Hästkonst

[Bison]

Vi har massa hästar och enhörningar här hemma
Tavlor, prydnader, gosedjur, kuddar, vykort

Denna oljemålning i hallen är en favorit

 

[Bison]

Och denna över soffan

 

[Bison]

Gillar min pegasus väldigt mycket

 

[Bison]

Och denna knubbiga häst

 

[Nahar]

Jag tror att den här skulpturen "Still water" är kopierad på lite olika platser, har sett något foto i naturmiljö med stora öppna vyer runt om och lite frost typ höst-/vintermorgon - där gjorde den sig extra väl. Nästan en övernaturlig känsla.

Hittade bilden på Nic Fiddian-Greens instagram - kolla den!

Visa bifogad fil 65908

När jag letade efter min kinesiska tavla trillade jag över den här videon med konstnären:

 

[Nahar]

Så väl formulerat och precis så jag ser det. Hästar är så fantastiska och vackra i sin kroppsform, sin balans, sina rörelser, sitt uttryck, sitt sätt att vara - det är en konst i sig själv att lyckas fånga det. Själv avstår jag ifrån allt som inte lyckas med det. Klarar heller inga bakåtstrukna öron och gapande munnar, obalans och avsaknad av harmoni. Inga krigsmålningar och jakter, där hästen avbildas som en bisak.

Nu vill jag inte försvara eller övertyga på något sätt, men mer förklara varför målningen i min första post är en favorit, för för mig är det mycket på grund av just den gapande munnen och dissonansen jag ser mellan häst och ryttare. Hästen är mer 'sann' i det för mig, okuvad och fri och stark i sig själv medan idioten till jägare inte är närvarande alls, inte lyssnar, sitter helt fel. Det är liksom hälften av tjusningen för mig, att hästen ser ut som att den är precis på gränsen till att skita i ryttaren helt, i det där magiska ögonblicket när självständighet bryter igenom. För det är de hästarna jag känner igen från mitt eget liv, de stolta, som har majestät i sig men som bara låter dig till en viss punkt, på nåder, på ära - och det är nästan kört för ryttaren på målningen, så mycket spänning, så mycket seger i hästen!

Jag ser nog en av mina egna i den målningen mycket. Hennes namn översatt till svenska betyder Drottningarnas drottning, omintetgöraren. Hon kan ge dig allt, om du ger henne allt. Och den där brytpunkten den pyr i henne också. Aldrig att det skulle se ut som på bilden när jag rider, men jag vet att skulle jag göra som han, då skulle sekunden komma när hon ser ut precis sådär, och sen kastar mig. Och att jag VET det, det är kärlek.

Jeez. Förlåt för textväggen.

 

[Mineur]

Jag är varken kunnig eller intresserad av konst egentligen, men är väldigt förtjust i Peder Fredricsons stil och har alltid velat ha någon av dessa (eller alla, för all del) här hemma:

 

[Lager]

Jag brukar tycka om jugend / art deco, färgerna och skärpan. Likaså en del reklambilder från ungefär samma tid.

 

[Lager]

 

[Lager]

 

[Lager]

 

[aiquen]

Jag är varken kunnig eller intresserad av konst egentligen, men är väldigt förtjust i Peder Fredricsons stil och har alltid velat ha någon av dessa (eller alla, för all del) här hemma:

Den här har jag i mitt sovrum. Jag letade rätt länge efter något av en färgklick att ha på väggen (sovrummet går annars i vitt och grått, samt gardiner i nära på exakt samma mörka blåa färg som i tavlan), det kändes helt rätt med en häst! Det är nog det enda hästiga jag har i mitt hem, när jag tänker efter.

 

[Badger]

Nu vill jag inte försvara eller övertyga på något sätt, men mer förklara varför målningen i min första post är en favorit, för för mig är det mycket på grund av just den gapande munnen och dissonansen jag ser mellan häst och ryttare. Hästen är mer 'sann' i det för mig, okuvad och fri och stark i sig själv medan idioten till jägare inte är närvarande alls, inte lyssnar, sitter helt fel. Det är liksom hälften av tjusningen för mig, att hästen ser ut som att den är precis på gränsen till att skita i ryttaren helt, i det där magiska ögonblicket när självständighet bryter igenom. För det är de hästarna jag känner igen från mitt eget liv, de stolta, som har majestät i sig men som bara låter dig till en viss punkt, på nåder, på ära - och det är nästan kört för ryttaren på målningen, så mycket spänning, så mycket seger i hästen!

