Förväntningar på uppfödare

[Sel]

Majoriteten hundägare håller inte på med avel överhuvudtaget varken renrasig eller doodle så det är lätt att omplacera även pudel.
Det är en överdriven oro skulle jag säga.

Nu var det ju sagt lite skämtsamt, men men ska inte vara för naiv när man omplacerar en hund och särskilt inte en poppis ras tänker jag.
Oavsett är det ju int ebara pudlar som föds upp, jag tycker generellt att det är en mycket god idé att återkoppla till uppfödaren om man tänker omplacera. Det kan ju som sagt vara någon som hört av sig och sitter och väntar på en vuxen hund från just den uppfödaren, då är det väldigt positivt för alla inblandade. Besparar en massa jobb och besvär också. Jag förstår inte varför det skulle vara en "främmande tanke"?
Sedan kräver det förstås att man litar på uppfödaren ifråga och tycker att de gör ett bra jobb. Jag hade aldrig återkopplat till shibans uppfödare, men som sagt absolut till kattens.

 

[nightcrawler]

Jag fick tag i en väldigt bra uppfödare. Hon har stöttat och varit behjälplig på alla sätt. Jag har kunnat fråga om allt. Vi råkade till och med bli väldigt nära vänner. Vi stöttar varandra. Har samma syn på det mesta. Fick en hundfamilj på köpet samt en supporter/hästskötare. Känner att jag kunde inte hittat en bättre uppfödare. Tack vare henne så har jag dessutom kunnat komma igång med diverse träning med hundarna.

 

[bollen__]

Jag skulle absolut kontakta mina uppfödare om jag behöver omplacera, den jag har haft flest hundar i från sa redan vid första valpen att hon gärna vill bli kontaktad och försöka hjälpa till med ev omplacering om det händer. Gissar att Litas också gör det. Bägge hundarnas uppfödare finns där med stöd och svarar på frågor. Av naturliga skäl har jag väl mer tät kontakt med Litas eftersom hon dels är första tiken och dels den yngre. Har ju kanske inte så mkt att rapportera om Lemmy längre, men jag skickar resultat ibland och vi träffs ju ibland på utställning med. Hon hjälpte till jättemkt när Sid var sjuk tex. Så ja jag vill gärna ha kontakt med mina hundars uppfödare. Sen vilken nivå beror ju också på personkemi osv. Tänker att Dagnys uppfödare i Lettland som haft rasen kortare tid än mig kanske det blir mer sporadisk kontakt med.. men vem vet, vi kanske blir jättebra vänner! Det är ju det som är så roligt i den här hundvärlden, att man får så många vänner.

 

[Nota]

Nu var det ju sagt lite skämtsamt, men men ska inte vara för naiv när man omplacerar en hund och särskilt inte en poppis ras tänker jag.
Oavsett är det ju int ebara pudlar som föds upp, jag tycker generellt att det är en mycket god idé att återkoppla till uppfödaren om man tänker omplacera. Det kan ju som sagt vara någon som hört av sig och sitter och väntar på en vuxen hund från just den uppfödaren, då är det väldigt positivt för alla inblandade. Besparar en massa jobb och besvär också. Jag förstår inte varför det skulle vara en "främmande tanke"?
Sedan kräver det förstås att man litar på uppfödaren ifråga och tycker att de gör ett bra jobb. Jag hade aldrig återkopplat till shibans uppfödare, men som sagt absolut till kattens.

För mig är det en främmande tanke eftersom mina hundars uppfödare är personer jag överhuvudtaget inte har kontakt med.
Jag känner min hund bra mycket bättre än uppfödaren och skulle om det mot all förmodan blev aktuellt vilja omplacera själv utan en tredje part som la sig i.

 

[Sel]

För mig är det en främmande tanke eftersom mina hundars uppfödare är personer jag överhuvudtaget inte har kontakt med.
Jag känner min hund bra mycket bättre än uppfödaren och skulle om det mot all förmodan blev aktuellt vilja omplacera själv utan en tredje part som la sig i.

... och det står ju var och en fritt att göra oavsett vilken relation man har med uppfödaren, men från uppfödarens sida tycker jag det hör till att de finns till hands (i mån av tid och förmåga förstås) när en valpköpare behöver hjälp eller råd med hunden de köpt.
Skiter de i vilket har jag köpt från fel uppfödare.

 

[Nota]

... och det står ju var och en fritt att göra oavsett vilken relation man har med uppfödaren, men från uppfödarens sida tycker jag det hör till att de finns till hands (i mån av tid och förmåga förstås) när en valpköpare behöver hjälp eller råd med hunden de köpt.
Skiter de i vilket har jag köpt från fel uppfödare.

Ja jag antar att dom flesta uppfödare finns till hands vid behov, jag har personligen inget behov av hjälp från uppfödare.
Kommer inte omplacera någon hund så är en icke fråga iaf

 

[Irrbloss]

En uppfödare som inte kontaktar sina valpköpare alls känns ju inte superintresserad av att utvärdera sin avel..

Håller med. För mig är det till och med minimikrav på en uppfödare att dom vill ha nån slags återkoppling, annars tycker inte jag att det känns seriöst. Det betyder ju inte att dom kommer hänga över axeln på en eller lägga sig i hur man sköter hunden, utan det räcker gott för många att man hör av sig lite sporadiskt.

Min hund är fullvuxen nu så jag har inget direkt behov av support så, men jag hörs ändå med uppfödaren på mail ibland. Jag tycker att det är det minsta jag kan göra efter att ha fått ynnesten att köpa hund därifrån.

 

[Sel]

Ja jag antar att dom flesta uppfödare finns till hands vid behov, jag har personligen inget behov av hjälp från uppfödare.
Kommer inte omplacera någon hund så är en icke fråga iaf

Jamen det är ju en helt annan sak.

 

[Red_Chili]

Jag förväntar mig en ärlig uppfödare, som kan säga både bra och negativa saker med hundarna. Ingen hund är perfekt, men vissa uppfödare vill få det att låta som att deras är det. Om det kombineras med att det bara är "alla andras" det är fel på, då köper jag inte.

Jag förväntar mig också att uppfödaren ska säga till om det dyker upp något hälsoproblem hos nära släkting som kan vara värt för mig som valpköpare att känna till. Samt att uppfödaren vill utvärdera hundarna och vill veta hur det går för alla valparna.

Nu har jag blivit nära vän med såväl uppfödare som kullsyskons köpare, det har blivit mer som att vi är en stor familj än något annat. Även hanhundarnas ägare/uppfödare har blivit vänner till mig, inte minst eftersom de varit lika nyfikna som valparnas uppfödare av att veta hur det går för kullen osv. Men, det är såklart inget jag förväntar mig även om det är trevligt.

Jag förväntar mig dock att uppfödaren i möjligaste mån hjälper till om en hund behöver omplaceras. Allt annat är ansvarslöst och oseriöst i mina ögon, för mig är det lika självklart som att uppfödaren försöker komma med råd vid eventuella problem som kan vara genetiska. Såklart kan man inte kräva att uppfödaren kan trolla fram ett nytt hem sådär, men de enda inom min ras som inte ens försökt, det är desamma som inte heller bryr sig om valparnas hälsa och på många sätt är allmänt oseriösa.

 

[Askur2017]

Jag fick ett ”brev” med mig där allt om valpens första tid och rutiner stod. Vad hon hade ätit utöver den vanliga maten, hur mycket och hur vi kunde anpassa givan efter hur hon växer osv. På slutet fanns en trevlig lyckönskning tillsammans med kontaktuppgifter och ett ”vi hörs om en vecka för att kolla läget”. Ett standardbrev alla får av denna uppfödare tänker jag, med små individuella anpassningar baserat på valpen förstås. Kändes väldigt tryggt och seriöst med en uppfödare som är mån om att det blir en bra start för både valp och köpare!

 

[Tajger]

En uppfödare som inte kontaktar sina valpköpare alls känns ju inte superintresserad av att utvärdera sin avel..

Håller med, det är ju våra valpar, våra bebisar, som vi haft en tanke och en mening med. Som vi förberett på bästa sätt, självklart vill vi höra att det funkar, och om det inte gör det, försöka lösa problemet. Men det är kanske olika hur stor uppfödning man har.
Min ras är ganska liten i Sverige, och man har rätt bra koll på varandra

 

[dobbis]

Jag fick ett ”brev” med mig där allt om valpens första tid och rutiner stod. Vad hon hade ätit utöver den vanliga maten, hur mycket och hur vi kunde anpassa givan efter hur hon växer osv. På slutet fanns en trevlig lyckönskning tillsammans med kontaktuppgifter och ett ”vi hörs om en vecka för att kolla läget”. Ett standardbrev alla får av denna uppfödare tänker jag, med små individuella anpassningar baserat på valpen förstås. Kändes väldigt tryggt och seriöst med en uppfödare som är mån om att det blir en bra start för både valp och köpare!

