Farlig ponny, råd och stöd!

[PCM86]

Har en liten b-ponny, welsh, 120mkh, 13 år. Har haft honom i ca 3 år. Världens snällaste ponny i hanteringen, en sån som barnen kan hantera helt själva och göra allt med. I ridningen är han het, men med tydlig broms, tävlar hoppning.

Alltid varit ”lätt i frambenen” och kunnat resa sig när han är lite extra taggad men i vintras hände något. Han började stegra allt oftare vid ridning. Vi har utrett honom, gastroskopi (ua), kollat tänder (ua) röntgat rygg (ua), behandlat si området pga lätt ömhet med injektion och stötvåg, hältutredd med ultraljud och röntgen av alla ben, där man hittade ärrvävnad på ett gaffelbandsfäste. Stötvågsbehandlad och därefter igångsatt lugnt och försiktigt exakt enligt veterinärens plan. Allt har gått bra, ponnyn är ohalt, ömmar inte i ryggen men beteendet kvarstår och har även blivit värre.

Han har utprovad sadel, bett osv. Regelbundet genomgången av equiterapeut, kiropraktor.

Stegringarna kommer vid övergångar skritt-trav, trav-galopp. I våra ögon ser det ut som att han får panik och bara ska ha av ryttaren. Får hon ner honom och han inte fortsätter stegra så rusar han. Känns som ett flyktbeteende. Han reser sig rakt upp gång på gång dvs inte enstaka stegring utan håller på tills ryttaren åker av. Har vid ett tillfälle slagit över/åt sidan, han har även börjat bocka/skjuta så fort han landar från stegringen så det är helt omöjligt att sitta kvar. Dottern är 10 år och är nu livrädd för att rida naturligtvis och det känns livsfarligt att ens låta henne, (eller någon annan för den delen) med tanke på hur ponnyn beter sig.

Vi inser ju att det är något som är riktigt fel men vi vet inte vad. Vi börjar nu ställa oss frågan om man ska fortsätta. Med tanke på att det är en såpass liten ponny så är det bara ett mindre barn som kan rida den och säg att vi skulle fortsätta utreda, hitta något och sedan behandla det, vågar jag då sätta upp dottern på ponnyn igen. Räcker ju att det går fel vid en stegring så kan det bli allvarliga skador. Jag vill inte heller försöka bli av med honom som någon slags projektponny med tanke på att det är ett riktigt farligt beteende och det känns som att något är fel.

Behöver råd och stöd. Hur hade ni gjort i en liknande situation?

 

[lizzie]

Har en liten b-ponny, welsh, 120mkh, 13 år. Har haft honom i ca 3 år. Världens snällaste ponny i hanteringen, en sån som barnen kan hantera helt själva och göra allt med. I ridningen är han het, men med tydlig broms, tävlar hoppning.

Alltid varit ”lätt i frambenen” och kunnat resa sig när han är lite extra taggad men i vintras hände något. Han började stegra allt oftare vid ridning. Vi har utrett honom, gastroskopi (ua), kollat tänder (ua) röntgat rygg (ua), behandlat si området pga lätt ömhet med injektion och stötvåg, hältutredd med ultraljud och röntgen av alla ben, där man hittade ärrvävnad på ett gaffelbandsfäste. Stötvågsbehandlad och därefter igångsatt lugnt och försiktigt exakt enligt veterinärens plan. Allt har gått bra, ponnyn är ohalt, ömmar inte i ryggen men beteendet kvarstår och har även blivit värre.

Han har utprovad sadel, bett osv. Regelbundet genomgången av equiterapeut, kiropraktor.

Stegringarna kommer vid övergångar skritt-trav, trav-galopp. I våra ögon ser det ut som att han får panik och bara ska ha av ryttaren. Får hon ner honom och han inte fortsätter stegra så rusar han. Känns som ett flyktbeteende. Han reser sig rakt upp gång på gång dvs inte enstaka stegring utan håller på tills ryttaren åker av. Har vid ett tillfälle slagit över/åt sidan, han har även börjat bocka/skjuta så fort han landar från stegringen så det är helt omöjligt att sitta kvar. Dottern är 10 år och är nu livrädd för att rida naturligtvis och det känns livsfarligt att ens låta henne, (eller någon annan för den delen) med tanke på hur ponnyn beter sig.

