Gör jag rätt?

[Flora85]

För ca 7-8 månader sen så sålde vi 3 av våra kattungar i en kull, den ena skulle då bli innekatt. I den kullen så behöll vi en hona och en hane, mamman som är 5 år har vi kvar och även en annan honkatt efter henne som är ca 1,5 år nu. Problemet är att den katten som blev innekatt gör totalt revolt och anfaller både dem vuxna och barnen, så barnen är rädda för honom och han kissar bara på lådan det andra gör han bredvid. Så nu har dem beställt en tid på fredag för att avliva honom, vilket jag tycker känns tokfel!! Jag tror att han beter sig såhär för att han är påväg att bli könsmogen och även behöver vara ute och få springa av sig. Så min första reaktion var att ringa till min pojkvän och säga att vi måste ta hem honom och iaf ge honom en chans. MEN då har vi ju även den andra hankatten kvar från samma kull, dem är som sagt nu ca 7,5 månad gamla och ännu inte kastrerade. Tror ni att detta är en idiotisk idè att ta hem honom till oss igen? Känner dem igen varandra? Honorna borde det inte vara några större problem med va? Jag har även funderat på om man ska kastrera båda innan vi tar hem dem, men verkar de direkt? Samt att dem behöver bli av med han såfort som möjligt.Tacksam för svar

 

[Majvi]

Sv: Gör jag rätt?

Den utflyttade katten håller troligen på att bli könsmogen,kanske han också behöver en kompis att leka med.
Kastrera båda hankatterna till att börja med, det verkar inte direkt du kan behöva ha dom separerade ett tag.Det kan vara svårt att säga hur de kommer att reagera när de träffar varann men även katter som verkar vara rejält osams kan bli bästa vänner om de sakta får vänja sig vid varann och könsdrifterna försvinner.

Visst kan det bli problem med honorna också.
Syskon, mor och dotter,kattungar som har växt upp tillsammans och varit bästa vänner kan plötsligt bli bittra fiender när de blir könsmogna och börjar slåss.Ibland måste någon av dom omplaceras för att de håller på att skada varann.
De kan också markera revir över hela huset/lägenheten.
Även du inte tar hem den utflyttade katten kan dina okastrerade katter bli osams eller börja revirmarkera .
För att ha en lugn och harmonisk kattgrupp är kastrering A och O.
En katt under året är absolut för ung för att dö.En död för att ingen vill kosta på en kastrering.
Hade jag varit i ditt ställe skulle jag absolut ha tagit hem katten.

 

[Sassy]

Sv: Gör jag rätt?

Det är mest troligt att han beter sig som han gör pga könsmognad. 6 mån- 1 år är katternas "värsta" tid, och att inte kastrera innan dess är som att be om problem... Sedan är det många katter som inte vill bajsa och kissa på samma låda, så har han bara en kan det också vara ett problem.

Jag hade aldrig tagit hem en tonårshane till en befintlig kattgrupp, framförallt inte om det finns en till i samma ålder där. Risken är stor att någon av katterna inte pallar, och då kan man ha förstört gruppen för all framtid. Kastrera, låt det gå en månad (det är så lång tid det tar för hormonerna att gå ur kroppen rent fysisk, invanda beteenden kan ju ta längre tid att bryta), sedan kan man börja fundera på vad mer som är fel (om ens något, ofta lägger sig allt ganska fort efter kastrering). Kan ni ha katterna helt separerade (inte bara med en dörr, då står de på varsin sida och hetsar varanadra) så skulle det vara en idé att introducera nykomlingen efter att alla katter i hushållet kastrerats.

 

[Sol]

Sv: Gör jag rätt?

Jag skulle tro att det är en kombination av hormoner som börjar röra sig i kroppen och understimulans. Att ha innekatt är ingen piece of cake. De sköter inte sig själva. De behöver använda sin hjärna och sin kropp, de behöver få utlopp för sina naturliga behov. Alldeles för många missar det och tror att allt är sol och röda rosor bara katten har mat, vatten, en toalett och ett klösträd.

Katten behöver kastreras och omplaceras till någon som kan stimulera katten och sedan vågar jag nästan garantera att problembeteendena kommer försvinna.

 

[Flora85]

Sv: Gör jag rätt?

Men vågar jag ta hem honom och sen åka iväg å kastrera båda katterna? För dem är inte intresserade av att kastrera honom och sen ha honom kvar en månad, de vill bli av med honom omgående.

 

[Modig_Korn]

Sv: Gör jag rätt?

Om du kan stänga in katten i ett eget rum dit de andra inte kan komma in så fungerar det nog.

 

[Sol]

Sv: Gör jag rätt?

Om du kan hålla dem separerade från varandra så att de hinner återhämta sig ordentligt innan de introduceras för varandra tycker jag absolut att du ska försöka.

 

[Milene]

Sv: Gör jag rätt?

Jag är absolut ingen kattexpert, men jag hade nog provat, iallafall. Går det inte så går det inte, men det finns ju en chans att allt faktiskt funkar jättebra! En kastrering á tusenlappen är det absolut värt för att katten ska få överleva, och du ska få behålla din sinnesfrid, risken är att du alltid grubblar över hur du skulle gjort annars.

Lycka till, skriv gärna och berätta hur det går!

 

[CeciliaT]

Sv: Gör jag rätt?

Mamman kommer känna igen sin kattunge även om de inte setts på ett tag. Det är så av anledningen att det inte ska bli inavel. De känner det på lukten. Jag gissar att även syskonen kommer göra det. han har ju ändå bara varit borta 7 månader (bara och bara). Funkar det inte så får du ha honom i ett separat rum tills du får dem kastrerade, alternativt hos en vän. Jag tycker att du i första hand ska rädda honom från avlivning.
Tycker det är fruktansvärt att folk köper djur och sen inte prövar allt för att få det att funka innan man bestämmer sig för avlivning. Vad tror de att de har skaffat sig? En möbel?

 

[bengeten]

Sv: Gör jag rätt?

Mamman kommer känna igen sin kattunge även om de inte setts på ett tag. Det är så av anledningen att det inte ska bli inavel. De känner det på lukten. Jag gissar att även syskonen kommer göra det. han har ju ändå bara varit borta 7 månader (bara och bara). Funkar det inte så får du ha honom i ett separat rum tills du får dem kastrerade, alternativt hos en vän. Jag tycker att du i första hand ska rädda honom från avlivning.
Tycker det är fruktansvärt att folk köper djur och sen inte prövar allt för att få det att funka innan man bestämmer sig för avlivning. Vad tror de att de har skaffat sig? En möbel?

Konstigt för min hane försökte para sin mor och sin halvsyster (tog han i språnget) Jag garanterar att det inte är så enkelt att de känner av sin släkt och undviker inavel

 

[Flora85]

Sv: Gör jag rätt?

Till å med bara månader för vi hade honom ju tills han var 12 veckor Mmm jag känner mig faktiskt lite arg och besviken på dem som köpte katten. Jag är väldigt noga med vart katterna hamnar när vi säljer dem, men det känns knappt som att de gett honom en chans.

Men jag har en plan, jag har funderat väldigt mycket på dethär. Jag tänkte som så att jag skulle släppa ut alla våra katter medans Zeke(katten som ska hem till oss) får in spektera huset i lugn och ro, sedan släpper jag in hankatten och är beredd med en hink vatten ifall de skulle flyga ihop totalt. Fast jag tror faktiskt inte att dem kommer göra det för det springer ändå runt andra hankatter ute hos oss och dem har han aldrig bråkat med. Nu ska iofs denna katten komma in. Sen tänkte jag när jag ser att det är lugnt så släpper jag in en och en. Mamman går å fräser åt alla de andra katterna redan nu när dem e för nära så jag antar att hon reagerar samma på honom, inte så farligt med andra ord. Och katten på 1,5 år är lite tillbakadragen så jag tror inte hon bryr sig, gömmer sig väl eller nått. Zekes syster kan vara lite avvaktande, upptäckte detta då en hankatt kom in i vårt pannrum(katterna kan gå in under huset och då komma till pannrummet så den katten hade med upptäckt det, tyvärr. Hon fräste och visade vem som bestämde sen har vi aldrig mer sett honom. Ingen annan som bor i skaraborg och vill ha en utekatt? Jag har nämligen egentligen lovat min pojkvän att vi inte ska ha flera, men detta e ju faktiskt ett krisläge E man kattvän så e man!

 

[CeciliaT]

Sv: Gör jag rätt?

Jag tror snarare det är ett dominansbeteende eller att han "provar" som du sätt. Det kan de ju göra på gosedjur med. Djur med en liknande gener har samma lukt, det gör att en annan katt med liknande gener tycker att de luktar illa. Det är samma med människor och andra djur. Sedan finns det givetvis alltid något undantag.

Flora85:
Man måste tillåta en viss "mängd/grad/(jag kommer inte på ett bra ord) av bråk. De måste göra upp, alla katter behöver det för att sedan lugna sig. Som med hästar.
Märker du att hans beteende ändras när han kommer till er och när han blir kastrerad, vilket betyder att det var förhållandena han levde i som skapade beteendet så kan du ju sälja honom igen men med vetskapen om detta och därför kräva en annan hemmiljö för honom, som utekatt osv.
Lycka till nu och hämta hem den stackars lillen!
Är hjärtskärande att tänka på alla stackars katter som avlivas bara pga lathet.

 

[Majvi]

Sv: Gör jag rätt?

Du kan ta in katten när den är i buren medan dina katter är inne, då kan du se hur katterna beter sig.
Tänk på att hankatterna kan göra honkatterna dräktiga till åtminstone en månad efter kastreringen.
Det kan vara möjligt att dom redan är dräktiga.
katter bryr sig nämligen inte om vilken katt de parar sig med, det finns mycket gott om inavlade katter i Sverige.

 

[Shark]

Sv: Gör jag rätt?

Har inget svar på din fråga. Däremot undrar jag hur i fanken du vågar ha en hankatt tillsammans med sin syster och mor?

 

[Shark]

Sv: Gör jag rätt?

Jag vet inte vad du har för erfarenhet av djur och parningar, men min erfarenhet säger mig att dom mer än gärna parar sig med föräldrar, syskon osv. Varesig det handlar om hund, katt, häst, kanin osv....

 

[Flora85]

Sv: Gör jag rätt?

Jag har aldrig skrivit att honkatterna inte är steriliserade så förstår inte vad ni härjar om. Dessutom verkar han inte vara könsmogen än då han inte visat nått intresse för honkatterna, samt att han inte bryr sig om att det är massa andra hankatter i området.

 

[Shark]

Sv: Gör jag rätt?

Antar att jag antog det iom att du tagit kattungar, men ber om ursäkt om jag antog fel!

 

[Sassy]

Sv: Gör jag rätt?

Mamman kommer känna igen sin kattunge även om de inte setts på ett tag. Det är så av anledningen att det inte ska bli inavel. De känner det på lukten.

Nej, det gör de inte. Även om man behåller en unge hela tiden är risken enorm att hanen ska para sin egen mamma och syster. Det finns hur många exempel som helst på det, och många hanar parar dessutom långt innan de visar könsmogenhet i övrigt. Bland mina uppfödarkollegor finns exempel på hankatter som parat vid 4 mån ålder (med ungar som följd), samtidigt som de glatt diat sin mamma och tramsat runt med de andra kattungarna.

 

[CeciliaT]

Sv: Gör jag rätt?

Ok, då misstog jag mig. Jag har aldrig hört talas om fenomenet och läst en del angående djurs igenkännande av släktingar.
jaja, Eftersom mamman är steriliserad vad jag förstår, och hanungen som bor hemma inte parar sig med henne så ska det nog vara lugnt på den fronten iaf.
Jag tror iaf att han, de, kan komma att känna igen varann.
Andra djur som varit ifrån varann länge har ju en tendens att komma ihåg varann.

 

[Flora85]

Sv: Gör jag rätt?

Vi får hoppas att de känner igen varandra ska hämta hem honom på fredag eller lördag. å nu på måndag blir det att beställa tid för kastrering på båda hanarna!