En sådan lapp får mina valpköpare ochså, jag brukar kalla den bruksanvisning

 

[Wingates]

Det är nog vanligare för dig som har brukshund.

Förmodligen, men jag tycker utvärdering av sällskapshundar är lika viktigt

 

[Wingates]

Tja, jag rapporterar BPH och jag rapporterar patella-resultat.
Vad skulle du kräva av en ren sällskapshund? Som är krypt och inte kan ställas ut?

Ja, men om de som har kullsyskon inte testat så bör ju uppf kontakta dessa.

Samt att de kan ju kolla av om hundarna är friska, vid liv etc.

 

[toughcookie]

Håller med dig för mig är det väldigt främmande att man tex kontaktar uppfödaren om man ska omplacera sin vuxna hund

Vi köper ALLTID tillbaka våra uppfödningar, oavsett anledning till att de inte kan vara kvar. De få gånger som köparen inte hört av sig till oss har vi blivit väldigt besvikna.
Så klart att man har all rätt i världen att sälja sin hund men vi vill gärna veta vart den hamnar även om man har löst det själv.

 

[TinyWiny]

Jag förväntar mig att uppfödaren inte ljuger och försöker mörka sådant som kan tänkas ses som negativt. Att försöka mörka alltifrån magsjukor till allvarliga sjukdomar och allergier och allvarliga mentala brister genom att på olika vis försöka tysta valpköpare är verkligen oseriöst.
Jag förväntar mig att hen är ärlig och informerar valpköpare om någon i kullen/linjen har drabbats av allvarliga hälsoproblem som kan vara/är ärftligt och inte fortsätter avla på linjer med kända hälsoproblem. Att hen känner sina hundars personlighet och att det mentala är viktigare än utställningsresultat.

 

[Nota]

Förmodligen, men jag tycker utvärdering av sällskapshundar är lika viktigt

Det borde det vara ja.

 

[BornAgain]

Jag är med @Wingates om att uppfödare bör vara intresserade av hur det går för valparna och deras familjer. Kanske inte i detalj, men för ens egen avel är det intressant att veta om avkomma kliar sig, dödar barn, hoppsar runt på tre ben eller dör knall och fall etc.

Och jag anser att det är speciellt viktigt när det gäller sällskapshundar - brukshundarna ser man ju i tjänst eller på prov. De får resultat som rapporteras in. MH/BPH är obligatoriskt för prov. I brukset finns det mycket att få på även utan personliga kontakter - hos sällskapshundarna finns inget.

När det gäller Pysslingen hade vi Facebookgrupper för hela rasen och gemensamma aktiviteter så där var det naturligt att vi träffade varandra (vilket också är lite känsligt, avel handlar om att göra avvägningar. Ibland blir det fel)

 

[LaMagia]

Det verkar som att de flesta ändå har väldigt rimliga krav på sina uppfödare och då är det ju verkligen tråkigt när man känner att uppfödaren inte är intresserad.

Jag talar väldigt tydligt om för de som vill köpa valp från mig att jag inte är intresserad av att sälja till någon som sedan inte vill ha fortsatt kontakt med mig. Jag är ingen uppfödare som lägger mig i en massa, men jag vill finnas där för mina valpköpare när de har frågor och funderingar, vid problem, men även för att berätta roliga saker eller bara säga att man har världens bästa hund. Jag brukar även informera att jag vill bli kontaktad om de inte kan/vill ha kvar sin valp eller hund. Nu har inte många från min lilla uppfödning behövt placeras om, men i de fall det hänt så har de alltid kontaktat mig och jag har kunnat hjälpa till att hitta ett nytt hem. I några fall har ägaren dött och då har hunden kommit tillbaka till mig tack vare de efterlevande.

 

[tanten]

Jag är med @Wingates om att uppfödare bör vara intresserade av hur det går för valparna och deras familjer. Kanske inte i detalj, men för ens egen avel är det intressant att veta om avkomma kliar sig, dödar barn, hoppsar runt på tre ben eller dör knall och fall etc.

Så rejäla fel som du räknar upp borde väl hundägaren själv förstå är viktigt för uppfödaren att få reda på?

Att regelbundet höra av sig till alla uppfödningar för att kolla läget - känns konstigt. Lite som kontroll av hundägandet?