Bukefalos 25 år, Läs mer! Arkivet

FÅRtråden

Kul med nya får 😀
Jag var också nervös för första lamningen men det var helt i onödan, lammen bokstavligt talat ploppade ut i rasande fart😅

Vi har köpt en ny bagge i somras som nu fått komma in till tackorna och så har vi lagt in 6 embryon i några tackor så detta år är vi istället nervösa över att ha kastat 40000kr i sjön om inget tar sig 😬

Lilla Lennart-Leicester

Visa bifogad fil 60487
Varför och hur fungerar det med insättning av embryo?

Känns betryggande att de kommer ploppa ut! :)
 
Vet inte om du skrivit det tidigare i tråden, men hur många hektar hage har du till en sådan liten flock och vad är det för typ av bete? :)
Det blev sju får i slutändan och vi har 6 ha som kommer vara till hästarna och fåren. Tanken är ju att växelbeta och varje hage är på ca 1 ha.
Får se lite hur marken tåler.
Som jämförelse har vi haft 3 hästar på 3 ha i 5 månader (flyttat fram och tillbaka mellan hagar) och de rullar fram och kommer nog inte behöva stödfodras med mer än halm i år. Fåren kommer fram till strax innan nyår gå på 1 ha återväxt där hästarna gått tidigare. Fåren kommer erbjudas hö om de vill ha.

Jag tycker det har varit svårt att jämföra och ta reda på hur mycket mark man behöver. Vi har ju t.ex. fortfarande återväxt (sådde in i våras, putsat två gånger i somras och ändå har vi massvis med gräs att äta).

Insått med Olsson fröblandning häst bete 4, det innehåller, gräs, lusern och örter.

Har även möjlighet att ha hästarna på bete (och ev. fåren) på annat ställe om det skulle behövas över sommaren.
 
Varför och hur fungerar det med insättning av embryo?

Känns betryggande att de kommer ploppa ut! :)

Finns inte så många linjer av rasen i Sverige och de utomlands har en lite annan typ som jag tror kommer att ta oss åt rätt håll.

Var jätte smidigt. Man brunstsynkroniserar tackorna mha hormontampong och sprutor ett visst antal dagar innan (de måste vara i rätt fas i cykeln när man sätter in embryona). Sen vid insättning får de lugnande och smärtstillande och så sätts embryona in direkt i livmodern, ingreppet tar max 60sekunder. Sen är det bara att hålla tummarna 😬
 
Finns inte så många linjer av rasen i Sverige och de utomlands har en lite annan typ som jag tror kommer att ta oss åt rätt håll.

Var jätte smidigt. Man brunstsynkroniserar tackorna mha hormontampong och sprutor ett visst antal dagar innan (de måste vara i rätt fas i cykeln när man sätter in embryona). Sen vid insättning får de lugnande och smärtstillande och så sätts embryona in direkt i livmodern, ingreppet tar max 60sekunder. Sen är det bara att hålla tummarna 😬
Jaha, oj vad spännande! Du får hålla oss uppdaterade, kommer hålla tummarna!
 
Hej igen (jag igen), jag håller på att bättre på min sjukvårdslåda (har ju en del till hästarna redan), är det något man ska ha med/ absolut inte får missa? Jag hittade ett häfte får "fårnybörjare" med en del tips, men tänker att jag frågar er gamla och nya rävar.
 
Hej igen (jag igen), jag håller på att bättre på min sjukvårdslåda (har ju en del till hästarna redan), är det något man ska ha med/ absolut inte får missa? Jag hittade ett häfte får "fårnybörjare" med en del tips, men tänker att jag frågar er gamla och nya rävar.
Jag/vi vaccinerarmot gasbrand. Ett billigt och enkelt sätt att få "lite friskare lamm".
Vad avser den andra frågan avseende "fårapotek", så behövs väldigt lite, för vuxna får. Viktigt är en bra klövsax så klövarna hålls fina, och regelbundna träckprov, samt genomtänkt utfodring.
När det finns dräktiga tackor, och det ska komma lamm, så behövs det mer "grejer". Vill du ha en lista, så skicka pm med en mailadress, jag har en lista i wordformat, dom jag gjort iordning till när jag hållet lamningskurser.
Obs! Det är viktigt att dräktiga tackor får E-selen tillskott.
 
Hej igen (jag igen), jag håller på att bättre på min sjukvårdslåda (har ju en del till hästarna redan), är det något man ska ha med/ absolut inte får missa? Jag hittade ett häfte får "fårnybörjare" med en del tips, men tänker att jag frågar er gamla och nya rävar.
Sax, kniv, bultpistol, rep, halsband och grimskaft, termometer, sårtvätt (jag har jod och väteperoxid), klövsax, märkfärg, engångshandskar, märktång och vetflex.

Till lamning lägger jag till höga engångshandskar, lättvättad lina på ca 3 m, sond och spruta, nappflaska, svart plastburk för mjölkprov, glidmedel, mer vetflex, selen som injektionsvätska och massor av handdukar.
 
Sax, kniv, bultpistol, rep, halsband och grimskaft, termometer, sårtvätt (jag har jod och väteperoxid), klövsax, märkfärg, engångshandskar, märktång och vetflex.

Till lamning lägger jag till höga engångshandskar, lättvättad lina på ca 3 m, sond och spruta, nappflaska, svart plastburk för mjölkprov, glidmedel, mer vetflex, selen som injektionsvätska och massor av handdukar.

Delvis KL

Eftersom jag tycker det är lite dumt att själv bulta djur (det är lätt hänt att det blir fel), utan att ha adekvata instruktioner/tränat i praktiken/gått en avlivningskurs, så tycker jag nog att bultpistol och avlivningskniv, kan ersättas med "ha en kontakt/ett avtal med en jägare eller person med vana att avliva får, som kan komma och hjälpa till snabbt", om det finns ett behov av en väldigt akut avlivning. I synnerhet till nybörjare.

Ska man själv slakta lamm/får för egen konsumtion, så gör man sig en stor tjänst, genom att lära sig att avliva.

Det är långt ifrån varje år, som det i en mindre besättning behövs en extremt akut avlivning.
Vanligast är att man har ett sjukt djur, som man ger upp om, efterveterinärkontakt och försök till behandling/med veterinärbesök, och då kan veterinär avliva.
Mindre akuta fall kan avlivas av lantbrukstjänst, om dessa kan komma inom ett rimlig tid.

De senaste 5 åren, så har jag haft 1 fall av vuxet djur, som måste avlivas akut, istället för att kureras och ingå i ordinarie slakt, och en bagge, som vi inte lyckades fixa ett hältproblem på, som avlivades i förtid för att bli mat. Jag har haft 2 lamm, som måste avlivas, i ena fallet diagnosticerades lammet med ett fatalt hjärtfel av veterinär, i det andra var det en svår benskada, som inte kunde fixas, återigen med veterinärkontakt. "Vi" operar ju inte lamm i normalfallet...

Då har jag ändå ca 25 st lammande tackor varje år. Det är alltid någon tacka som får ett juverproblem, ibland något lamm med ledinflammation, tackorna brukar bli "friska" för det mesta, men tas bort vid nästa slakttillfälle, och lammen brukar bli helt återställda, om man tar itu med problemen så snart man observerar dem.

Olycksfall på betet, är också sällsynta, men sådant som en halt tacka (fysisk skada? Juverinflammation?) brukar oftast gå att fixa.

Det marigaste, är om man råkar ut för en fluglarvsinfektion, det går rasande snabbt när det väl börjat.

Att identifiera en veterinär/veterinärstation i närområdet, som har goda kunskaper om får, är ett stort plus! För får är inte "små kor", utan det är sitt eget djurslag, så en erfaren veterinär, som är väl inläst på "Får", är guld värt.

Små lamm som måste avlivas, ska "slås ihjäl med ett kraftigt slag mot huvudet, med efterföljande avblodning". Lätt att säga och skriva, men ack så svårt att genomföra...

Telefonnummer till Lantbrukstjänst, och ett kundnummer är bra att ha antecknat. Numera så är det ett måste, att döda djur som "inte äts upp" ska hämtas av Lantbrukstjänst, om man inte har särskilt tillstånd från LST för någon annan hantering.

Avseende rättning av fellägen på lamm: så tycker jag att en lamningskurs är en av de viktigaste kurserna att gå, för en nybliven fårägare, som har för avsikt att få lamm.

Varför selen som injektionsvätska? Det finns enklare lösningar, tycker jag.

Att ge ett bra mineralfoder särskilt avsett för dräktiga tackor med tillräckligt med Selen/selenjäst i, t.ex. Lantmännens "Lamma", eller Wiromins motsvarande mineralfoder, är ett enkelt sätt att säkerställa att de dräktiga tackorna får tillräckligt, så att lammen föds "starka".

Den enklaste lösningen för att ge en Selenboost till nyfödda/små lamm, är att använda "Chevivit"
https://www.gardochdjurhalsan.se/nyheter/chevivit-selenpreparat-till-lamm-ar-numera-receptfritt/

Det är lättanvänd pumpspray, som räcker två säsonger för en mindre besättning. Mycket enklare än att ge spruta tycker jag.
 
Delvis KL

Eftersom jag tycker det är lite dumt att själv bulta djur (det är lätt hänt att det blir fel), utan att ha adekvata instruktioner/tränat i praktiken/gått en avlivningskurs, så tycker jag nog att bultpistol och avlivningskniv, kan ersättas med "ha en kontakt/ett avtal med en jägare eller person med vana att avliva får, som kan komma och hjälpa till snabbt", om det finns ett behov av en väldigt akut avlivning. I synnerhet till nybörjare.

Ska man själv slakta lamm/får för egen konsumtion, så gör man sig en stor tjänst, genom att lära sig att avliva.

Det är långt ifrån varje år, som det i en mindre besättning behövs en extremt akut avlivning.
Vanligast är att man har ett sjukt djur, som man ger upp om, efterveterinärkontakt och försök till behandling/med veterinärbesök, och då kan veterinär avliva.
Mindre akuta fall kan avlivas av lantbrukstjänst, om dessa kan komma inom ett rimlig tid.

De senaste 5 åren, så har jag haft 1 fall av vuxet djur, som måste avlivas akut, istället för att kureras och ingå i ordinarie slakt, och en bagge, som vi inte lyckades fixa ett hältproblem på, som avlivades i förtid för att bli mat. Jag har haft 2 lamm, som måste avlivas, i ena fallet diagnosticerades lammet med ett fatalt hjärtfel av veterinär, i det andra var det en svår benskada, som inte kunde fixas, återigen med veterinärkontakt. "Vi" operar ju inte lamm i normalfallet...

Då har jag ändå ca 25 st lammande tackor varje år. Det är alltid någon tacka som får ett juverproblem, ibland något lamm med ledinflammation, tackorna brukar bli "friska" för det mesta, men tas bort vid nästa slakttillfälle, och lammen brukar bli helt återställda, om man tar itu med problemen så snart man observerar dem.

Olycksfall på betet, är också sällsynta, men sådant som en halt tacka (fysisk skada? Juverinflammation?) brukar oftast gå att fixa.

Det marigaste, är om man råkar ut för en fluglarvsinfektion, det går rasande snabbt när det väl börjat.

Att identifiera en veterinär/veterinärstation i närområdet, som har goda kunskaper om får, är ett stort plus! För får är inte "små kor", utan det är sitt eget djurslag, så en erfaren veterinär, som är väl inläst på "Får", är guld värt.

Små lamm som måste avlivas, ska "slås ihjäl med ett kraftigt slag mot huvudet, med efterföljande avblodning". Lätt att säga och skriva, men ack så svårt att genomföra...

Telefonnummer till Lantbrukstjänst, och ett kundnummer är bra att ha antecknat. Numera så är det ett måste, att döda djur som "inte äts upp" ska hämtas av Lantbrukstjänst, om man inte har särskilt tillstånd från LST för någon annan hantering.

Avseende rättning av fellägen på lamm: så tycker jag att en lamningskurs är en av de viktigaste kurserna att gå, för en nybliven fårägare, som har för avsikt att få lamm.

Varför selen som injektionsvätska? Det finns enklare lösningar, tycker jag.

Att ge ett bra mineralfoder särskilt avsett för dräktiga tackor med tillräckligt med Selen/selenjäst i, t.ex. Lantmännens "Lamma", eller Wiromins motsvarande mineralfoder, är ett enkelt sätt att säkerställa att de dräktiga tackorna får tillräckligt, så att lammen föds "starka".

Den enklaste lösningen för att ge en Selenboost till nyfödda/små lamm, är att använda "Chevivit"
https://www.gardochdjurhalsan.se/nyheter/chevivit-selenpreparat-till-lamm-ar-numera-receptfritt/

Det är lättanvänd pumpspray, som räcker två säsonger för en mindre besättning. Mycket enklare än att ge spruta tycker jag.
Vi har helt enkelt olina åsikter i frågan. För mig är kunskapen om hur en nödavlivning ska ske guld värd, självklart ska man först lära sig hur det ska göras!

Jag skrev vad jag har i mitt stallapotek. Jag har många tusen lamningar i ryggen och många hundra avlivningar, självklart finns alltså fellägesredskap och avlivningsverktyg i mitt apotek. Min erfarenhet är att den kunskapen/kontakt med mentor är guld värd jämfört med ofta okunniga distriktare på jour.

Jag ger selen i bolus eller extraberikade mineraler till tackorna, men gillar att ha till lamm som visar tecken på brist. Injektion tas upp snabbare än orala lösningar.
 
@skogaliten På fårkursen gick vi igenom "nödslakt" och så har jag kollat upp det vidare. Även om det är sällan det händer så finns det inget värre för mig än ett djur som lider.
Däremot så tänker jag inte slakta hemma utan lämna till slakteri och jag har kollat upp var det finns veterinärer som kan får. Men annars var det väldigt bra tips!
Vi gick även igenom fellägen, men som nybörjare så vill jag snarare kunna identifiera så snabbt som möjligt när det blir fel och tillkalla hjälp från veterinär eller erfarna som jag kan bolla med.

Sen har jag t.ex. kunskap inom häst och även varit med vid fölning, även om det inte är helt detsamma, så jag tänker att en viss grundkunskap är där.

Skickar PM och tar gärna emot lista

Och tack @Migo för din input! Jag räknar med att injektionsvätska skrivs ut av veterinär? Vad är din uppfattning av vaccination mot gasbrand?
 
En fråga till, har ni vaccinerat mot gasbrand?
Jag vaccinerar inte mot gasbrand, funderar dock på att börja... Har inte haft några större bekymmer innan men nu ska det förhoppningsvis bli många fler tackor, så då känns det som en bra försiktighetsåtgärd. Ska, om allt går enligt planerna, leva på lammen så då kan det vara bra med livrem och hängslen så att säga. Har 120 lammande i dagsläget.
 
Jag är helt såld på får, sitter och planerar mitt kommande fårhus (som ligger ett par år bort i tiden). Är det någon som har bra tips på Insta/ bloggar eller liknande för att följa får och vallning?

Har hittat ritning på fårgrindar, ritat upp och modifierat något. Om jag hinner så börjar jag bygga i helgen.
Nu går de i mitt dubbelgarage, installade i veckan p.g.a. skitväder (men de skulle ändå in innan nyår). De går på halva ytan för jag tänker ha en yta där de nylammade släpps in efterhand och två lamboxar. Har även planer på en lammkammare, om jag har plats med det efterhand.

@skogaliten Tack för ditt PM! Börjar få ihop ordentligt med kompendium jag har läst nu, jordbruksverket har en hel del matnyttigt, samt de olika fårorganisationerna. Nu är det den praktiska erfarenheten som saknas. :) Har även gjort ett lamningsprotokoll. (Sjukt pepp är bara förnamnet.)

Edit: slu har ju många intressanta uppsatser om olika arbeten och undersökningar på får.
 
Funkar det bra att ha får i skogshage eller är det sämre på nåt sätt, inte nog med bete eller så?
Det beror på!

Sintackor eller vuxna baggar, torde det sällan vara något problem att ha i en skogshage, då med en del gräs och örter. Man får hålla lite koll bara, så att det finns något alls, som är lämpligt att beta, enbart sly räcker inte i längden. En hullkontroll lite då och då är bra.
Men man kan stoppa in en grupp med t.ex. vuxna baggar under några veckor i en hage med väldigt mycket sly och lite annat, för att få hjälp med slybekämpning. Man tvingar dem att äta löv och gnaga bark.

Högmjölkande tackor med lamm är mindre lämpliga i en mager skogshage, liksom nyss avskiljda lamm som fortfarande växer fort.

Annars, några enkla tumregler:
Köttrasfår (tackor som ska betäckas, tackor med lamm, lamm före slakt) fungerar det inget vidare att ha på de magrare naturbetesmarkerna eller skogsbeten. Köttrasfår väljer gräs, baljväxter och örter i första hand, och har stort energi och proteinbehov, eftersom de är avlade på snabb tillväxt.

Lantrasfår, inkluderat Allmogefår (tackor som ska betäckas, tackor med lamm, lamm före slakt), har långsammare tillväxt, och fungerar därför bra på magrare naturbetsmarker eller skogsbeten, de gillar löv och sly, men inte på de allra sämsta markerna, för då riskerar man att det inte blir någon rimlig tillväxt alls, eller att tackorna inte sätter hull nog, för att få rimliga betäckningsresultat och senare fina lamm.

Lamm som ska gå till slakt inom sisådär en månad, och som ska skickas till slakteri, så att slaktvikt och klassning spelar roll, blir "bäst" om de får gå på ett kultiverat bete i gott skick, eller en återväxtvall.

Får grupperas ju fler gånger under året. Först släpper man ut tackor med lamm på ett bete som helst inte använts av får "en sommar och en vinter", vuxna baggar hålls någon annanstans, också helst på parasitfritt bete. Minimum med parasitkoll på våren innan betessläpp, och eventuell avmaskning FÖRE betessläpp.
Efter en tid så skiljer man av bagglamm, och tacklamm från tackorna, och har då minst tre grupper, ibland fyra eller fler: Tackor utan lamm (sintackor), gruppen med tacklamm, gruppen med bagglamm, som man ibland kombinerar med vuxna baggar, ibland får de vuxna baggarna vara egen grupp. Ibland delar man upp tacklammen i grupperna blivande livlamm, respektive blivande slaktlamm m.m.

För att kunna utnyttja sina marker på bästa sätt för bete, och för att vårda markerna, så att de inte blir "felbetade" (för hårt eller för lite), vilket kan ge problem med biologisk mångfald, så är det bra med många mindre fållor, istället för med få stora fållor.

Allt för att kunna rotera djurgrupperna mellan betena, och hinna låta marken vila och återväxa mellan avbetningarna under säsongen. Tar man med bete med hästar på markerna också så brukar det fungera finfint att rotera med dom. Hästarna får då beta lite hårdare/oftare på den yta som ska bli "så parasitfritt som möjligt" för tackor med små lamm nästa år.

I den här rotationsövningen, så kommer naturligtvis eventuella skogshagar med! Rätt djurgrupp vid rätt tillfälle bara, så blir det bra!
 

Hedinn

Moderator
Det beror på!

Sintackor eller vuxna baggar, torde det sällan vara något problem att ha i en skogshage, då med en del gräs och örter. Man får hålla lite koll bara, så att det finns något alls, som är lämpligt att beta, enbart sly räcker inte i längden. En hullkontroll lite då och då är bra.
Men man kan stoppa in en grupp med t.ex. vuxna baggar under några veckor i en hage med väldigt mycket sly och lite annat, för att få hjälp med slybekämpning. Man tvingar dem att äta löv och gnaga bark.

Högmjölkande tackor med lamm är mindre lämpliga i en mager skogshage, liksom nyss avskiljda lamm som fortfarande växer fort.

Annars, några enkla tumregler:
Köttrasfår (tackor som ska betäckas, tackor med lamm, lamm före slakt) fungerar det inget vidare att ha på de magrare naturbetesmarkerna eller skogsbeten. Köttrasfår väljer gräs, baljväxter och örter i första hand, och har stort energi och proteinbehov, eftersom de är avlade på snabb tillväxt.

Lantrasfår, inkluderat Allmogefår (tackor som ska betäckas, tackor med lamm, lamm före slakt), har långsammare tillväxt, och fungerar därför bra på magrare naturbetsmarker eller skogsbeten, de gillar löv och sly, men inte på de allra sämsta markerna, för då riskerar man att det inte blir någon rimlig tillväxt alls, eller att tackorna inte sätter hull nog, för att få rimliga betäckningsresultat och senare fina lamm.

Lamm som ska gå till slakt inom sisådär en månad, och som ska skickas till slakteri, så att slaktvikt och klassning spelar roll, blir "bäst" om de får gå på ett kultiverat bete i gott skick, eller en återväxtvall.

Får grupperas ju fler gånger under året. Först släpper man ut tackor med lamm på ett bete som helst inte använts av får "en sommar och en vinter", vuxna baggar hålls någon annanstans, också helst på parasitfritt bete. Minimum med parasitkoll på våren innan betessläpp, och eventuell avmaskning FÖRE betessläpp.
Efter en tid så skiljer man av bagglamm, och tacklamm från tackorna, och har då minst tre grupper, ibland fyra eller fler: Tackor utan lamm (sintackor), gruppen med tacklamm, gruppen med bagglamm, som man ibland kombinerar med vuxna baggar, ibland får de vuxna baggarna vara egen grupp. Ibland delar man upp tacklammen i grupperna blivande livlamm, respektive blivande slaktlamm m.m.

För att kunna utnyttja sina marker på bästa sätt för bete, och för att vårda markerna, så att de inte blir "felbetade" (för hårt eller för lite), vilket kan ge problem med biologisk mångfald, så är det bra med många mindre fållor, istället för med få stora fållor.

Allt för att kunna rotera djurgrupperna mellan betena, och hinna låta marken vila och återväxa mellan avbetningarna under säsongen. Tar man med bete med hästar på markerna också så brukar det fungera finfint att rotera med dom. Hästarna får då beta lite hårdare/oftare på den yta som ska bli "så parasitfritt som möjligt" för tackor med små lamm nästa år.

I den här rotationsövningen, så kommer naturligtvis eventuella skogshagar med! Rätt djurgrupp vid rätt tillfälle bara, så blir det bra!
Tack för utförligt svar! Vi flyttar till gård relativt snart, dock är det enbart skogsbete där. Har tidigare använts till hästar (dock inte helt nyligen), men då kanske det är lite väl optimistiskt att tro att det ska funka bra med får, om man inte lyckas arrendera annat bete också? Tanken är ju egentligen bara lite hobbyfår av lantras, men jag har förstått att de har en tendens att föröka sig. ;) Och lite lamm vore ju roligt, om man kan få det att funka.
 
Tack för utförligt svar! Vi flyttar till gård relativt snart, dock är det enbart skogsbete där. Har tidigare använts till hästar (dock inte helt nyligen), men då kanske det är lite väl optimistiskt att tro att det ska funka bra med får, om man inte lyckas arrendera annat bete också? Tanken är ju egentligen bara lite hobbyfår av lantras, men jag har förstått att de har en tendens att föröka sig. ;) Och lite lamm vore ju roligt, om man kan få det att funka.
Det kommer säkert att gå att ha en mindre mängd lantrasfår!

Det är säkert så, för så är det på de flesta gårdar som utsatts för "vanhävd", att det som idag liknar/är skogsbeten, en gång i världen varit "riktiga" betesmarker, eller för den delen åkrar, som planterats igen, eller fått växa igen naturligt, när man inte längre brukat gården.

