Flytta?

[MiaMia]

Jag fick inget beslutsmeddelande utan blev övertalad att dra tillbaka min ansökan om kontaktperson.

Då har du ju inte ens fått saken prövad?
Isåfall ska du definitivt lämna in en ansökan så du får ett riktigt beslut.

 

[Wille]

Fast då har du ju inte blivit nekad, om du drog tillbaka ansökan? Vem övertalade dig?

Biståndshandläggaren.

Då har du ju inte ens fått saken prövad?
Isåfall ska du definitivt lämna in en ansökan så du får ett riktigt beslut.

Hon menade att jag inte skulle få det beviljat, så då var det lika bra att jag drog tillbaka ansökan. Jag minns inte riktigt hur hon motiverade det och om det kunde påverka boendestödet. Eller om det var så att hon tyckte det räckte med boendestöd. Minns inte riktigt.

 

[MiaMia]

Hon menade att jag inte skulle få det beviljat, så då var det lika bra att jag drog tillbaka ansökan.

Men om du anser att du skulle behöva det så skit i hennes åsikt då och ansök ändå!

 

[a1agnlju]

Ok. Jag blev nekad trots att jag precis legat inne på sjukhus. Jag fick inget beslutsmeddelande utan blev övertalad att dra tillbaka min ansökan om kontaktperson.

Jag minns inte hur jag beskrev mitt behov av kontaktperson. Kanske jag borde ta kontakt med po som i så fall får driva frågan. Själv orkar jag nog inte.

Jag tycker de är för koncentrationskrävande. Jag har provat en gång och fick sitta och blunda för att förstå något. Möjligen kan det ha varit för tätt inpå min utmattning och att det kanske skulle gå bättre idag.

Håller med dig där. Jag kan inte alls göra annat och lyssna på poddar eller ljudböcker samtidigt. Möjligen när jag kör bil eller sitter på åkgräsklipparen. Jag får backa tillbaka flera gånger. Helt hopplöst. Lyssna på musik går bra där emot nästan alltid.

 

[lil-sis]

Biståndshandläggaren.

Hon menade att jag inte skulle få det beviljat, så då var det lika bra att jag drog tillbaka ansökan. Jag minns inte riktigt hur hon motiverade det och om det kunde påverka boendestödet. Eller om det var så att hon tyckte det räckte med boendestöd. Minns inte riktigt.

Fult.

Du ska kunna överklaga beslutet, så att övertala dig att dra tillbaka är inte okej.

 

[monster1]

Ok. Jag blev nekad trots att jag precis legat inne på sjukhus. Jag fick inget beslutsmeddelande utan blev övertalad att dra tillbaka min ansökan om kontaktperson.

Jag minns inte hur jag beskrev mitt behov av kontaktperson. Kanske jag borde ta kontakt med po som i så fall får driva frågan. Själv orkar jag nog inte.

Jag tycker de är för koncentrationskrävande. Jag har provat en gång och fick sitta och blunda för att förstå något. Möjligen kan det ha varit för tätt inpå min utmattning och att det kanske skulle gå bättre idag.

Jag tycker det låter som en jättebra ide att ta skaffa ett personligt ombud, det är svårt att ta sig fram i djungeln av regler och byråkrati och vad som ligger på kommunen och vad som ligger på regionens vårdinsatser.

Sen ber jag dig fundera över om de här trådarna med alla råd ger dig något. Jag vet inte om det finns någon möjlighet att stänga trådar efter att man fått det svar man behövde. Själv brukar jag sluta svara och låta trådar självdö när jag känner att den inte fungerar för mig, men det är ju inte alltid man klarar det. Speciellt inte när man är kognitivt nedsatt. .

 

[MJLee]

Det är intressant med covid att numera sker merparten av socialt umgänge elektroniskt snarare än fysiska möten, även för de med stort nätverk och sociala kontakter. Bara att den här tråden är 37 sidor and counting är ett bevis så gott som något. Så man behöver inte vara isolerad bara för att man inte har direkt fysisk kontakt med grannar.

Det finns många bukefalister här som är redo med råd, stöd, hjälp eller bara hänga och småsnattra om ingenting särskilt. Vilket allt hjälper till att bryta isoleringen. Det är också lättare med fobier eftersom man kan bläddra förbi inläggen snabbt eller om man ser att det är ett triggande ämne inte öppna tråden öht.

Det bästa med den här sortens sociala möten är också att det är så kravlösa. Orkar man inte mer så behöver man inte förklara sig utan bara gå ifrån datorn, inget behov av ställa sig upp och gå därifrån fysiskt eller se till att gästerna lämnar. Dessutom triggas man inte av tex synen av blod och kan diskutera bara det man själv är intresserad av.

 

[Inte_Ung]

Sen ber jag dig fundera över om de här trådarna med alla råd ger dig något. Jag

De ger den oerhört livsviktiga bekräftelsen.
Bara det är värt en hel del.

 

[Wille]

De ger den oerhört livsviktiga bekräftelsen.
Bara det är värt en hel del.

Det är nog både fördelar och nackdelar med det.

 

[bettysmatte]

Jag vet inte hur det ska gå till. I skolan märker jag att jag inte tar initiativ till att prata med andra. Däremot pratar jag glatt om jag blir tilltalad eller om samtal uppstår i små grupper. Men jag vet alltså inte hur man blir kompis med någon. Jag startade en tråd om det men fick dessvärre inte mer än ett svar som inte sa mer än att det är svårt om man inte har fler kontaktytor med klasskamraterna. Det har ju inte jag.

Jag lyckades inte skapa vänskap med någon på ridskolan heller när jag red där.

Jag tror inte alltid att kontaktytorna behöver vara strikt fysiska. Men jag tror fortfarande att en del av problemet ligger i att du saknar intresse för sådana saker som de flesta människor sysslar med. Jag tror ärligt talat inte att jag känner till någon annan människa som inte intresserar sig för vare sig skönlitteratur (fysiska böcker alternativt ljudböcker/dylikt), TV, poddar, film eller konst. Dessa ämnen är väldigt lättsamma att prata om, och känns som naturliga konversationsstartare.

 

[Inte_Ung]

Det är nog både fördelar och nackdelar med det.

Men samtidigt så är det ju ditt eget val.
Du har ju kontroll över om du vill läsa, skriva eller svara.
Du kan ju när som helst bara låta bli.
Det är ju egentligen ganska så bra.

 

[Nota]

Det är intressant med covid att numera sker merparten av socialt umgänge elektroniskt snarare än fysiska möten, även för de med stort nätverk och sociala kontakter. Bara att den här tråden är 37 sidor and counting är ett bevis så gott som något. Så man behöver inte vara isolerad bara för att man inte har direkt fysisk kontakt med grannar.

Det finns många bukefalister här som är redo med råd, stöd, hjälp eller bara hänga och småsnattra om ingenting särskilt. Vilket allt hjälper till att bryta isoleringen. Det är också lättare med fobier eftersom man kan bläddra förbi inläggen snabbt eller om man ser att det är ett triggande ämne inte öppna tråden öht.

Det bästa med den här sortens sociala möten är också att det är så kravlösa. Orkar man inte mer så behöver man inte förklara sig utan bara gå ifrån datorn, inget behov av ställa sig upp och gå därifrån fysiskt eller se till att gästerna lämnar. Dessutom triggas man inte av tex synen av blod och kan diskutera bara det man själv är intresserad av.

Ts trådar Har blivit så här långa i alla år.

 

[Wille]

Jag tror inte alltid att kontaktytorna behöver vara strikt fysiska. Men jag tror fortfarande att en del av problemet ligger i att du saknar intresse för sådana saker som de flesta människor sysslar med. Jag tror ärligt talat inte att jag känner till någon annan människa som inte intresserar sig för vare sig skönlitteratur (fysiska böcker alternativt ljudböcker/dylikt), TV, poddar, film eller konst. Dessa ämnen är väldigt lättsamma att prata om, och känns som naturliga konversationsstartare.

Ändå anser jag att jag har mängder med intressen, t.ex. hästar, ridning, trädgård, odling, skogsträdgård, permakultur, miljöfrågor.

Men svårt att hitta likasinnade antar jag.

 

[SaraXX]

Ändå anser jag att jag har mängder med intressen, t.ex. hästar, ridning, trädgård, odling, skogsträdgård, permakultur, miljöfrågor.

Men svårt att hitta likasinnade antar jag.

Jag har alla de intressena jag med. Inte helt ovanligt skulle jag gissa.

 

[Shaggy]

Ändå anser jag att jag har mängder med intressen, t.ex. hästar, ridning, trädgård, odling, skogsträdgård, permakultur, miljöfrågor.

Men svårt att hitta likasinnade antar jag.

