Cheeserica
Trådstartare
Nu behöver jag lite åsikter igen!
Jag har hittat lite olika intressanta katter nu och naturligtvis kan jag inte fatta ett beslut utan att älta det i hundra år i förväg. 
Katten jag är mest inne på nu är en blå colorpointhona som jag isåfall ska ta på halvfoder. Dvs jag betalar hälften av vad hon är värd, mot att uppfödaren får ta en kull på henne. Naturligtvis är det inte p.g.a. priset jag tycker det låter intressant, utan för att hon är så himla fin!
Jag får chansen att få en riktigt fin katt, som annars ryker snabbt ur kullarna. Men hur jobbigt är det egentligen att ha en kull kattungar hemma, bara så jag vet vad jag ger mig in på..?
Jag är medveten om att det måste vara en himla massa jobb, men fördelarna borde ju överstiga nackdelarna med tanke på att folk fortsätter avla. Tänker jag fel nu? Är det en ok deal tycker ni?
Problem två är ju självklart att jag nu känner att jag inte kan ha bara en, de måste ju ha sällskap också...
Och med tanke på att fodervärdskatten hamnar på halva priset så får jag ju lite pengar över därifrån.
Så jag funderar på om man inte ska ta katt nummer två också, en blå bicolorhona som är sådär sockersöt och fint tecknad men som jag inte varit och tittat på ännu. Hon säljs dock bara till sällskap och inte avel, eftersom en unge ur en annan kull efter samma hane (men annan hona) föddes underutvecklad och med blåsljud på hjärtat. Ägaren till hanen kastrerade honom för säkerhets skull, och vill trots att kattungarna är helt friska enligt två veterinärbesiktningar inte att de ska avlas på. Om jag tar katt nr 1 så blir ju dock inte det något större problem. Är 5000 kr ett rimligt pris för en katt till enbart sällskap (och utställning)?
/Erica
Katten jag är mest inne på nu är en blå colorpointhona som jag isåfall ska ta på halvfoder. Dvs jag betalar hälften av vad hon är värd, mot att uppfödaren får ta en kull på henne. Naturligtvis är det inte p.g.a. priset jag tycker det låter intressant, utan för att hon är så himla fin!
Problem två är ju självklart att jag nu känner att jag inte kan ha bara en, de måste ju ha sällskap också...
/Erica