Fantasyböcker

[Killaloe]

Annars kom jag på att Odinsbarn hade sina förtjänster. Den var helt klart lite udda (fast väldigt oudda på sina ställen också) och även om det inte är den mest fantastiska boken jag läst så är det ändå trevligt med Fantasy som bygger på och utspelar sig i Norden.

 

[athena_arabians]

Sen kanske jag är extremt petig här, vilket säkert kan bero på min aversion mot Eragon som helhet

Och? Skräp är skräp, även om man är hungrig efter fantasy

 

[Migo]

Kvinnoporträtten skavde i mig som ung tonåring trots att jag inte ens hade hört talas om genusperspektiv eller feminism (och jag kan säga att jag verkligen inte är någon som står på barrikaderna i det avseendet). Tyvärr fanns det inte så mycket fantasy på svenska för unga vuxna då så jag läste det som fanns. Jag har Belgariad på svenska och de andra på engelska med de bor inte i bokhyllan utan i en låda på vinden.

Vill du ha nya må bra-böcker rekommenderar jag Pratchett

Ett "kul" experiment som tydliggör det här är ju att kolla vilken typ av adjektiv som används om de olika karaktärerna. Brukar göra mig illamående.

 

[athena_arabians]

Ett "kul" experiment som tydliggör det här är ju att kolla vilken typ av adjektiv som används om de olika karaktärerna. Brukar göra mig illamående.

Jo, det blir rätt tydligt då. Utan att spoila för mycket (ifall någon stackare får för sig att läsa dem) suger det elefantballar att en kvinna får tillåtelse att stiga fram och ta för sig när hennes man inte är tillgänglig

 

[Migo]

Eller den sjukt beroendeframkallande men lätt enformiga serien om Drizzt. Tre första bökerna handlar om livet i matriarkatet i Menzoberranzan där män ses som inkompetenta och värdelösa typer, men på nått vis lyckas böckerna ändå handla om i princip uteslutande män. Och så en och annan ond matriark... Sen läser jag dem ändå, eftersom RA Salvatore är grym på att beskriva orchhackande.

 

[athena_arabians]

Eller den sjukt beroendeframkallande men lätt enformiga serien om Drizzt. Tre första bökerna handlar om livet i matriarkatet i Menzoberranzan där män ses som inkompetenta och värdelösa typer, men på nått vis lyckas böckerna ändå handla om i princip uteslutande män. Och så en och annan ond matriark... Sen läser jag dem ändå, eftersom RA Salvatore är grym på att beskriva orchhackande.

Har inte läst dem och tack för varningen, det verkar inte som my cup of tea

 

[athena_arabians]

Katharine Kerrs böcker "Polar City Blues" och "Polar City Nightmare" är intressanta såtillvida att de delvis vänder på könsrollerna när det gäller protagonisten och hennes partner. Jag kan (i rättvisans namn) bli lite irriterad på hennes sätt gentemot honom ibland men det är inte så olikt sättet män behandlar kvinnor i många böcker.

 

[Migo]

Har inte läst dem och tack för varningen, det verkar inte som my cup of tea

Det är så pojkrumsD&D som fantasy kan bli. Smarta, altruistiska underdogs som är oövervinnerliga i strid, har div övernaturliga krafter och alltid dödar andra onda raser men aldrig snälla människor/dvärgar/alver.

Men jag lyckas ÄNDÅ fastna

 

[athena_arabians]

Det som irriterar mig med Kristen Britains böcker är att de började bra med flera starka kvinnokaraktärer. Men när protagonisten hittade en man hon ville bli roman(kå)tisk med ballade det ur och hon gör ett rätt bra jobb att vara ett våp emellanåt jag hoppas Britain kan styra upp det för starka kvinnor+hästar+svärd är ju nice

 

[athena_arabians]

Det är så pojkrumsD&D som fantasy kan bli. Smarta, altruistiska underdogs som är oövervinnerliga i strid, har div övernaturliga krafter och alltid dödar andra onda raser men aldrig snälla människor/dvärgar/alver.