Vi inser ju att det är något som är riktigt fel men vi vet inte vad. Vi börjar nu ställa oss frågan om man ska fortsätta. Med tanke på att det är en såpass liten ponny så är det bara ett mindre barn som kan rida den och säg att vi skulle fortsätta utreda, hitta något och sedan behandla det, vågar jag då sätta upp dottern på ponnyn igen. Räcker ju att det går fel vid en stegring så kan det bli allvarliga skador. Jag vill inte heller försöka bli av med honom som någon slags projektponny med tanke på att det är ett riktigt farligt beteende och det känns som att något är fel.

Behöver råd och stöd. Hur hade ni gjort i en liknande situation?

Hur fungerar ponnyn vid tömkörning/körning?

/Lizzie

 

[PCM86]

Där går det bra, så det är tydligt att det är något just vid ridning.

 

[lizzie]

Där går det bra, så det är tydligt att det är något just vid ridning.

Ja, det är ju uppenbart. Har tyvärr inga bra råd att ge. Ni verkar ju ha utrett ponnyn ordentligt. Kanske lägga ner ridningen en stund och enbart fokusera på tömkörning/körning för att hålla igång ponnyn utan att någon blir skadad.

/Lizzie

 

[nightcrawler]

Scinta honom, eller vad det heter. Då brukar det synas saker som inte syns vid vanliga röntgen och sånt. Vi hade en häst i stallet som vi inte fick nån ordning på. Från början en jättetrevlig häst men han blev bara värre och värre. Han skickade av ryttaren, han reste sig, han stack när man tog honom till hagen. Han var undersökt efter konstens alla regler och inget hittades. Han såldes. Blev halt hos nya ägaren och dom gjorde nån sån där scint. Visade sig att hästen hade så mycket problem att han fick tas bort. Veterinären sa att det var otroligt att han ändå funkat så länge som han gjorde.

 

[PCM86]

Ja, det är ju uppenbart. Har tyvärr inga bra råd att ge. Ni verkar ju ha utrett ponnyn ordentligt. Kanske lägga ner ridningen en stund och enbart fokusera på tömkörning/körning för att hålla igång ponnyn utan att någon blir skadad.

/Lizzie

Ja det är ju lite det vi gjort under hela igångsättningen, ponnyn är ju inte riden med några krav alls senaste halvåret utan har först arbetat för hand under lång tid. Men nu när vi kommit så pass långt att dom skulle få börja rida mer eller mindre fritt utan restriktioner (ej hoppa bara) så har det tagit tvärstopp. Och då tar vi det fortfarande extremt lugnt oftast skritt, lättare trav på varierat underlag, någon enstaka galopp. Eller så tömkörs han eller går med vid hand på promenad. Rida/aktiveras max 3 dagar i rad.

 

[Elo]

Har du tömkört med sadeln på? För att kolla om sadeln innebär problem vid arbete.

Det kan också vara så att han tex har problem i hals/nacke. Kan yttra sig i 'plötsliga' obehag med häst som liksom panikar

 

[Sirap]

Instämmer med @Elo om att kolla hals och nacke. Sett hästar som visat sig ha problem i halskotpelaren bete sig ganska exakt så där.

 

[PCM86]

Har du tömkört med sadeln på? För att kolla om sadeln innebär problem vid arbete.

Det kan också vara så att han tex har problem i hals/nacke. Kan yttra sig i 'plötsliga' obehag med häst som liksom panikar

Ja tömkört med sadel har vi gjort och då är det inga problem. Är väl egentligen bara nacke som inte är kollat. Det som är, är väl att jag själv tycker att det verkligen börjar bli farligt och det är en liten b-ponny som ska fungera att ridas av mindre barn. Oavsett vad en röngten skulle visa. Behandlingsbart eller inte så är det antingen lång rehab där man i slutändan ändå måste sätta upp dottern för att se om han funkar, eller så har hon hunnit växa ur honom och då vet jag inte alls hur man kan gå vidare.

Men så tittar man också tillbaka på hur han har varit innan alla problem och han är högt älskad av oss alla och har varit en riktig guldponny och vi önskar ju inget annat än att han ska bli bra. Men med en liten ponny, en 10-åring som växer så har vi ju också begränsat med tid

 

[BornAgain]

Det låter onekligen som en liten herre som har ont någonstans. Kan man inte hitta det och åtgärda det, är det ingen skam att ta bort honom. Man får inte låta dem ha ont. Och man får inte låta dem skada barn.

I den bästa av världar skulle man kanske kunna omplacera till kör- och sällskapsponny. Men det skulle bara vara ett alternativ om man har någon man litar helt på.

 

[Sryoqwe]

Om han verkar nöjd bara han inte rids hade jag lånat ut honom som sällskap/ körponny. Det finns fler undersökningar ni kan göra veterinärt, typ kolla hals och göra fler scanner än bara röntgen. Jag hade dock inte ansett att det, även om ni lyckas behandla problemet, var värt risken med att låta ett litet barn rida ponnyn. Det är knappast helt ovanligt att problem kommer tillbaka och hans sätt att visa det är, även om de säkert är rimliga i relation till smärtan, farliga.

Tror också att det är relativt enkelt att hitta ett bra hem åt en sådan ponny till just sällskap, körning och annat från marken. Sen är det nog lämpligt att vara mycket noga om ni skulle bestämma er för att sälja och överlåta ägandet, så att inte ponnyn säljs vidare och skadar ett annat barn samt utsätts för lidande.

 

[Oknytt]

Håller med @Elo och @Sirap . Det första som jag tänkte på var nåt med halskotpelaren. Nerv i kläm, artros eller andra skeletettförändringar som utlöser plötslig smärta när hästen håller huvudet i en viss ställning vid ridning.

 

[Roheryn]

Ja tömkört med sadel har vi gjort och då är det inga problem. Är väl egentligen bara nacke som inte är kollat. Det som är, är väl att jag själv tycker att det verkligen börjar bli farligt och det är en liten b-ponny som ska fungera att ridas av mindre barn. Oavsett vad en röngten skulle visa. Behandlingsbart eller inte så är det antingen lång rehab där man i slutändan ändå måste sätta upp dottern för att se om han funkar, eller så har hon hunnit växa ur honom och då vet jag inte alls hur man kan gå vidare.

Men så tittar man också tillbaka på hur han har varit innan alla problem och han är högt älskad av oss alla och har varit en riktig guldponny och vi önskar ju inget annat än att han ska bli bra. Men med en liten ponny, en 10-åring som växer så har vi ju också begränsat med tid

Men om det nu BARA är nacken som inte är kollad - varför inte kolla den också? Så är det gjort sedan liksom. Och antingen hittas något och då får ni ju agera på vad veterinären säger om prognos och behandling. Eller så hittas ingenting men då vet ni ju var ni står - med en på papperet frisk ponny som inte funkar till det ni vill. Och även om jag förstår ert dilemma - liten och i nuläget oridbar ponny, dotter som vill rida och som hinner växa ur ponnyn innan den är färdigrehabad - så är det ju (iaf rent moraliskt som jag ser det) inte enbart ridning som ger en ponny ett existensberättigande. Kanske kan den funka för körning? Kanske kan den ha ett bra liv som sällskapsponny? Och då får ni ju i så fall ta ställning till om ni vill t.ex. skola om den till körponny.

Med detta sagt så hade min dotter en häst med likartad problematik - öm i ryggen, lite symptom från SI-leden, en mycket diffus bakbenshälta som kom och gick. Den här hästen reste sig inte som "första åtgärd" utan stack istället, men jag känner igen mycket. Även på honom hittades till slut ärrvävnad och förkalkning på gaffelbandet (mediala gaffelbandsgrenen) på det bakben som hältan kommit och gått på. Tyvärr så klarade han inte ens att gå i en rimligt stor hage utan att bli svullen, varm och halt så han fick somna in förra våren. Och det är ju sista alternativet, om man inte hittar någon annan lösning.

 

[PCM86]

Om han verkar nöjd bara han inte rids hade jag lånat ut honom som sällskap/ körponny. Det finns fler undersökningar ni kan göra veterinärt, typ kolla hals och göra fler scanner än bara röntgen. Jag hade dock inte ansett att det, även om ni lyckas behandla problemet, var värt risken med att låta ett litet barn rida ponnyn. Det är knappast helt ovanligt att problem kommer tillbaka och hans sätt att visa det är, även om de säkert är rimliga i relation till smärtan, farliga.

Tror också att det är relativt enkelt att hitta ett bra hem åt en sådan ponny till just sällskap, körning och annat från marken. Sen är det nog lämpligt att vara mycket noga om ni skulle bestämma er för att sälja och överlåta ägandet, så att inte ponnyn säljs vidare och skadar ett annat barn samt utsätts för lidande.

Det är nog mest så jag tänker också, nyttan med att utreda mer överväger inte de risker som finns med en igångsättning av ett litet barn med tanke på faran i om problemen skulle komma tillbaka. Är också väldigt orolig för eventuellt smärtminne och att det ska triggas av vissa situationer med tanke på att han är en het ponny som reser sig lätt även utan skada.

Det är väl det som oroar mest att någon ska ta sig an ponnyn och senare sälja eller sätta igång den och då orsaka lidande för ponnyn eller att ponnyn ska vara orsaken till en allvarlig skada på ett barn.

 

[PCM86]

Men om det nu BARA är nacken som inte är kollad - varför inte kolla den också? Så är det gjort sedan liksom. Och antingen hittas något och då får ni ju agera på vad veterinären säger om prognos och behandling. Eller så hittas ingenting men då vet ni ju var ni står - med en på papperet frisk ponny som inte funkar till det ni vill. Och även om jag förstår ert dilemma - liten och i nuläget oridbar ponny, dotter som vill rida och som hinner växa ur ponnyn innan den är färdigrehabad - så är det ju (iaf rent moraliskt som jag ser det) inte enbart ridning som ger en ponny ett existensberättigande. Kanske kan den funka för körning? Kanske kan den ha ett bra liv som sällskapsponny? Och då får ni ju i så fall ta ställning till om ni vill t.ex. skola om den till körponny.

Med detta sagt så hade min dotter en häst med likartad problematik - öm i ryggen, lite symptom från SI-leden, en mycket diffus bakbenshälta som kom och gick. Den här hästen reste sig inte som "första åtgärd" utan stack istället, men jag känner igen mycket. Även på honom hittades till slut ärrvävnad och förkalkning på gaffelbandet (mediala gaffelbandsgrenen) på det bakben som hältan kommit och gått på. Tyvärr så klarade han inte ens att gå i en rimligt stor hage utan att bli svullen, varm och halt så han fick somna in förra våren. Och det är ju sista alternativet, om man inte hittar någon annan lösning.

För oss är verkligen sista alternativet att låta ponnyn somna in och självklart har ponnyn ett existenberättigande så länge den inte lider. Det som oroar är hur man vågar lita på att ingen sätter upp ett barn på en häst som är farlig om man nu låter den gå som sällskapsponny. Den är som sagt världens snällaste i övrigt, i all hantering och jättetrevlig på sätt och vis så har man inte sett beteendet med egna ögon så skulle man aldrig tro att han gör det. Det har ju gjort att vi också har tänkt ”vi tar det lugnt, arbetar från marken och provar en ridtur till längre fram” så många gånger men nu går det inte längre.

 

[Sryoqwe]

Det är nog mest så jag tänker också, nyttan med att utreda mer överväger inte de risker som finns med en igångsättning av ett litet barn med tanke på faran i om problemen skulle komma tillbaka. Är också väldigt orolig för eventuellt smärtminne och att det ska triggas av vissa situationer med tanke på att han är en het ponny som reser sig lätt även utan skada.

Det är väl det som oroar mest att någon ska ta sig an ponnyn och senare sälja eller sätta igång den och då orsaka lidande för ponnyn eller att ponnyn ska vara orsaken till en allvarlig skada på ett barn.

Låna ut till någon som inte har barn?

Jag sålde nyligen två hästar, bägge hade varit aktuella som sällskapshästar även om det inte blev så för en av dem. Tyckte det var en hel del som sökte en ponny som hade kunnat vara som din, snäll, till synes frisk (nog för att gå som sällskap) och inte för stor eller liten.

Skulle det visa sig att han har en skada som gör att han senare inte kan ens gå i en vettig hage, då får ni väl ta det då. Nu verkar ju inte så vara fallet.

 

[lizzie]

Låna ut till någon som inte har barn?

Jag sålde nyligen två hästar, bägge hade varit aktuella som sällskapshästar även om det inte blev så för en av dem. Tyckte det var en hel del som sökte en ponny som hade kunnat vara som din, snäll, till synes frisk (nog för att gå som sällskap) och inte för stor eller liten.

Skulle det visa sig att han har en skada som gör att han senare inte kan ens gå i en vettig hage, då får ni väl ta det då. Nu verkar ju inte så vara fallet.

Håller med! Det finns vuxna som vill ha ponny. Jag lånar en B-ponny och har den som körponny. Den är inte ens inriden och är tämligen vass i humöret, så den är inte bästa barnponnyn heller. Passar perfekt till mig som vuxen (gammal tant) och det är superkul att köra ponny .

/Lizzie

 

[Roheryn]

För oss är verkligen sista alternativet att låta ponnyn somna in och självklart har ponnyn ett existenberättigande så länge den inte lider. Det som oroar är hur man vågar lita på att ingen sätter upp ett barn på en häst som är farlig om man nu låter den gå som sällskapsponny. Den är som sagt världens snällaste i övrigt, i all hantering och jättetrevlig på sätt och vis så har man inte sett beteendet med egna ögon så skulle man aldrig tro att han gör det. Det har ju gjort att vi också har tänkt ”vi tar det lugnt, arbetar från marken och provar en ridtur till längre fram” så många gånger men nu går det inte längre.

Just att det är så - att den är så snäll och trevlig i all annan hantering - indikerar ju ändå på något sätt smärta i samband med ridning, tycker jag. Och jag håller med dem som skriver att ni kanske bör låna ut eller sälja till någon utan barn så att risken att ett barn sätts upp på ponnyns rygg blir lägre. Och så länge ni själva fortsätter äga har ni ju visst inflytande på vad som händer!

 

[Jamtland]

Jag är inte någon som skriker- "avliva!" så fort det är något problem, men med tanke på att risken alltid kommer finnas att ponnyn säljs vidare till någon utom er kontroll så skulle jag personligen inte vågat sälja ponnyn.

Skulle jag inte kunna ha den kvar som sällskap själv då skulle jag möjligtvis låna ut ponnyn till någon som söker kör- eller sällskapshäst. Då har du kvar kontrollen vad som händer med hästen.

Med den problematik du beskrivit att ponnyn tar till när han vill "fly" så blir det ju farligt, särskilt för ett så pass litet barn som behövs för att kunna rida. (Och det vet du ju)
Är det inte möjligt att låna ut ponnyn (eller om den helt enkelt är för dyr för att bara låna ut) så skulle jag nog valt att ta bort ponnyn, just för att vara 110%säker att inget barn råkar illa ut i framtiden.

 

[Roheryn]

Är det inte möjligt att låna ut ponnyn (eller om den helt enkelt är för dyr för att bara låna ut) så skulle jag nog valt att ta bort ponnyn, just för att vara 110%säker att inget barn råkar illa ut i framtiden.

Där tycker jag väl iofs att ska ponnyn avlivas så ska det vara för ponnyns egen skull - inte för ett hypotetiskt barns skull.