Jag ser nog en av mina egna i den målningen mycket. Hennes namn översatt till svenska betyder Drottningarnas drottning, omintetgöraren. Hon kan ge dig allt, om du ger henne allt. Och den där brytpunkten den pyr i henne också. Aldrig att det skulle se ut som på bilden när jag rider, men jag vet att skulle jag göra som han, då skulle sekunden komma när hon ser ut precis sådär, och sen kastar mig. Och att jag VET det, det är kärlek.

Jeez. Förlåt för textväggen.

Åh jag tycker också om just det. När man ser att hästen har en agenda utöver vad ryttaren håller på med inte tanklöst lyder. Konstnären ser ju att de inte är överens och visar det att hästen är en individ med agenda och åsikter. En häst att förhandla med, eller en ryttare som inte var så bra just då och hästen visar det.

Sedan har jag ju också sett en del sport där hm svårt att uttrycka det, det är lite så hästen gapar kort, huvudet upp i en vändning, öronen uttrycksfullt bakåt med totalt fokus på hastighet i olika ögonblick. Men jag vet ju att den hästen är i ett läge den uppskattar för jag har ridit den och jag vet att ryttaren är skickligare än jag är och jag vet att tyngden i handen är lätt och att hästen stannar så snabbt att det gäller att ha näsan ur vägen. Men hastigheten och vändningarna (och ingen nosgrimma) gör att det uttrycket kan skymta och hästen är en deltagare som bidrar med beslut o strategi inte bara lydighet.

 

[hastflicka]

Har ar den vackraste hasten i varlden ... en blyerts teckning av en kompis (som ar en hyfsat kand konstnar i Montana )

Sorry for blank i glaset ... jag tar inte ner tavlan for att ta av glaset.

 

[hastflicka]

Sen en gjuten häst också från Kina som jag fick i present under mina cellgiftbehandlingar, den är mig otroligt kär och jag ville köpa en sån när jag var där tidigare men hade inte råd då.

Har ar min hast fran Singapore ... Jag har ett par andra ocksa fran Singapore ... men den har ar min favorit.

 

[hastflicka]

Och ett print av en tavla utav en Saudi Arabisk konstnar. Jag alskar tavlan. Den vacker manga minnen och ger mig kanslan fran tiden jag var dar.

Som sagt, sorry for "blanket".

 

[Nahar]

Åh jag tycker också om just det. När man ser att hästen har en agenda utöver vad ryttaren håller på med inte tanklöst lyder. Konstnären ser ju att de inte är överens och visar det att hästen är en individ med agenda och åsikter. En häst att förhandla med, eller en ryttare som inte var så bra just då och hästen visar det.

Sedan har jag ju också sett en del sport där hm svårt att uttrycka det, det är lite så hästen gapar kort, huvudet upp i en vändning, öronen uttrycksfullt bakåt med totalt fokus på hastighet i olika ögonblick. Men jag vet ju att den hästen är i ett läge den uppskattar för jag har ridit den och jag vet att ryttaren är skickligare än jag är och jag vet att tyngden i handen är lätt och att hästen stannar så snabbt att det gäller att ha näsan ur vägen. Men hastigheten och vändningarna (och ingen nosgrimma) gör att det uttrycket kan skymta och hästen är en deltagare som bidrar med beslut o strategi inte bara lydighet.

Men precis det! Och visst syns det skillnad tycker jag på en häst som är i god fas med sin ryttare men kanske inte nödvändigtvis i perfekt form eller ser sådär 'glad och framåt' ut, och en häst som inte är 'med' sin ryttare. Det är något jag kan fastna i när jag kollar på foton, och videor, att lära mig att verkligen se skillnad. Tycker det är superintressant och ger alltid något att verkligen se hästen.

Och ett print av en tavla utav en Saudi Arabisk konstnar. Jag alskar tavlan. Den vacker manga minnen och ger mig kanslan fran tiden jag var dar.

Som sagt, sorry for "blanket".
Visa bifogad fil 65934

men WOW!

 

[Araminta]

Mitt enda hästrelaterade konstverk har min farmor gjort ❤

 

[Myrten]

Sir Alfred Munnings tror jag är min favorit bland hästkonstnärer:

 

[Mineur]

Den här har jag i mitt sovrum. Jag letade rätt länge efter något av en färgklick att ha på väggen (sovrummet går annars i vitt och grått, samt gardiner i nära på exakt samma mörka blåa färg som i tavlan), det kändes helt rätt med en häst! Det är nog det enda hästiga jag har i mitt hem, när jag tänker efter.

Åh, lyllos! Jag har lite halvhjärtat försökt hitta en att köpa det senaste året, men tyvärr tycks han inte sälja så mycket av sin konst längre.