Men jag lyckas ÄNDÅ fastna

Du har en inre D&D-pojke helt enkelt

 

[athena_arabians]

Förresten, jag läste precis Pratchetts sista bok (om Tiffany). Fan vad jag grinade...

 

[Migo]

Du har en inre D&D-pojke helt enkelt

Oh yes!

Förövrigt är jag rätt trött på starka kvinnliga karaktärer. Läser hellre om intressanta, dynamiska, mänskliga kvinnliga karaktärer...

 

[Migo]

Förresten, jag läste precis Pratchetts sista bok (om Tiffany). Fan vad jag grinade...

Jag lade ner den efter 70 sidor och vägrar låtsas om att den har hänt. She aten't dead!

 

[athena_arabians]

Oh yes!

Förövrigt är jag rätt trött på starka kvinnliga karaktärer. Läser hellre om intressanta, dynamiska, mänskliga kvinnliga karaktärer...

Jodå, det kan jag hålla med om. Det som gör mig less är att ofta om finns det en intressant kvinna ballar det ur om hon träffar en man och hon blir mest jobbig och mesig.

 

[Angua]

Vattnet drar lyssnade jag på för lite sedan och gillade. Svensk fantasy av madeline bäck.

 

[Angua]

Jag lade ner den efter 70 sidor och vägrar låtsas om att den har hänt. She aten't dead!

Jag har inte läst den än och låter som jag inte ska göra det då...

 

[Migo]

Jodå, det kan jag hålla med om. Det som gör mig less är att ofta om finns det en intressant kvinna ballar det ur om hon träffar en man och hon blir mest jobbig och mesig.

Jag blir alltid lika glad när jag hittar böcker som inte till stor del handlar om heteronormativ tvåsamhetsromantik. Det finns så många mer intressanta saker som kan få agera motivator åt huvudkaraktären...

 

[athena_arabians]

Jag blir alltid lika glad när jag hittar böcker som inte till stor del handlar om heteronormativ tvåsamhetsromantik. Det finns så många mer intressanta saker som kan få agera motivator åt huvudkaraktären...

Ja, alltså... jag älskar min man men inte sjutton kretsar mitt liv kring honom! Det har ju en tendens att bli så i böcker

Där är ju Heris Serrano suverän (även om det inte är fantasy). Hon blir förälskad och agerar på det men det är inte det som driver henne eller är ens den primära motivationen.

 

[Killaloe]

Ett "kul" experiment som tydliggör det här är ju att kolla vilken typ av adjektiv som används om de olika karaktärerna. Brukar göra mig illamående.

http://iktosbeck.se/rmea/wp-content/uploads/2016/03/Ridderliga-män-och-hjälplösa-kvinnor.pdf

intressant uppsats på ämnet

 

[Blueberry]

Någon som har tips på bra fantasyböcker? Gärna med "starka" kvinnliga karaktärer, men huvudpersonen behöver nödvändigtvis inte vara kvinna, bara det inte är alltför sunkig kvinnosyn Gillar det mesta i fantasyväg så rekommendera på!
(Blev lite inspirerad av Läslovstråden )

Förstår inte hur tråden kan vara flera sidor lång utan att någon har vrålat "SARAH J MAAS!"

Alltså herregud jag blir ju liksom uppspelt bara av att tänka på det. Hon har två serier, Throne of glass och A court of thornes and roses.

Första boken skrev hon som sextonåring, så jag har lite att önska när det gäller språket i den - men i övrigt och på alla andra sätt är böckerna HELT JÄVLA OTROLIGA. Plus att det finns en fantastisk och mycket, mycket engagerad fandom.

Starka kvinnliga karaktärer, fantastisk karaktärsutveckling, delikata sexscener, stridsscener jag blir svettig av och så sjukt spännande handling med perfekt plot twists. Feminism och girl power på många olika nivåer. Jag älskar allt.

(Annars är väl Mistborn också att rekommendera, även om jag har fått för mig att "alla" har läst den serien?)