Men du är intresserad av det enbart utifrån det högt ställda slutgiltiga resultatet. Du säger ju gång på gång att du ser jobbet fram till resultatet som mer eller mindre straffarbete de flesta som håller på med de saker du räknar upp ser glädjen i jobbet fram till resultatet.
När jag pratar hästar så är det inte "att kunna rida LC" utan något tokigt Sprättedjuret hittade på idag eller om en mysig promenad med Alliaria eller om den där klistunden hästen och jag hade med varandra eller bara hur mentalt behagligt det är att mocka (ja jag tycker om att mocka). För mig känns det när jag läser det du skrivit i den här tråden som om du inte riktigt är intresserad av det du räknar upp utan mer som om du ser dem som ett medel för att hävda dig, framförallt inför dig själv. Du nämnde i något inlägg att du ville visa andra (jag tolkade utbilda) att man kan göra något själv mot miljöförstöringen med hjälp av sin trädgård och då låter det mer som om trädgården är ett medel snarare än ett intresse i sig själv. På något sätt verkar det mest som om du ser din personlighet som ett varumärke som det gäller att upprätthålla inte som en bred person (vilket jag är övertygad om att du är men du begränsar dig) som kan njuta av de små sakerna i livet.
Människor lever framförallt i de små ögonblicken så om du inte kan se värdet i dem så blir kontaktytan oerhört liten även om det övergripande intresset är detsamma.
Jag säger återigen att du måste ta steget och våga riva den där oerhört inrutade lilla lilla ytan som du ger dig själv tillåtelse att vara som person.

 

[Inte_Ung]

Ändå anser jag att jag har mängder med intressen, t.ex. hästar, ridning, trädgård, odling, skogsträdgård, permakultur, miljöfrågor.

Men svårt att hitta likasinnade antar jag.

Det är ganska så nischat.

Jag har: Hästar, jordbruk, avlopp, bilar, bussar, lastbilar, motorcykel, infrastruktur, balla maskiner, musik, dans, politik, arkitektur, konst, litteratur, finans, företagande, dykning, segling och mänskliga relationer. Dessutom så har jag säkert glömt något. Skidåkning helst alpint kom jag på.

Jag hinner ju verkligen inte med allt samtidigt men har utövat allt detta någon gång i livet. Jag har också varit intresserad av utvecklingen inom IT men efter över 20 år i den branschen så är jag mätt på det och har tappat det intresset.

Jag har utbildning inom dans, programmering, lastbil och buss. Dessutom så har jag varit domare inom Islandshäst-tävling.

Som du ser så finns det då massor av saker att prata med mig om. Det spretar så pass att de flesta kan hitta något som de kan relatera till. Naturligtvis ger detta mig en stor fördel i sällskapslivet. Och ja, jag har i perioder utövat allt detta.

 

[startpompe]

Ändå anser jag att jag har mängder med intressen, t.ex. hästar, ridning, trädgård, odling, skogsträdgård, permakultur, miljöfrågor.

Men svårt att hitta likasinnade antar jag.

Vill du hitta likasinnade tror jag det finns mängder av det, det känns som rätt vanliga intressen.

Sen tänker jag också att det går att få "sällskap" av olika slag. Ett av mina största intressen är stickning, men jag har inte riktigt nån i närheten att dela sticknörderiet med. Däremot finns det mängder av stickpoddar som fungerar som ett väldigt bra substitut för brist på sticknördar, det ger en form av "sällskap" och delaktighet. Nu har jag för mig att du inte gillade poddar så mycket, men det kanske finns nån som kan ge dig lite motovation för dina intressen? Eller minskar ensamhetskänslan?

 

[Otherside]

Ts trådar Har blivit så här långa i alla år.

Isåfall så fyller de ju en uppgift, tänker jag. Jag tycker dessutom att tråden hållits anmärkningsvärt fri från urspårningar, så låt den fortsätta så länge ts vill, jag tycker den är intressant. Alla trådar måste ju inte nå fram till ett specifikt mål, en absolut lösning. Tråden kan ju vara en del av vägen mot nåt bättre för ts.

 

[Gotthard]

Jag följer tråden i bakgrunden, tycker att det är bra "stämning" här. Känns lite som att sitta i ett fikarum och lyssna på alla olika samtal som pågår, allt från mående, trädgård till matlagning. Känner mig delaktig även om jag inte är med i diskussionen

Tycker att @Wille verkar vara en stark person och jag är imponerad över vilka bra resultat du får på dina prover i utbildningen. Bra jobbat! Jag har också en utmattning i bakgrunden, vet att det kan vara jäkligt tungt imellanåt.

 

[escodobe]

Vill du hitta likasinnade tror jag det finns mängder av det, det känns som rätt vanliga intressen.

Sen tänker jag också att det går att få "sällskap" av olika slag. Ett av mina största intressen är stickning, men jag har inte riktigt nån i närheten att dela sticknörderiet med. Däremot finns det mängder av stickpoddar som fungerar som ett väldigt bra substitut för brist på sticknördar, det ger en form av "sällskap" och delaktighet. Nu har jag för mig att du inte gillade poddar så mycket, men det kanske finns nån som kan ge dig lite motovation för dina intressen? Eller minskar ensamhetskänslan?

Ja, jag tror att det egentligen finns ett skrikande behov av någon form av "input" för att tillfrisknande ska vara möjligt. För jag får intrycket att det finns extremt lite glädjeämnen i ts liv. Man behöver nog tvinga sig till aktiviteter i början för att få rull på det så att säga.