Familjerätt m.m

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Du hade fel på antagande i samtliga tre fall (fullt verkliga där jag har följt i flera år). Vill du veta hur vad och varför får jag ta det en annan dag. Just nu fixar jag inte sitta här en längre stund.

Jag vill gärna veta mera, och jag kan vänta till en annan dag.
Om du dessutom kan koppla detta litet till hur ensamma föräldrar får det att fungera, så skulle jag uppskatta det.

Jag har aldrig påstått att pappor är andraklassens förälder eller mindre viktigt. Att det i detta fall råkar vara mamman som har barnet och pappan som den skall börja vara hos är bara eb bisak. Jag tycker samma sak oavsätt även om vi vänder på steken.

Det tycker jag är så oerhört viktigt att komma ihåg.
Att det är likadant oavsett om man vänder på steken.

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Hoppas att du mår bättre snart.
Ont i huvudet är så himla trist för det sabbar allt.

 

[Bubbla]

Sv: Familjerätt m.m

Jag vet hur det är att gå in i väggen, jag har själv varit där. Utan stöd från mina nära och kära (tack mamma!) hade jag kanske inte funnits här idag. Det var egentligen bara en sak som fick mig att vända och det var barnen, det är därför jag har så svårt att förstå att en pappa inte ska kunna göra samma sak?

I ditt exempel om man tänker sig att det var lagstiftat 50-50 så skulle förmodligen inte pappan varit hemma ändå. Som du skrev var det ingen lämplig pappakandidat överhuvudtaget (har ju själv tyvärr en sådan till mina äldsta barn...).

Men jag håller med dig lite om att många mammor gör barnen till "sina" och håller lite väl hårt, fast jag har inte fått det intrycket riktigt med pigleton, men jag kan ju ha fel. Fast jag tycker ändå attpapporna skulle kunna slåss lite mer, även om de får slå huvudet i väggen ett par gånger.

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Det var egentligen bara en sak som fick mig att vända och det var barnen, det är därför jag har så svårt att förstå att en pappa inte ska kunna göra samma sak?

Det är okej om man har barnen hos sig, då så är de oerhört läkande.
Men om man sitter ensammen i en tom lägenhet och alla är emot en, hur lätt är det då?

Det har inte med att göra om man är pappa eller mamma, det har att göra med om man har barnen hos sig eller sitter ensammen utan barnen.

 

[Bubbla]

Sv: Familjerätt m.m

Det är okej om man har barnen hos sig, då så är de oerhört läkande.
Men om man sitter ensammen i en tom lägenhet och alla är emot en, hur lätt är det då?

Det har inte med att göra om man är pappa eller mamma, det har att göra med om man har barnen hos sig eller sitter ensammen utan barnen.

Det är mycket möjligt att det är så. Jag hade ju inte så mycket att välja på.

Men är alla verkligen emot pappan i detta fallet? Så har inte jag uppfattat det. Snarare som att pappan har bestämt sig för hur han vill ha det och inte vill diskutera några alternativa lösningar. Iofs så kanske det inte är så lätt för honom att diskutera med pigleton heller, det kan man ju förstå.

Det är bara att hoppas att de träffar bra personer på familjerätten som kan hjälpa dem att få det att fungera till det bästa för barnet/barnen (för det är nog en bra idé att även få hjälp med sonens umgänge tycker jag).

Pigleton: se det se här: "din" pappa är i alla fall villig att gå till familjerätt m.m för att fåd et att fungera. Mina äldsta barns pappa har kontaktat dem (efter 7 års bortavaro), de kontaktade mig och jag sa ok till ett möte. Har inte hört pip sen dess och det var i januari. Så till viss del får jag hålla med Inte_Ung, lite credit kan han få för att han bryr sig och vill (även om jag egentligen inte tycker det ska behövas).

 

[Daydream]

Sv: Familjerätt m.m

Du gör helt rätt som vägrar värannan vecka. Det är alldeles fel för ett så litet barn, jag undrar om det passar för något?
Ge dig inte på den punkten! Visa att du är beredd att samarbeta och att det är han som vägrar.
Det han syftar på när det gäller lagstiftning är den förändring i föräldrabalken som trädde i kraft 1998. Där slås fast att delad vårdnad ska kunna ske trots att en förälder motsätter sig det.
Lycka till, din dotter ska må bra det är det viktigaste!

 

[Silverkedjan]

Sv: Familjerätt m.m

*knapplån*

Det ÄR ett angenämare problem med en pappa som VILL ha barnet än en som bryr sig för lite.

Sedan tror jag i detta fallet att pappan har så pass mycket skuldkänslor både för barnets olycka och för att han inte förmått stanna att han reagerar med mer försvar. Sannolikt är skuldkänslorna en del i fenomenet som gjorde att han valde att bli bekräftad av någon annan som INTE var inblandad i det.

Nu måste han liksom bevisa att han kan vara en bra pappa också.

Fast han förstår inte smartaste sättet att göra det på.

Vi delade halva veckor tills Vidar var över tre, det hade inte funkat med längre pass. Nu när han närmar sig fyra förstår han att pappan inte försvinner bara för att han är borta längre tider.

 

[vargen]

Sv: Familjerätt m.m

Vill bara påpeka att föräldrar inte på något vis kan anse sig "ha rätt till" sina barn. Det är barnen som har rätt till sina föräldrar. Dessutom finns det många fall där det mest gynsamma för barnet vore att INTE ha kontakt med den ena eller t.o.m. båda sina föräldrar. Det är dock något som rättssystemet sälllan tar hänsyn till...

Barn är inte en rättighet - det är ett privilegium.

//Celia

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Det har jag föreslagit för exet men han menar att det blir för hattigt och att hon inte hinner landa. Jag tycker att det förslaget känns mest lämpligt hittills själv men han totalnekar tyvärr. Annars vore problemet redan löst.

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Oj, oj, oj säger jag bara, jag har varit borta på jobb i två dagar och massa åsikter har minsann ventilerats under tiden.

Får väl göra ett par reflektioner.

Inte_Ung.... jag må vara virrig men rykt ihop? Har vi verkligen gjort det? Då har vi verkligen skilda uppfattningar om saker och ting. Jag har möjligen uppfatta att vi inte har samma åsikt, precis som vi inte har nu, men är det att ryka ihop?

Silverkedjan.... tror du att olyckan har så mycket samband med allt detta, själv har jag iofs insett nu att jag undermedvetet anklagar exet för att det hände, speciellt när allt hettat till nu, men jag har naturligtvis inte tagit upp det med honom, tror inte det vore lämpligt, försöker se på det som en sak som hänt och man får leva med.

Stollan... pappan gillar inte att diskutera med mig, det vet jag (av hans mor förklaras detta ständigt med att han är våg ) han ser tyvärr sig själv som underlägsen mig i diskussioner, att jag är mer verbal och har lättare att argumentera. Jag har dock de senaste veckorna hållit mig helt lugn, inte pressat på någon knapp alls utan bara varit saklig och han har själv hållit med om att den biten kännts ok nu.

Just nu känner jag mig rätt säker på att vi kommer att komma fram till en bra lösning för vår dotter, vi båda vill ju hennes bästa, sen råder det då delade uppfattningar om vad hennes bästa är men det är väl inte konstigt att var och en står upp för det man tror är rätt? Inte tycker jag det heller.

 

[Silverkedjan]

Sv: Familjerätt m.m

Ja, det tror jag.

Att du undermedvetet anklagar honom och tog hand om situationen bättre får honom att framstå som sämre förälder.

Men framför allt för att han anklagar sig själv och inte kan förtränga det ihop med dig.

Han har sökt andra frizoner från sin ångest över olyckan och över att han inte kommer i första hand för M, tror jag.

Och nu är det enklare att kräva något som upprättelse istället för att se sin ångest och flyktreaktion i ögonen.

Han behöver "bara" få vara hjälte i någons ögon. Och han blev det ju inte i dina, eller hur?

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Vill klargöra en sak, sen vi separerade har vi delat på dotterns tid och boende, dvs hon har bott ungefär hälften hos vardera, kanske något mer hos mig pga exets jobb. Han har varit välkommen att träffa henne hur mycket han vill, om han vill, han har fått haft henne 2-3 nätter i streck vid ett par tillfällen och det känns som det är smärtgränsen ungefär. Han hade henne vid ett tillfälle 4 nätter och efter det var hon först mycket avståndstagande och sedan extremt klängig.



Och nej jag har inget problem med att bära mycket på mitt barn, men när hennes behov av den saken ändras så radikalt tolkar jag det som att något är fel. Även avståndstagandet ser jag som onormalt. Och det är stor skillnad på hur länge hon varit borta och hur hon beter sig mot mig efteråt. Det finns även vissa tillfällen då det inte funkar med bärstolen, jag behöver två händer och således behöver sätta ner henne. Viss matlagning och toabesök är sådana exempel om det nu behövdes förklaras.

Jag påpekar återigen, växelvis boende är ok, men inte varannan vecka utan att se den andra föräldern någonting. Min senaste fundering är om det går att få till att träffa henne under den andra förälderns veckor, när man kommit så långt att man trappar upp antalet nätter.

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Det är mycket möjligt, försöker få lite distans till det hela och vara objektiv men det är ju ingen lätt grej.

Känner ju just nu att jag anklagat honom mer än jag velat göra gällande, har ju i vissa lägen försökt låta bli att säga att det var han som ställde skålen på kanten och gick därifrån samt även påpeka att jag sa att hon skulle få vara med och inte stanna skydda i lekrummet.

Vet inte riktigt hur jag ska få ur det ur mitt system, vill ju inte anklaga egentligen men grottmänniskan tänker ju inte alltid så rationellt tyvärr. Jobbar dock med att släppa det och bara sen jag skrev det om de sakerna jag hade mot honom så känns det än mer definitivt att jag inte kan ta upp det och inte heller hålla dem emot honom. Han har ju naturligtvis gjort sitt bästa efter sin förmåga och sina kunskaper.

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Viss matlagning och toabesök är sådana exempel om det nu behövdes förklaras.

Ja det behöver förklaras.
Tillräcklig matlagning går att göra med ett barn på ena armen och vid toabesöken kan man ha barnet i knät om det är kinkigt.
Tro mig, jag kan, jag har lyckats att göra det med 3 barn.
Och vi svalt inte ihjäl samt att jag lyckades både med 1an och 2an (på toa då).

Jag kan bara hitta en enda sak som jag inte kunnat göra med mina barn, och det är duscha.
Det har jag gjort när de sovit.
Men hade jag haft ett badkar så hade jag även löst det med barnet tillsammans med mig i karet.

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Inte_Ung.... jag må vara virrig men rykt ihop? Har vi verkligen gjort det? Då har vi verkligen skilda uppfattningar om saker och ting. Jag har möjligen uppfatta att vi inte har samma åsikt, precis som vi inte har nu, men är det att ryka ihop?

Japp, i den tråden så rykte vi ihop.
Jag tror att den hette 50/50.

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Ok, jag har faktiskt inget minne av att vi rykt ihop. Synd att jag inte hittar tråden, hade varit intressant att påminna sig själv om.

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Jag tror faktiskt att den blev borttagen p.g.a. att den spårade ur till allmän smustkastning.

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Aha, det förklarar saken.

Sen kan jag bara säga att jag sällan känner att jag ryker ihop med någon på nätet, det är ju bara ett internetforum. Att folk har olika åsikter om saker och ting är för mig en självklar sak. Det är väl kanske därför jag inte minns det som du gör, vad vet jag.

 

[pigleton]

Sv: Familjerätt m.m

Jag är inte efterklok.
Jag har bara väntat på detta.
Jag såg det långt innan det hände.
Men jag vet av erfarenhet att det inte är någon ide att berätta det redan då.
Jag försökte att antyda det i föräldraledighets-tråden, men det var ju inte så populärt.

Du menar alltså att du vetat att vi skulle separera baserat på att jag har varit hemma med dottern och att det var ett val, för ja, det var ett val vi då tillsammans gjorde då han ville satsa på sin firma, medan jag skulle ta större delen av föräldraledigheten.

Hade förhållandet hållit om han varit hemma halva tiden? Det verkar för mig något märkligt faktiskt, men vad vet jag. Tydligen inte så mycket enligt dig *s*

 

[Inte_Ung]

Sv: Familjerätt m.m

Hade förhållandet hållit om han varit hemma halva tiden?

Det hade haft en betydligt större chans att hålla, ja.

Och jag skall förklara varför, för jag tror att du kan ha nytta av det nu när ni skall försöka att sammarbeta om M.

En man som inte känner sig delaktig i sin familj utan bara som en "försörjningsmaskin" glider ofrånkommligen ifrån sina barn och sin partner.
Till slut så ser mannen bara familjen som en pengaslukande belastning.
Att vara hemma med sitt barn ger den belöning för familjebildandet som mannen behöver för att knyta an till familjen och se den som en tillgång i stället för en kostnad.
Under tiden mannen är hemma med sitt barn så ser mannen att han även har ett annat värde än den som "pengagenetaror", han får värdet älskad och behövd av sitt barn.
Ett värde som inte bygger på prestation utan på person.
Om mannen tappar känslan för att han har detta värde som person, så kommer han att tycka att han vill ha sina pengar själv och de klarar sig lika bra utan mig.
Samt att han blir ett lätt offer för frestelsen att söka bekräftelse för sin person på annat håll.

Detta händer lättare för män, då de har en ganska så stor jägarinstinkt som gör att han lätt mäter sitt värde i sin förmåga att generera pengar.
Och om den förmågan av mannen bedöms som dålig, så kommer han att känna sig ännu mera värdelös, vilket ännu lättare leder till att han behöver bekräftelse.
M's pappa hade behövt den bekräftelse som pappa som en föräldraledighet hade givit honom.

Och hade M's pappa varit van att ta hand om M, så hade han nog inte heller ställt den olycksaliga skålen med hett vatten på ett för M riskabelt ställe.

Du skall också få en länk av mig.

Kriserna i ett förhållande efter 5-9 år

Läs även gärna de andra relationsbeskrivningarna på samma site.