F
flashlight
Sv: Förutfattade meningar om hingstar!!!
Ja det är normalt beteende, beroende på omständigheterna. Och omständigheterna har ju oftast med ston att göra, vare sig det går ston i själva flocken (som ute i naturen) eller i hagar intill, eller finns i stallet. Ston som den äldre hingsten kan betrakta som "sina". Det är andras intresse för stona, eller misstänkta intresse (och det kan vara att envist beta för nära staketet till en stohage) eller icke så undergivna beteende, som kan trigga. Men nästan alltid tror jag att ston är inblandade i alla fall enligt min erf, så har du ett par mil till närmaste sto (typ
) så är ju chansen att det går bra större, eller under en längre tid i alla fall.
Då har du bara hingstlekarna att tänka på som är mer våldsamma, som sagt, än valackers. OCh mer hårdhänta ju äldre de blir. Alla valacker mår inte bra av det helt enkelt, de är inte roade.
Sen ska man komma ihåg att alla hingstar är olika, en del leker aldrig lika våldsamt som andra, en del är mer för att hävda revir än andra, de har ju olika rang de också.
Hästar bedriver ju ständigt en slags bevakning av varandra och roller ändras med omständigheterna, ålder, osv. Unga hingstar som hålls i schack av en äldre eller en ranghög äldre valack som de inte törs ge sej på, har störst chans att kunna få gå i flock med andra. Superranghöga valacker är guld värda om man har unga hingstar som man vill ha med andra.
Min erf är att om de går med en sån redan från att de är små så lär de sej väldigt grundläggande hyfs och vågar inte sticka upp lika lätt och tro att de är nåt (som hingstar gärna kan göra annars om de får chansen, vilket är skälet till att man måste vara tydlig i hanteringen, aldrig tillåta överträdelser av reglerna - tex att aldrig hingsta sej vid hantering eller ridning)
Sen en annan sak ang vad du skrev om hingstarna i hubertusjakt? Att de är väluppfostrade vid ridning och kan sköta sånt, ser jag som en självklarhet. Men det säger ingenting om hur hingsten är när den kommer lös bland andra och det handlar om konkurrens om ston i närheten tex. Det är helt olika saker. En väldigt väluppfostrad hingst kan bli som en furie i hagen om den triggas.
Å andra sidan kan andra vara riktiga fegisar när det kommer till bråk, och helst undviker det som tjuren Ferdinand.....men däremot skrika och humma och dansa runt vid ridning - om ryttaren tillåter det.
Ja det är normalt beteende, beroende på omständigheterna. Och omständigheterna har ju oftast med ston att göra, vare sig det går ston i själva flocken (som ute i naturen) eller i hagar intill, eller finns i stallet. Ston som den äldre hingsten kan betrakta som "sina". Det är andras intresse för stona, eller misstänkta intresse (och det kan vara att envist beta för nära staketet till en stohage) eller icke så undergivna beteende, som kan trigga. Men nästan alltid tror jag att ston är inblandade i alla fall enligt min erf, så har du ett par mil till närmaste sto (typ
) så är ju chansen att det går bra större, eller under en längre tid i alla fall. Då har du bara hingstlekarna att tänka på som är mer våldsamma, som sagt, än valackers. OCh mer hårdhänta ju äldre de blir. Alla valacker mår inte bra av det helt enkelt, de är inte roade.
Sen ska man komma ihåg att alla hingstar är olika, en del leker aldrig lika våldsamt som andra, en del är mer för att hävda revir än andra, de har ju olika rang de också.
Hästar bedriver ju ständigt en slags bevakning av varandra och roller ändras med omständigheterna, ålder, osv. Unga hingstar som hålls i schack av en äldre eller en ranghög äldre valack som de inte törs ge sej på, har störst chans att kunna få gå i flock med andra. Superranghöga valacker är guld värda om man har unga hingstar som man vill ha med andra.
Min erf är att om de går med en sån redan från att de är små så lär de sej väldigt grundläggande hyfs och vågar inte sticka upp lika lätt och tro att de är nåt
(som hingstar gärna kan göra annars om de får chansen, vilket är skälet till att man måste vara tydlig i hanteringen, aldrig tillåta överträdelser av reglerna - tex att aldrig hingsta sej vid hantering eller ridning) Sen en annan sak ang vad du skrev om hingstarna i hubertusjakt? Att de är väluppfostrade vid ridning och kan sköta sånt, ser jag som en självklarhet. Men det säger ingenting om hur hingsten är när den kommer lös bland andra och det handlar om konkurrens om ston i närheten tex. Det är helt olika saker. En väldigt väluppfostrad hingst kan bli som en furie i hagen om den triggas.
Å andra sidan kan andra vara riktiga fegisar när det kommer till bråk, och helst undviker det som tjuren Ferdinand.....men däremot skrika och humma och dansa runt vid ridning - om ryttaren tillåter det.
Senast ändrad av en moderator:
