Bukefalos 28 år!

Han tror att jag försöker manipulera honom

Thanks.
Nej, just nu är jag väl inte skitpepp på det här jag heller. Är ju en djävligt enkel utväg att bara dumpa honom och gå vidare men samtidigt får man väl för fan laga det som är trasigt, och inte bara kasta och skaffa nytt.
Varför är det viktigt att "laga" i det här fallet?

Vad innebär en lagning?

Det som en - rent teoretisk - lagning kräver, vill båda ni göra det?

Och, med vilka medel ska ni laga när ni inte kan prata med varandra?
 
Varför är det viktigt att "laga" i det här fallet?

Vad innebär en lagning?

Det som en - rent teoretisk - lagning kräver, vill båda ni göra det?

Och, med vilka medel ska ni laga när ni inte kan prata med varandra?

Att man fixar det som felar. Löser det. Går vidare och blir starkare i relationen tillsammans.
Och på de två sista; vet inte och vet inte.
 
Att man fixar det som felar. Löser det. Går vidare och blir starkare i relationen tillsammans.
Och på de två sista; vet inte och vet inte.
För mig är det som ett rätt falskt ideal, som riskerar att glorifiera lidandet. "Krisen ska göra oss starkare." Och vilka goda exempel på det känner vi till, då?

Själv tycker jag att trivsel och gott humör är betydligt mer stärkande än lidande.

Sen framställer du ju det hela mest som att han är totalt fel för dig. Det är ju knappt en relationskris i så fall, snarare en felrekrytering.
 
För mig är det som ett rätt falskt ideal, som riskerar att glorifiera lidandet. "Krisen ska göra oss starkare." Och vilka goda exempel på det känner vi till, då?

Själv tycker jag att trivsel och gott humör är betydligt mer stärkande än lidande.

Sen framställer du ju det hela mest som att han är totalt fel för dig. Det är ju knappt en relationskris i så fall, snarare en felrekrytering.
Jamen herregud!
Dom känner ju knappt varandra än

Det är väl inte fel att ge förhållandet en chans

Om förhållandet är passionerat blir en lite "knäpp" och kär
I ett sån läge är det inte konstigt om kommunikationen brister (totalt) ibland
Det kan ju driva en från vettet

Om du aldrig har varit totalt vettlöst kär, så är det en förlust för dig
 
För mig är det som ett rätt falskt ideal, som riskerar att glorifiera lidandet. "Krisen ska göra oss starkare." Och vilka goda exempel på det känner vi till, då?

Själv tycker jag att trivsel och gott humör är betydligt mer stärkande än lidande.

Sen framställer du ju det hela mest som att han är totalt fel för dig. Det är ju knappt en relationskris i så fall, snarare en felrekrytering.
Mm, men det är ju inte förrän nu jag känt att vi måste prata om saker och ting, och då visar han sig totalt oförmögen att göra detta på ett konstruktivt sätt utan att blixtsnabbt sticka en offerkofta att ha på sig(kanske borde anställa honom på att sticka dedär tröjorna ni skulle trycka det där citatet på, borde bli en ganska lönsam investering med tanke på hur fort han löser det).

Kan ju hända att han har skitmycket bra att säga sen. Har han inte det får jag väl tänka om, men nu är förhoppningen att han tar till sig och tänker igenom det jag försöker få sagt. Jag måste liksom få hoppas på det för att få lite ro i kroppen. Åtminstone tills vi kan få pratat på riktigt.
 
Men ja! Och det är egentligen det som gör mig knäppast i skrivande stund. Att han vill att jag ska hålla inne med mina negativa känslor, för han får dåligt samvete om jag tar upp dem. Det skulle då resultera i att han mår bra för att han slipper dåligt samvete, men jag mår dåligt som inte får säga till den enda som kan hjälpa till att ändra på något hur jag känner. Och mår jag dåligt så faller det mesta som hör till en vardag i en relation såsom närhet, sex, ja, you name it. Och då är det bara att tacka för sig egentligen, för den cirkeln är allt annat än konstruktiv.
Det låter som han inte vill ta något ansvar, varken för sina barn, sina egna känslor eller sina egna handlingar.
Dessutom verkar han vilja använda dig som en slags stötdämpare för sina egna problem och känslor. :crazy:
Låter som en jobbig person att vara tillsammans med. O_o
Jag skulle aldrig orka att få allt det där slängt på mig. :(

Har sagt det förr och säger det igen, män är inga projekt. :cautious:
 
Mm, men det är ju inte förrän nu jag känt att vi måste prata om saker och ting, och då visar han sig totalt oförmögen att göra detta på ett konstruktivt sätt utan att blixtsnabbt sticka en offerkofta att ha på sig(kanske borde anställa honom på att sticka dedär tröjorna ni skulle trycka det där citatet på, borde bli en ganska lönsam investering med tanke på hur fort han löser det).

Kan ju hända att han har skitmycket bra att säga sen. Har han inte det får jag väl tänka om, men nu är förhoppningen att han tar till sig och tänker igenom det jag försöker få sagt. Jag måste liksom få hoppas på det för att få lite ro i kroppen. Åtminstone tills vi kan få pratat på riktigt.
När någon berättar för mig om hur illa alla hens tidigare partners har varit så drar jag öronen åt mig. A) man är vuxen och äger sina egna problem. Om han tror han blivit manipulerad i andra relationer ta inte det med in i nästa, då är man inte redo för en ny relation. B) Varför om det nu är sant att alla ex varit så dåliga vad är det med honom som gör att han väljer att vara med sådana personer? C) Är det ens sant. De kanske precis som du försökt prata med honom om sådant som de upplevt i relationen och han bara uppfattar det som manipulation? Just nu är det han som manipulerar dig på ett väldigt obehagligt sätt. Det är ett helt oacceptabelt beteende.
 
Jamen herregud!
Dom känner ju knappt varandra än

Det är väl inte fel att ge förhållandet en chans

Om förhållandet är passionerat blir en lite "knäpp" och kär
I ett sån läge är det inte konstigt om kommunikationen brister (totalt) ibland
Det kan ju driva en från vettet

Om du aldrig har varit totalt vettlöst kär, så är det en förlust för dig
I de hyfsat varaktiga och glada förhållanden jag har haft har vi varit bekymmersfritt förälskade minst 1,5 år. Att kämpa och krångla med ett ganska nytt förhållande är mig betydligt mer obegripligt än om det sker i ett långt förhållande.
 
Jamen herregud!
Dom känner ju knappt varandra än

Det är väl inte fel att ge förhållandet en chans

Om förhållandet är passionerat blir en lite "knäpp" och kär
I ett sån läge är det inte konstigt om kommunikationen brister (totalt) ibland
Det kan ju driva en från vettet

Om du aldrig har varit totalt vettlöst kär, så är det en förlust för dig
Men tycker du det låter som TS trivs i relationen och mår bra av den?
 
Jamen herregud!
Dom känner ju knappt varandra än

Det är väl inte fel att ge förhållandet en chans

Om förhållandet är passionerat blir en lite "knäpp" och kär
I ett sån läge är det inte konstigt om kommunikationen brister (totalt) ibland
Det kan ju driva en från vettet

Om du aldrig har varit totalt vettlöst kär, så är det en förlust för dig

Fast har man varit tillsammans i ett helt år BORDE man känna varandra hyfsat väl....
 
Men tycker du det låter som TS trivs i relationen och mår bra av den?
Njuter av varenda minut när det är bra. Behovet av att prata igenom saker och ting har uppstått nu när barnen skall blandas in allt mer, men där verkar det ta stopp. Så nej, just för tillfället är det varken roligt eller mysigt.
 
När man skriver i ett öppet forum får man vara beredd på svar av alla sorter, sen kan man väljs att ta åt sig av vissa råd och andras inte, men styra över reaktionerna det är omöjligt :) ibland blir man helt misstolkad och får därför i sina ögon helt flänga svar man tolkas helt enkelt inte som man menat när man skrev. Min uppfattning av buke är iallafall att ingen skriver nåt för att sänka ngn vi tolkar bara texten olika, lycka till m din relation är det vad du vill ha så hittar ni säkerligen en väg att vandra :D
 
Mitt intryck av denna man är att han är av samma skrot och korn som så många andra män som jag och vänner har varit tillsammans med. De letar ständigt efter en total ansvarsfrihet, en tillvaro där egentligen inget är deras fel utan de är alltid ett offer av omständigheter. Tex som en katt som inte själv tar ansvar för sitt eget mående. De är konflikträdda och ljuger, de ändrar planer bakom ryggen på sin partner för att de inte vågar prata om det, de vill kontrollera sin partners beteende och när flickvännen tar upp det som ett problem är det hon som är problemet för att hon vill manipulera, de gör bort sig på fyllan och gråter av ångest och gör om det igen och igen.

Överallt finns dessa män, fast i sina offerkotor och överallt finns dessa kvinnor som "bara" ska rätta till och laga den där lilla mögelfläcken utan en tanke på möglet redan har spridit sig i hela balen.

Fan vad jag är less på dessa män.

*Fiorano-trött och bitter men otroligt nog lyckligt gift*
 
Mitt intryck av denna man är att han är av samma skrot och korn som så många andra män som jag och vänner har varit tillsammans med. De letar ständigt efter en total ansvarsfrihet, en tillvaro där egentligen inget är deras fel utan de är alltid ett offer av omständigheter. Tex som en katt som inte själv tar ansvar för sitt eget mående. De är konflikträdda och ljuger, de ändrar planer bakom ryggen på sin partner för att de inte vågar prata om det, de vill kontrollera sin partners beteende och när flickvännen tar upp det som ett problem är det hon som är problemet för att hon vill manipulera, de gör bort sig på fyllan och gråter av ångest och gör om det igen och igen.

Överallt finns dessa män, fast i sina offerkotor och överallt finns dessa kvinnor som "bara" ska rätta till och laga den där lilla mögelfläcken utan en tanke på möglet redan har spridit sig i hela balen.

Fan vad jag är less på dessa män.

*Fiorano-trött och bitter men otroligt nog lyckligt gift*
Amen, på den! :bow:
 
Mitt intryck av denna man är att han är av samma skrot och korn som så många andra män som jag och vänner har varit tillsammans med. De letar ständigt efter en total ansvarsfrihet, en tillvaro där egentligen inget är deras fel utan de är alltid ett offer av omständigheter. Tex som en katt som inte själv tar ansvar för sitt eget mående. De är konflikträdda och ljuger, de ändrar planer bakom ryggen på sin partner för att de inte vågar prata om det, de vill kontrollera sin partners beteende och när flickvännen tar upp det som ett problem är det hon som är problemet för att hon vill manipulera, de gör bort sig på fyllan och gråter av ångest och gör om det igen och igen.

Överallt finns dessa män, fast i sina offerkoftor och överallt finns dessa kvinnor som "bara" ska rätta till och laga den där lilla mögelfläcken utan en tanke på möglet redan har spridit sig i hela balen.

Fan vad jag är less på dessa män.

*Fiorano-trött och bitter men otroligt nog lyckligt gift*
Oj vad synd om dig (och dina vänner), ni kan inte ha haft det lätt när ni träffat alla dessa hemska män.

Den som sa det hon var det, som det heter :)
 
@Fiorano du har KRÄNKT EN MAN! :eek:

Straffvärdet på det du skrev skulle normalt vara att skriva "Jag hör och lyder". 100 gånger. Men straffet påverkas av var på lättkränkthetsskalan målsäganden befinner sig, handlar det om 9 eller mer på den 10-gradiga skalan sätts straffet ner väsentligt. Så vi kan säga att det räcker med 25 gånger. Och du kanske inte måste skriva det, det kan räcka att du tänker det. Ett par gånger. Eller så kan du skita i det. ;)
 
Thanks.
Nej, just nu är jag väl inte skitpepp på det här jag heller. Är ju en djävligt enkel utväg att bara dumpa honom och gå vidare men samtidigt får man väl för fan laga det som är trasigt, och inte bara kasta och skaffa nytt.

Att man fixar det som felar. Löser det. Går vidare och blir starkare i relationen tillsammans.
Och på de två sista; vet inte och vet inte.

Jag tror att de flesta relationer förr eller senare springer på sin mina, en intern varböld som är jäkligt jobbig att göra något åt. Om båda parter dock har en vilja att lösa det , det är då man kan jobba på att laga det som är trasigt, att fixa det som felar.

Men problemet är att det enda sättet att laga trasigt brukar vara att PRATA. Och i ert fall verkar ju själva trampminan bestå av att han vägrar kommunicera. Han inte bara tiger, han blir också dum mot dig. Jag kan inte fatta hur ni ska komma vidare från det. Dels verkar han ju inte vilja laga något, han vill bara att du inte ska gnälla. Dels kan du ju inte laga själva honom.
 
Nja, men jag känner ju ett behov av att göra det, på samma sätt som jag måste rättfärdiga inför honom för att det ska vara rimligt att jag känner såhär.

Ja, det låter genomgräsligt. Och i nuläget hoppas jag väl typ att han som ett trollslag ska komma traskandes och bara ta mig i sina armar och så har jag drömt att det här ens har varit en situation.

Det är ju HAN som är manipulativ! Riktigt obehagligt så dessutom!

Har du träffat hans ex? Skulle det kunna bara så att hon är en helt normalfuntad kvinna? Och det tog slut för att han är en vidrig människa?
 
Oj vad synd om dig (och dina vänner), ni kan inte ha haft det lätt när ni träffat alla dessa hemska män.

Den som sa det hon var det, som det heter :)
Spännande att du så omedelbart tar tillfället i akt att visa var i relation till de män @Fiorano beskriver som du själv står.

Skäms du inte ens.

Du läser och läser på buke, men det enda du gör med alla de berättelser kvinnor har att berätta om hur män skadat dem, är att på olika sätt klandra de kvinnor som talar öppet.
 
Mitt intryck av denna man är att han är av samma skrot och korn som så många andra män som jag och vänner har varit tillsammans med. De letar ständigt efter en total ansvarsfrihet, en tillvaro där egentligen inget är deras fel utan de är alltid ett offer av omständigheter. Tex som en katt som inte själv tar ansvar för sitt eget mående. De är konflikträdda och ljuger, de ändrar planer bakom ryggen på sin partner för att de inte vågar prata om det, de vill kontrollera sin partners beteende och när flickvännen tar upp det som ett problem är det hon som är problemet för att hon vill manipulera, de gör bort sig på fyllan och gråter av ångest och gör om det igen och igen.

Överallt finns dessa män, fast i sina offerkotor och överallt finns dessa kvinnor som "bara" ska rätta till och laga den där lilla mögelfläcken utan en tanke på möglet redan har spridit sig i hela balen.

Fan vad jag är less på dessa män.

*Fiorano-trött och bitter men otroligt nog lyckligt gift*

Det här vill jag göra en väggbonad av.
 

Liknande trådar

Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 710
Senast: Whoever
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 185
Senast: mars
·
Relationer Hej! En situation som känns som ett svek för mig men som jag måste få hjälp med att reda ut annars känns det som att vår relation är...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
9 169
L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 181
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundlucka
  • Flämtningar
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp