Bukefalos 28 år!

Finns det auktoriserade tränare i Akademisk ridning?

S

SBS

Inom "vanlig" dressyr finns betäckningar som a - b - c tränare. Finns det någon motsvarighet inom den akademiska ridningen?

Jag har inte lyckats få fram, via sökning på forumet, någon info om detta!
 
Att du inte hittar något på nätet beror helt enkelt på att det inte finns någon motsvarande organisation inom AR.

Det närmaste du kommer är att de som rider "à la Bent Branderup" kan avlägga ett prov för ett Ridderskap som visar personens förmåga att grundutbilda en häst. Provet säger inget om pedagogisk förmåga.

Personligen tycker jag att man inte ska stirra sig blind på eventuell beteckning hos en instruktör, utan titta på hur han/hon rider och undervisar, och framför allt titta på hur dess elever rider. Tycker man om det man ser kan man ju prova att rida för instruktören för att se om man känner att man trivs.
 
Jag känner till om piaff-, galopp- och passageringarna. Men precis som du skriver, det säger ju inget om den pedagogiska förmågan.

Det var inte så länge sedan jag läste en artikel i Tidningen Ridsport om just kvaliten på tränare inom den klassiska/akademiska ridningen. Artikelförfattaren var starkt kritisk och kallade många av de idag verksamma inom akademisk ridning för, mer eller mindre bluffmakare som bara vill sko sig på andras okunskap. :crazy:
 
Jodå, jag läste den insändaren/artikeln. Jag håller inte med skribenten, det finns gott om instruktörer med fina diplom och duktiga hästar som inte kan undervisa. Det finns också gott om de som har diplom och är jätteduktiga både på att undervisa och utbilda hästar. Och så finns det de som inte har diplom men som ändå kan undervisa...

Frågeställningen kan ju bli - ska det finnas en motsvarande certifiering (som inom SvRF) för instruktörer inom de "nya" inriktningar som kommit in i Sverige?

Vilka kriterier ska i så fall denna certifiering följa?
 
Min situation är följande: Jag vet/kan inget om det "nya", men har däremot ridit mycket vanlig dressyr och läst en kritisk insändare som kallar många tränare inom akademisk ridning för bluffar. Hur skall jag då kunna avgöra vem som är vad, bluff eller duktig?

Ska jag nu av nyfikenhet testa så vill jag så klart ha någon som är dokumenterat bra. Det verkar vara stora likheter mellan vanlig dressyr och akademisk men även stora skillnader.

Jag väljer ofta tränare utifrån hästen utbildning, dvs en c tränare passar bättre o är billigare än en b eller a tränare, i den första inledande utbildningen av hästen. Med det system som idag finns inom vanlig dressyr så blir beteckningarna ganska vägledande vid val av tränare, sen är det ju självklart att det inte är någon garantisedel för en lyckad utbildning.
 
Kom på att jag hade fler tankar kvar i huvudet...

Bluffmakarna kommer ju så snart det finns något att tjäna pengar på. Frågan är vem som är bluffmakare? Hur mycket måste man kunna innan man hjälper andra?

Jag tycker att man ska ha en god koll på grunderna, att man förstår utbildningtrappan inom den diciplin man undervisar och har kommit en bit på den, även om man inte har kommit hela vägen upp.

Det är alltid ett problem med folk som ska sko sig på andras okunskap, men jag tror på självsanering och den fria viljan.

/Jegra - idealist?
 
Hm...

Eftersom det inte finns någon dokumentation inom AR på motsvarande vis så blir det till att själv bilda sig en uppfattning. Rider tränaren på ett sätt som du tycker ser bra ut? Hur rider dennes elever? Undervisar tränaren på ett sätt som tilltalar dig?

Det är faktiskt rent krasst att man får själv ta ansvaret för vem man rider för. Oavsett om det är certifierade tränare eller inte så är det en risk att rida för en ny tränare, man måste själv bedömma om denne kan ge en det man söker.
 
Du kan inte hitta något svar på det.
Det finns nämligen ingen akademisk ridning.
Det finns barockridning som är en kostym uppvisning.
Det finns en bok "Akademisk ridkonst".
Sen har det funnits sk. ridakademier förr. Nu närmast är SRS, Jerez, Paris, Portugals.
Modemedvetna tränare kallar sig för akademiska men dom flesta har knappt suttit på häst än. Flertalet är bara barn än. Och alla har ridit skolat max ett par år.
Sen har man gjort den vanliga utbildningsgången av häst till att kallas "akademisk". En utbildnings gång som har varit dokumenterad sen Xenophones tid. Men lämnad för det tar för lång tid att få fram en tävlingshäst. Och även lämnad för det går för fort att få fram en tävlingshäst. Motsattser?
I lätta klasser räcker det med att få vara kvar på hästen, hur den går och bär sig skit samma.
Svåra klasser finns inte, tävlingen upphör vid ridning på 4 tyglar i två händer.
Så alla som inte uppfyller någon av kategorierna samt har en häst av okänt eller kallblodigt ursprung kallar sig akademiker.
 
Jo, vid mästarprovet ska man också visa att man kan hålla lektioner. Än så länge har dock inte någon svensk gjort det provet och det lär dröja innan det finns sådana instruktörer tillgängliga för större delen inom AR. Men det kommer, ge det en sådär 10-20 år så... :-)
 
Modemedvetna tränare kallar sig för akademiska men dom flesta har knappt suttit på häst än. Flertalet är bara barn än. Och alla har ridit skolat max ett par år.

Hrm, måhända har jag inte ridigt skolat sedan jag knappt kunde gå, men skolridit har jag allt gjort i fyra år nu, så där har du allt lite fel. Det behöver för övrigt inte alls vara så att folk går över till AR bara för att det är mode, det finns faktiskt folk som kan tänka själva (tänka sig, en sån skandal!)...

Jag förstår vart du vill komma, men du behöver väl inte ta i så du spricker? :confused:
 
4 år, jösses vad tiden skenar iväg.
Barnen är väl vuxna snart då med. Eller i alla fall äldre ungdom.
Undar hur många hästar, ryttare tex. Oliveira hann med under sin liv?
Säkert mer än en i alla fall.
Har sett att några har börjat på häst nummer två. Bäst att gubbarna duckar.
 
Vem kan förstå var tiden tar vägen? ;-) Japp, Oliveira får akta sig, snart springer jag om honom...

Nä, jag tänker inte försöka jämföra mig med någon av mästarna. Jag är den jag är, och gör det jag gör och har dessutom mage att trivas med det. ;)
 
fast 4 år är väl inte så mycket heller, i perspektiv? Knappast heller 10 eller 20 år.

Jag ser bara på min farfar, 90 iår. Den mannen har djupt respektingivande öga och känsla för hästar...
Vi kom fram till häromdagen att han hade två hästar under sin 40 (50? jag är inte säker)-åriga tid som bonde. Det tycker jag är ganska häftigt - häftigare än att hinna avverka många hästar under en livstid.

Jag är den jag är, och gör det jag gör och har dessutom mage att trivas med det.
:bow: Måste instämma.
 
Nope, fyra år av skolridning är inte mycket att hänga i julgranen. Men innan dess har jag ridit sedan jag var sex år, vilket innebär totalt 25 år, det är fortfarande inte mycket att komma med om man jämför med en 90-åring men jag jobbar på det. :D
 
Fast jag menar mer på att det inte finns någon anledning att jämföra. Åren säger ju inte så mycket som engegemanget en människa lagt ner på att lära sej, heller.
Sedan finns det ju dom som hållit på med hästar i ett helt liv och fortfarande har bäng idéer. :)

Men det med min farfar är mest häftigt då han ju levt nära inpå och varit helt beroende -för att kunna försörja sin familj och sej själv- av sina hästar, de var nästan mer värda än hemmmanet! Den känsla, kommunikation och det öga man utvecklar under såna omständigheter är verkligen häftigt.
 
Chansa är inte nödvändigt

Att bilda sig en egen uppfattning är inte detsamma som att chansa. Vad som är bra för mig kanske inte är någon höjdare för dig, så egentligen säger inte en "kvalitetsmärkning" speciellt mycket om vad jag personligen som ryttare kommer att få ut av en tränare. Mycket beror ju på hur vi kan kommunicera, men naturligtvis måste tränaren ha en kunskapsgrund. Hur djup och bred denna måste vara beror delvis på mig själv som ryttare - vad jag behöver, hur erfaren jag är o.s.v.

Mitt förslag är att du kollar upp vilka tränare som finns i närheten och sedan åker och studerar när tränaren undervisar andra. På så sätt kan man bilda sig en uppfattning om tränaren och behöver inte chansa. Jag har under de år jag varit intresserad av akademisk ridkonst ridit för tre olika tränare (de har inte avlöst varandra utan de kompletterar varandra). I samtliga fall bildade jag mig en uppfattning om dem innan jag började rida för dem: jag var fotfolk på helgkurs samt åkte och tittade när tränaren undervisade. Jag tycker att jag på detta sätt fick en god grund och för mig har det varit bra tränarval. Alla har hjälpt mig och mina hästar att utvecklas.

Anneli
 

Liknande trådar

Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
3 596
Senast: Fiorano
·
L
Gnägg Hej! Jag skulle bara för kul vilja veta vad ni skulle ge tips om för häst om jag skulle ha en egen häst nångång i fram tiden! Jag hade...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
4 340
Senast: LiviaFilippa
·
Western Några frågor gällande westernridning som tävlingsform (från en som har noll koll...): Är det indelning i klasser med olika...
Svar
1
· Visningar
998
Senast: Ramona
·
Relationer Jag har en nära anhörig, pensionerad sedan drygt tio år, som ibland har så extremt hårda övertygelser om hur saker ÄR. Jag skriver milda...
2
Svar
22
· Visningar
1 595
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp