ett par mopeder bakom. Min häst blir inte rädd men han tittar på dem men fortsätter gå framåt, bara det att vi är på väg mot ett par brevlådor! Och jag börjar trycka frenetiskt med skänklarna och när han inte går ur kurs så börjar jag banka men det hela slutar med att han går in i brevlådorna och jättelänge efter det var han rädd för brevlådor. Mamma och syster skrattade så de tjöt. Som tur var såg ingen annan det

- Nu har jag haft min häst i många år så han brukar så fritt i gången. Den här dagen gjorde jag precis som vanligt och borstade på. När jag kommer till svansen tycker han det är dags att gå ut och börjar knata iväg medan jag håller i svansen. Jag fortsätter hålla i svansen och försöker bromsa honom genom att dra i den och efter ca 10 m stannat han snällt. Jag hoppades innerligt att ingen såg mig inifrån huset för gud vad det var pinsamt!

- Eller den gången när hästarna var på bete och jag skulle spola av honom med trädgårdslangen. Det fanns ingen uppbindningsplats så jag kom på den briljanta idén att binda fast honom i en av soptunnorna... Han är så snäll annars men just nu började han backa och tunnan följde efter såklart. Han fortsätter backa rakt ut på vägen med tunnan i släptåg och jag snabbt efter för att lossa knuten (tur man alltid knyter en säkerhetsknut!) och tittar febrilt mig omkring så ingen har sett och där var ingen tack och lov!

 

[Cill]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

En gång hade ja mockat kärran full och skulle tömma skiten och då måste man först gå upp för en ramp för att kunna dumpa skiten i en stor container men så gick ja upp för rampen och skulle tomma skottkärran men så snubbla ja till och ramla ner i container fullt med skit sen fick ja klättra upp bland skiten för att komma upp igen det var inte så trevligt..... jag hoppas värkligen ingen såg! Haha

 

[Annie__]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Kl

Haha oj, jag har en pinsam grej som hände för ca 6 år sedan, på den tiden då jag red b-ponny.

Jag var på ridläger och under en av dessa dagarna skulle vi rida ut, hela gruppen tillsammans inkl. vår ridlärare. Under uteritten passerar vi Tullstorp, Jan Brinks anläggning och precis vid samma tidpunkt är Jan ute på en av ridbanorna och trimmar någon av sina hingstar. Vår ridlärare och Jan stannar och utbyter några ord och jag står precis bredvid med mina ponny. Helt plötsligt, från ingenstans får min häst för sig att det nyklippta fina gräset på andra sidan vägen ser extremt gott ut och måste dit varpå han helt utan förvarning rusar dit i full galopp och ställer sig och käkar. Jag var helt chockad, han hade aldrig gjort något liknande innan och jag som redan var nervös för att bara rida igenom Tullstorp blev knallröd i ansiktet. Som tur var tyckte både Jan och min lärare att det var roligt och skrattade på bra båda två. Men herregud vad pinsamt jag tyckte det var haha..

 

[Anyo]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

KL

För några år sedan fick dem som var med mig i rihuset ett gott skratt.
Skulle sätta mig upp på damen. Satte foten i stigbygeln och ska svinga över benet. Men det tar stopp halvvägs. Precis i samma veva som mitt ben är över rumpan svingar hon svansen och självklart fastnar sporren i hennes svans. Vas sa hon om de då? Mjo hon började dra iväg med mig som hade ena benet på rumpan och andra i stigbygeln . efter detta så har jag blivit mer nogran med mina benlyft samt reda ut svansen

 

[Houdinie]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

När jag var medryttare på en häst vid Flyinge Kungsgård mötte jag Jan Brink på Briar i allén en gång då det var dressyrtävlingar (jag skulle bara skritta utmed ån en sväng). Min häst var rädd för i princip allt och Briar var tydligen extra läskig, så han krökte nacken, blåste upp sig och satte igång med balanstrav och diverse tramp när vi närmade oss. Det enda jag kunde tänka var att "nu tror Jan Brink att jag gör detta med flit", och jag skämdes så. Precis när vi passerar varandra så hälsar jag generat varpå han svarar med ett leende; "ojj vad farliga vi verkar vara.". Jag blev så lättad att han kunde läsa situationen så bra och inte bara trodde att jag försöka göra mig till.

 

[Got2Be]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

- Eller den gången när hästarna var på bete och jag skulle spola av honom med trädgårdslangen. Det fanns ingen uppbindningsplats så jag kom på den briljanta idén att binda fast honom i en av soptunnorna... Han är så snäll annars men just nu började han backa och tunnan följde efter såklart. Han fortsätter backa rakt ut på vägen med tunnan i släptåg och jag snabbt efter för att lossa knuten (tur man alltid knyter en säkerhetsknut!) och tittar febrilt mig omkring så ingen har sett och där var ingen tack och lov!

Hahaha, men jag måste säga att det var ju inte alltför smart!:rofl. Jag menar en soptunna har ju ingen direkt vikt!

 

[nejlica]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

KL

För några år sedan fick dem som var med mig i rihuset ett gott skratt.
Skulle sätta mig upp på damen. Satte foten i stigbygeln och ska svinga över benet. Men det tar stopp halvvägs. Precis i samma veva som mitt ben är över rumpan svingar hon svansen och självklart fastnar sporren i hennes svans. Vas sa hon om de då? Mjo hon började dra iväg med mig som hade ena benet på rumpan och andra i stigbygeln . efter detta så har jag blivit mer nogran med mina benlyft samt reda ut svansen

Haha, påminner om när jag var ute för ett par veckor sedan med några stallkompisar. Satt på unghästen som jag kan räkna antalet gånger han blivit riden på fingrarna... Vid det laget räckte nog ena handen...

Hur som helst var en av hästarna ganska ny i stallet, men lillhästen har ännu inte fått någon broms installerad (vi jobbar på det! ) så vi hamnade i rumpan på denne ändå. Snäll som bara den så brydde sig inte hästen ett dugg om oss, men däremot om flugorna som han envist försökte vifta bort med svansen.

Man kan ju säga att jag först blev en smula förvånad och sedan fick hjärtat i halsgropen när vi plötsligt satt fast med tränset i rumpan på hästen framför

Efter lite ryckande med svansen från hästens sida och många tankar från min sida på hur det oinridna vilddjuret jag satt på skulle reagera på en spark så kom vi dock loss utan vidare problem.

 

[Notthejello]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Åh den här tråden förgyllde verkligen min dag! Så härligt när alla bjuder lite på sig själva

Min vän har en 5 årig korningsponny(häst?) som vi i vintras hade lite svårt att motionera då underlaget inte är så värst behagligt. Vi bestämde oss under en promenad (då ponnyn i fråga går lös bakom oss, väldigt lydigt) att en fårhage skulle ju vara super att låta henne springa runt lite i, vi visste ju att underlaget under snön var bra. När vi kom in i hagen var ponny inte alls sugen på att "springa runt", vi tjoade lite och viftade med armarna och sprang hon i en lugn och sansad galopp mot grinden, vi tror ju självklart att hon ska stanna så vi tittar bara på, nöjda över att hon springer lite. Men när ponnyn kommer fram till grinden hoppar hon bara rakt över staketet, jag tror inte hon förstod själv att det hände för på andra sidan stannade hon och tittade på mig och min vän chockerat "Hur hamnade jag här??". Min vän hinner knappt säga "Proo, stanna" innan lycklig ponny fort galopperar hem.

Och inte tog hon den vanliga vägen hem heller. Utan hon springer självklart längsmed elljusspåret (aaaarga skidåkare), hon har ju inte ens varit där förut! Väldigt pinigt att springa efter hennes fotspår förbi alla människor. Vad skrev jag i början... väldigt lydigt?

 

[hajpi]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Har en C-ponny som ALLTID envisas med att nafsa en i baken när man kratsar hovarna på honom. Lagom kul när hovslagaren kommer...

Sen brukar jag lyssna på musik när jag rider, eftersom att jag alltid rider själv. Och jag är aldrig sen med att sjunga med i låten - högt och falskt. Lite "awkward moment" när det kommer nån som hört mig...

 

[Linnea F]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Hände inte mig men en bekant till mig på ridskolan där jag jobbade. Detta var en stor ridskola i centrala Stockholm och runt omkring den finns helt otroliga ridvägar.
Min kollega var ute med en ridgrupp med hyfsat erfarna men lite nerviga ryttare.
Plötsligt så kommer det ut ett gäng motionärer från skogen, när jag säger ett gäng menar jag ca 100 joggare. Alla är klädda i blåa, tighta joggingoveraller med tillhörande luvor. Kollegan inser att det kan bli lite väl magstarkt för de nippriga ridskolehästarna som inte var allt för vana vid att komma ut i skogen så när hon märker att hästarna (och ryttarna) började bli lite nervösa ber hon en av joggarna att säga hej för att hästarna ska förstå att smurfarna var människor och inget annat.
Det resulterade i att alla joggare som vid det här laget sprang på led bredvid dem säger hej när de springer förbi hästarna. Alltså jag kan inte förklara i skrift, jag skulle behöva lägga på en ljudfil men Hej! Hej! Hej! Hej! Hej! Hej!osv alla 100 joggare hälsar på hästarna. Kusarna blev så paffa att de bara frös och ryttarna som var ett gäng dressyrtanter skrattade så mycket att de glömde bort att vara rädda resten av vägen.
Själv mötte jag det blåa gänget när jag var ute med hunden en gång och höll på att få ett skrattanfall.

 

[Got2Be]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Haha, det får mig att tänka på Sunes sommar när alla mörka basketspelarna är ute och tränar och springer in i Sunes familjs husvagn!
Jag hade avlidit om jag sett dem!

 

[prallan]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

KL

Det absolut pinsammaste jag har varit med om tror jag, jag gjorde det man ABSOLUT inte får göra

Vi var tidiga till min dotters lektion så vi satt och tittade på nybörjargruppen innan. Det är en liten ridskola, max 6 ekigage/grupp, vi sitter ca 5 föräldrar på stolar i ridhuset snett bakom C. Det är barn i ca 7årsåldern, de ska avsluta lektionen på medellinjen och utföra lite balansövningar såsom Kaptensvändning. Barnet närmas oss får problem, hen hänger på mage över sadeln och kommer inte vidare. Ridläraren hejjar och peppar på. Det hela ser rätt lustigt ut, men man får ju verkligen inte skratta Till slut går ridläraren fram och håller i hästen för att barnet ska våga försöka något move. Barnet kravlar, börjar hända lite grejjer, men då! Då fastnar ridbyxorna av pullup-typ i bakvalvet Barnet fortsätter kravla och är då utan byxor på baken, HUR SKULLE JAG HÅLLA MIG FÖR SKRATT????????
Som tur är har jag dottern i knät så jag drar henne närmare mig och skratthulkar i henne När det hela är över var det givetvis barnet pappa som satt bredvid mig....
Fruktansvärt pinsamt!

 

[Got2Be]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Hemska människa!


Jag avlider!!

 

[Linnea_]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Kul att läsa!
Jag var ute och red barbacka på min lilla ponny. Jag rider henne alltid barbacka och brukar vara rätt så bra på att sitta kvar, faktiskt så har jag aldrig ramlat av henne trots spring och skutt. Men inte den här gången! Vi kom skrittande nere på ängen i lugn takt. Jag satt väl och drömde och hon fick syn på en grästuva. Hon sträckte sig efter den och jag hamnade på backen. Vi blev lika förvånade båda två! Tyra (ponnyn) tittade undrande på mig som om hon undrade vad jag gjorde där nere helt plötsligt. Som tur är tror jag inte att någon såg mig!

 

[Minusgraader]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Haha låter som mig det där!

Va i våras någon gång, skulle igentligen inte rida så hade mjukisbyxor på mig. Men blev så sugen att jag tog tränset och gick bort till hagen, borstade lite snabbt och tränsade innan jag hoppade upp barbacka. Passet gick jättebra och hoppade tom henne för första gången barbacka.
Nöjd som jag va så började vi skritta ner till hagarna på långa tyglar och jag hade tankarna på annat håll.

1.2.3 så sitter jag på marken

Jag fattade ingenting men då visar det sig att hon blivit skiträdd för ett kaninhål! Då va jag glad att jag va själv i stallet och hoppas att ingen "granne" sett det.

 

[Prickeponny]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Haha jag hade praktik i Spanien, på ett P.R.E-stuteri, och som ni vet så är det rätt vanligt att P.R.E-hästar är vita till färgen. Min arbetsuppgift bestod just då i att förbereda vissa hingstar för ridning och sen ta emot hingstarna som chefen redan ridit på och ta hand om dem. Så jag tog emot en av de svettiga hingstarna, hyfsat säker på att han hette något på L, spolade av honom och skötte om och sen gick jag in i stallet med honom för att ställa in honom i sin box. Kom till en box där det stod Legado vilket ju stämde in på L-namnet på hingsten jag ledde. Så jag släppte in honom där och när jag vände mig för att gå hajade jag till och tyckte att det var konstigt att han stod och flemade åt sitt (som jag trodde det var) eget bajs...
Jag blev helt iskall och pilade in i boxen, slängde på honom grimman och släpade ut den där förvirrade hästen och letade upp en annan box att ställa in honom i. Lyckligtvis hann jag lägga märke till det innan någon annan gjorde det, och innan Luminoso (som han egentligen hette) börjat pipa och ställa till med rabalder i hela stallet...

 

[Prickeponny]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Och mindes nyss en till sak, när jag var ute och red i skogen på min häst utforskade jag alla små stigar och vägar jag kunde hitta, tills jag till min stora förtjusning hittade en perfekt ridväg. Den var lagom bred, inte så jättemycket rötter och det såg ut som att det var en rätt lagom runda att rida på. Så där skrittade jag alltså förnöjt och bara njöt av solskenet i skogen tills jag lägger märke till att det inte bara är träd bredvid mig, utan också lyktstolpar. Efter att jag lagt märke till det börjar jag också se de stora ilskna skyltarna där det bestämt står RIDNING FÖRBJUDEN med en häst och ett kors över. Hehe, min perfekta ridväg var alltså elljusspåret, och denna insikt hann jag inte komma till förrän min häst lagt en fet blaja rakt på spåret. :P
så det var bara för mig att vända tillbaka till skithögen, hoppa av och sparka undan det. Problemet var bara att det var precis när han släppts ut på bete så bajset var ganska löst.
Jag fick ta bussen hem med hästbajs upp på anklarna på mina ridstövlar, och fick mig en hel del äcklade blickar ^^'

 

[Got2Be]

Sv: Det pinsammaste ni sett eller gjort när det gäller ridning.

Fast bra gjort att du ändå tog bort skiten och inte bara sket i det (Haha vad rolig jag är)