Förändringar

[SnigelEffekt]

Vad har ni märkt för skillnader på er själva och er häst sen ni började träna/rida akademiskt? Har ni märkt några negativa effekter?

Det jag upplevt är att jag fått en mycket smidigare häst med bättre kroppsmedvetenhet och balans. Han har även blivit mer harmonisk och gladare Jag själv har fått börja tänka mer på hur jag själv uppför mig med kroppen, jag har fått lite bättre kroppsmedvetenhet när jag märkt hur jag påverkat honom med kroppen och jag har blivit mycket mer ödmjuk mot min häst.

 

[Pallas_Athena]

precis det har ja också märkt med mina.

när jag fick mitt halvblod för ett o ett halvt år sedan så hade han massssssa skador.

kunde inte trava han för han sköt iväg som en raket,han kunde knappt trava för att han hade så bråttom med bakbenen att dom hamna så långt bak i traven så han nästan gick omkull.
även i skritten kunde man inte länga han för då föll han på näsan.

nu är han jätte känslig o gör piruetter,påbörjad skolgalopp,samling,trampar smått m.m

hans förra ägare har inte sett han sen vi hämta han,hon bor hemma hos oss nu i ngra dagar,kom igår.så jag red o visa lite och hon sa att hon var grön av avundsjuka att han gick sååååå fint så nu blev man stolt och ca 3 meter högre när hon sa det,hon som fött upp han

 

[Millz]

Jag har själv blivit mer kroppsmedveten, hästen har blivit lugnare och mer tillfreds med att jobba.
Hon har även blivit smidigare och synbart starkare, det är så roligt att se!

 

[SnigelEffekt]

Hade typ "uppvisning" för en ridlärare och lite annat folk som jag brukar umgås med men som allihop rider engelskt. De har inte sett han när jag ridit han sen första sommaren jag hade han och de e två år sen och då hade han vart ridskoleponny och jag red ganska illa. Iallafall så fick jag JÄTTEPOSITIV reaktion när de såg han nu! Från att de vart skeptiska och tyckt att jag "åkt" häst när jag berättat vad jag sysslade med så var de imponerade över mitt arbete. Den ena av de både klämde och kände på hans muskler Snack om att få en enorm knuff framåt!! Bra för självkänslan....

 

[Pallas_Athena]

GRATTIS det är den bästa responsen man kan få.. jag har vart så nervös för att min hästs gamle ägare skulle komma o kolla o vad hon skulle tycka om han, han va inte så frack när ja hämta han. men hon tyckte att han var gör läcker med en massssa muskler

 

[FlipTheFrog]

För mig finns det inget direkt tydligt avbrott mellan det då jag red ovetande om den klassiska/akademiska ridkonsten och när jag lät mig inspireras av den. Det har liksom smugit sig på och både jag och hästen har utvecklats mycket de senaste åren. Detta tack vare tränare med olika inriktningar och tack vare att jag fått mycket större teoretiska kunskaper. Det sistnämnda är helt klart den akademiska ridkonstens förtjänst! Äntligen har jag t ex hittat ett meningsfullt syfte med skolorna, de ingår på ett helt annat sätt i min ridning nu än förrut och har utgjort grunden för annat skoj =)

Andra skillnader mot förrut är att jag nu *arbetar* i skritten, att jag rider i ett generellt sett lägre tempo och att jag skalat bort en del onödiga hjälper och att det där med samling bakifrån inte längre är ett fint uttryck utan något jag numera *förstår*.

En annan sak som fått mig att tänka annorlunda är skillnaden mellan den moderna och den klassiska utbildningsstegen. Jag har blivit lärd att hästare och ryttare utbildas efter dressyrprogrammen - piaffen kommer aldrig före skänkelvikningen och eftersom piaff inte förekommer i ponnydressyrprogrammen så finns det inga ponnyer som kan piaffera.... Detta har den akademiska världen vänt upp och ner på, tack och lov =)

Sedan är det väldigt kul att komma ut på kurser och se andra fina hästar än halvblod och prata med folk som är intresserade av att diskutera träning även i teorin. (därmed inte sagt att moderna dressyrmänniskor inte diskutera teori!)

~CiA *russinplockare i gränslandet*

 

[evis]

Nuvarande hästar har jag inget att jämföra med (de är ju började med detta tänk) - men den gamle hästen hände det mycket med.

Den största skillnaden var att han bland andra hästar blev "större på sej", fick en helt annan trygghet, en annan självsäkerhet som sista åren också gjorde att han var ranghögst. Tidigare var han alltid ranglägst och väldigt tyst och ynklig - höll sej helst undan i de flesta situationer.
Detta på en gammal häst - det var fantastiskt att se.

Märkte stor skillnad på hur han busade i hagen - han var en sådan som gärna undvek bus och om han skulle busa mest höll sej i en lunk eller släng-trav alt oengagerad galopp. Aldrig bytte han rent heller.
Sista åren var det en fröjd att se honom busa i hagen, han hade insett sina paradnummer och använde dem flitigt och hittade ständigt nya sätt att "uttrycka" sej på. Visst märkte han också vilken effekt det hade på de andra hästarna och det var uppenbarligen en ny, häftig känsla för honom - det gick till viss överdrift emellanåt.

I övrigt hände det mycket annat med honom också. Det som kändes mest var dock att han hittade hem -och förstod det själv? Vill jag tro. Han var nöjd med sej själv och fick göra sånt han hade lätt för och blev uppskattad för. Det avspeglade sej både i kropp och knopp på honom. Tidigare i hans liv räckte han nog aldrig riktigt till för kraven - han var duktig på att hoppa men inte tillräckligt, han var en lydig, korrekt dressyrponny men räckte inte riktigt till... När vi kom i kontakt med AR så ändrades utsikterna -men kanske var det mest ryttaren som ändrades...? Nå.

För mej själv, hm.. det är nog som med livet i allmänhet, ju mer man vet -förstår och får kunskap om, desto mindre inser man att man vet. Hästarna har lärt mej mycket, mycket om mej själv - frågan är om det har så mycket med Akademisk Ridkonst att göra? Jag vill dock tro att det har med mina tränare -de människor jag träffat på och fått lära av, att göra iaf. De har fått mej att förstå hur mycket hästarna kan göra