Hugger sista knappen ang diskussionen rent allmänt. Jag reagerade aldrig innan på telefonkataloger eller öppna uppgifter på internet, men jag tycker nog också det är lite skrämmande med systemet (jag ser inte egentligen att offentlighetsprincipen borde räknas in privat, det borde gå att separera dessa två). Jag har inte heller något att dölja, men tycker ändå inte det är så roligt att ungarna fått besök av nazister när de är ensamma hemma som talar om att deras mamma är en landsförrädare, eller att mina kollegor har behövt hemliga nummer och radera sin information på de vanliga informationssajterna för att skydda sig mot främlingsfientliga grupper eller att jag behövt sitta flera timmar extra och radera, där det går, deras information för att de ska blir svårare att hitta på grund av hedersvåld eller på grund av hot av andra grupper som vi inte vill ha i samhället men som faktiskt finns här.
Att man själv inte har något att dölja betyder inte att det inte finns andra som antingen har yrken som kan leva under hot eller som lever under hot på andra sätt. Som niphredhil säger är det inte så himla lätt att få skyddad identitet idag, jag har mött en klient under flera år som har fått det, då på grund av väldigt grova hot och brott pga hedersproblematik. Det räcker inte med en vanlig polisanmälan för att få skyddade uppgifter.
Jag tror säkert man blir hittad ändå utan dessa informationsflöden, vill dessa grupper, vare sig det gäller släktingar, högerextremister eller andra extremistgrupper, hitta en person, gör de det ändå. MEN, med det informationsflödet som finns idag gör det det så mycket lättare, med tanke på det näthat som finns idag, det är mycket lättare att hata, så tycker jag vi behöver fundera om det verkligen är nödvändigt att alla uppgifter är så lättillgängliga .