Det går utmärkt att minska mängden träd på sådana ytor, så att det åter blir "bättre" hagmarker/naturbetesmarker, och då ta fram smärre, helt öppna ytor, gläntor, där gräs och örter dominerar. Och kanske ta fram någon liten åkerlapp också, om man vill.
Tar man bort träd och buskage/tätt sly, för att få fram bättre beten, så kommer naturliga betesväxter tillbaka av sig själva, efter några år. Men slyet har en enorm växtkraft, så man behöver bistå med röjning de första åren, även om man har får till hjälp.

Hur stor areal kan/vill/kommer ni att använda för bete? Är det tillräckligt för gårdsstöd (4 hektar)?

Om det handlar om att restaurera fram naturbetesmarker/hagmarker, så kan man bidrag för det. Och "miljöstöd" kan sökas även för fastigheter som har mindre än fyra hektar.

Finns det en skogsbruksplan? Ur en sådan kan man ofta läsa ut mycket mer information än vad som "står på pappret", genom att tolka marktyp, trädslagsfördelning, ålder på träden, och var i landskapet och var relaterat till bostadshus ladugård olika trakter ligger. Därigenom kan man förstå hur marken använts tidigare, och vilken mark som är lämplig att restaureras.

Svara i PM om du vill!

Jag har genom åren jobbat en del med sådan här rådgivning.
 

Hedinn

Moderator
Det kommer säkert att gå att ha en mindre mängd lantrasfår!

Det är säkert så, för så är det på de flesta gårdar som utsatts för "vanhävd", att det som idag liknar/är skogsbeten, en gång i världen varit "riktiga" betesmarker, eller för den delen åkrar, som planterats igen, eller fått växa igen naturligt, när man inte längre brukat gården.

Det går utmärkt att minska mängden träd på sådana ytor, så att det åter blir "bättre" hagmarker/naturbetesmarker, och då ta fram smärre, helt öppna ytor, gläntor, där gräs och örter dominerar. Och kanske ta fram någon liten åkerlapp också, om man vill.
Tar man bort träd och buskage/tätt sly, för att få fram bättre beten, så kommer naturliga betesväxter tillbaka av sig själva, efter några år. Men slyet har en enorm växtkraft, så man behöver bistå med röjning de första åren, även om man har får till hjälp.

Hur stor areal kan/vill/kommer ni att använda för bete? Är det tillräckligt för gårdsstöd (4 hektar)?

Om det handlar om att restaurera fram naturbetesmarker/hagmarker, så kan man bidrag för det. Och "miljöstöd" kan sökas även för fastigheter som har mindre än fyra hektar.

Finns det en skogsbruksplan? Ur en sådan kan man ofta läsa ut mycket mer information än vad som "står på pappret", genom att tolka marktyp, trädslagsfördelning, ålder på träden, och var i landskapet och var relaterat till bostadshus ladugård olika trakter ligger. Därigenom kan man förstå hur marken använts tidigare, och vilken mark som är lämplig att restaureras.

Svara i PM om du vill!

Jag har genom åren jobbat en del med sådan här rådgivning.
Åh, men tusen tack! Skickar PM i och med att det inte är direkt fårrelaterat. :)
 
Nu verkar vi ha fått varg till Skåne, det tros vara tre olika vargar som synts till. Igår syntes en bara 40 minuter från mig.

Ytterstaketet runt alla hagar är 140 högt med 4 trådar. Hur mycket modifiering behöver det göras för att bli hyfsat rovdjurssäkert? Väldimensionerade stolpar i hörnen med stöttor, nersatta med maskin som bankar.

Även lo har synts till i veckan, går även de på får?

Mina tackor är instängda i garaget, men brukar ha ena carporten öppen för att de ska få så mycket solljus som möjligt på dagarna. Bör jag hålla det stängt?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi CXXXII
  • Vaccinerade mot Covid-19
  • Höstföräldrar 2020 - del 3

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tunn Cortex (rakitis)
  • Valp 2021

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp