Hästböcker ni minns

[Novisis]

Född 1980.

Britta och Silver! Helt outstanding. Har läst dem även som vuxen, och de håller än!

Serien om Mimmi och Pysen var en favorit, och Jill-böckerna lästes flera gånger. Samt Gunilla Wolde och Nan Inger Östman.
Läste i princip allt jag kom över, både skönlitteratur och fakta.

 

[lingonben]

Åskmolnet
Åskmolnets son?
Ylva och Jonte
Lisa och Prince
Svarta hingsten och Argbiggan
Svarta hingstens son?

Läste flera böcker från silverhingsten som var väldigt bra med. Minns inte titlarna på alla

Åskmolnet och Silverhingsten minns jag vagt

 

[Badger]

Född tidigt sjuttiotal, så jag var för gammal för Klara, Pollux etc när de kom. Men jag läste alla hästböcker jag kunde komma över från att jag var läskunnig till nångång på mellanstadiet. De jag minns är:
Vera får ett föl (första hästboken!)
Britta och Silver (där jag lärde mig att en Stübbensadel är världsbäst)
Svarta Hingsten
Min vän Flicka
Windy
Vitnos
Pia-böckerna där jag lärde mig en massa om islandshästar
Sen hade mitt bibliotek en del femtio- och sextiotalshästböcker, tydligast minns jag "Illuster, olympiasegraren" om OS-guldet i fälttävlan.
Och såklart läste jag massor av Min Häst och mot slutet Penny också. Fast i den senare var det så mycket historier i stil med "assnygg tjej på gratishäst landar både modellkontrakt och OS-guld".

Åh Illuster hade jag så gärna läst! Hoppas hoppas dyker upp på något antikvariat någon gång.

 

[Lillgrådis]

Under sent -70 och tidigt -80tal så konsumerade jag hästböcker i rasande fart. Några fådda, många lånade och många köpta. Framför allt Wahlströms med röda bokryggar och gärna de brittiska författarna (PulleinThompson m fl). Jag tror att den första jag fick på någon födelsedag var "Ponnyn som ingen ville ha" av Catherine Harris för den har liksom etsat sig fast särskilt starkt i minnet. Men sedan slukade jag också hela serier om Lotte, Maria, Annika, Jill, Soffi, Britta och många andra.

Och de där pyttesmå pocketböckerna inklusive den av Marie-Louise Rudolfsson om Panaway, minns jag rätt så kunde man köpa dem för 1 krona styck ibland. De flesta är arkiverade på vinden tillsammans med gamla Min häst och Penny-tidningar.

Från skolbiblioteket minns jag särskilt "Tjurskallen, en hästs öden" som också gjorde ett så starkt intryck att jag tror jag läste den flera gånger.

Undrar om det var storhetstiden för hästböcker riktade till barn och unga på -80 och -kanske 90-talet? Känns svårt att producera så många bokserier numera men då kom det ju någon ny Lotte eller Maria-bok till nästan varje födelsedag eller jul.

 

[Skojamindoja]

Kom på en bokserie till som jag älskade som liten, den var för lite yngre barn. Den handlade om en flicka som hette Camilla och hennes gotlandsruss. Boken var en blandning mellan faktabok och skönlitterär bok, det var massor av fakta i den och mycket bilder. Av bilderna att döma så var boken från tidigt 90-tal och Camilla bör ha varit i tioårsåldern då. Hade en av dem själv, men de andra lånade jag på skolbiblioteket. Min favorit var den när familjen fick två föl.

 

[Lillgrådis]

Ok sedan har jag ju läst Jilly Coopers Ryttare också men det var lite senare än tonåren. Lite annat upplägg än Jill o co.

 

[gulan]

Britta och Silverböckerna har jag läst fram och tillbaka massor av gånger. Förra sommaren lyssnade jag på dem.....som 55+ . Även om det inte är böcker så lusläste jag Broknäsflickorna och köpte som vuxen samlingsboken som jag läst med ett mjukt och varmt leende. Sen lånade jag på bibblan någon form av serie. Det stod på svenska men jag tror det måste varit engelska böcker för alla bilder med riktiga hästar och människor så såg det inte svenskt ut. Jag vill minnas att den första boken i serien handlade om en flicka som skulle rida ponnygalopp på en vit häst. Jag har letat på nätet men hittar dem inte. Hon vann såklart

Det stora ponny loppet hette boken. av Rolf Lengstrand och Pierre L. Rolén. Wahlströms ponny klubbs årsbok.

 

[Twihard]

Kan det vara Stall Silverlyckan? Den serien hade jag faktiskt helt glömt bort, den kom i slutet av min riktiga hästboks-period, men de böckerna tyckte jag var riktigt bra! Det var samma stall och karaktärerna återkom i alla böckerna, men huvudpersonen varierade lite mellan dem.

Ja det är den!

 

[Otherside]

Pga jobbet inte minst så läser jag (med stor behållning!) även dagens, nya hästböcker. De är definitivt annorlunda i jämförelse. Jag hittar inga stories om Flickan-som-är-minstistallet-men-som-klarar-av-den-största-vildaste-hingsten, typ. Dagens (svenska, i alla fall) hästböcker är väldigt ofta socialt medvetna, med berättelser om utanförskap, skilsmässor, problem i hemmet, osv osv. Handlingar jag knappt minns alls från förut. Ok, det förekom, men mer i periferin. Det är jättebra och viktigt men jag tror samtidigt inte man får glömma bort feelgood och berättelser att drömma sig bort i. Båda behövs, verkligen! Om jag får kapa lite i tråden - läser ni dagens hästböcker och hur känner ni inför dem? (Några av mina favoriter bland de nya böckerna ÄR just såna, lite svårare ämnen, inte minst Sofie Sarenbrants underbara böcker om Mira och Månen! )

 

[Piaff]

Kom på en bokserie till som jag älskade som liten, den var för lite yngre barn. Den handlade om en flicka som hette Camilla och hennes gotlandsruss. Boken var en blandning mellan faktabok och skönlitterär bok, det var massor av fakta i den och mycket bilder. Av bilderna att döma så var boken från tidigt 90-tal och Camilla bör ha varit i tioårsåldern då. Hade en av dem själv, men de andra lånade jag på skolbiblioteket. Min favorit var den när familjen fick två föl.

Jag älskar hästar! heter serien. Fölet de föder upp, Willes Cayenne, provred jag när vi letade D-ponny. Minns inte varför vi inte köpte den, han hade magisk ökad trav kommer jag ihåg.

 

[Piaff]

Jag är född 1984
Jag älskade böckerna fran Pollux, det var manadens (?) höjdpunkt när paketet kom.
Bäst tyckte jag om serien med mysterier, minns inte namnet nu med tror det var en norsk författare och det var ett gäng kompisar som hade islandshästar och löste mysterier.

Sen läste jag även Britta och Silver böckerna.

Jag sparade en stor kartong med böcker men mina barn har inte velat läsa sa för ngr manader sen rensade jag ut i stort sätt alla och körde dom till tippen. Ngr läste jag om innan men dom var bättre när jag var barn än nu.

När du säger ”tippen” så hoppas jag innerligt att du menar återbruket och inte, svälj, brännbart?

 

[Tajger]

Här står många av dem fortfarande! Britta och Silver, Lotte, Maria och Blå Prinsen, nån Jill, sen döttrarnas Fullblodsböcker m fl. Jag slukade allt, och döttrarna fortsatte Får se om barnbarnen fortsätter

 

[lingonben]

Sen fanns det en serie om en flicka som hette Ylva och fölet Arran också. Har för mig att stoet var en irländsk import till ridskola och visade sig vara dräktig

 

[Piaff]

Jag slukade allt jag kom över, pollux, röda Wahlströms, allt möjligt. Älskade också internatserien med Liza, Annie, Jina och Sarah, ville också gå på internat! Känner igen ungefär allt som nämnts här, vill lägga till Sara och Misty också, tror även det är Pias böcker?

Har kvar i princip allt och även börjat samla det jag saknar på loppis, väldigt kul! Dottern älskar böcker och vill lämna vidare magin.

 

[Skojamindoja]

Pga jobbet inte minst så läser jag (med stor behållning!) även dagens, nya hästböcker. De är definitivt annorlunda i jämförelse. Jag hittar inga stories om Flickan-som-är-minstistallet-men-som-klarar-av-den-största-vildaste-hingsten, typ. Dagens (svenska, i alla fall) hästböcker är väldigt ofta socialt medvetna, med berättelser om utanförskap, skilsmässor, problem i hemmet, osv osv. Handlingar jag knappt minns alls från förut. Ok, det förekom, men mer i periferin. Det är jättebra och viktigt men jag tror samtidigt inte man får glömma bort feelgood och berättelser att drömma sig bort i. Båda behövs, verkligen! Om jag får kapa lite i tråden - läser ni dagens hästböcker och hur känner ni inför dem? (Några av mina favoriter bland de nya böckerna ÄR just såna, lite svårare ämnen, inte minst Sofie Sarenbrants underbara böcker om Mira och Månen! )

Jag har läst ett par nyare hästböcker också, står längst ner i trådstarten. Men det är böcker för äldre ungdomar/unga vuxna, inte direkt för barn eller typ tolvåringar.

Jag gillar Emelie Novotnys Vänd rätt upp och Åsa Ringdahls Det handlar om oss väldigt mycket. Tyckte Henrik Johnssons Nike var gräslig. Har läst en annan serie med som jag tror heter Våga följa en dröm/Våga rida sakta som var i samma klass som Nike, det vill säga helt orealistisk.

 

[Robina]

Någon fler som läste serien om Trolle? Kommer ihåg första boken mest; en häst i huset. När de tog in Trolle i huset ett par våningar upp. För övrigt läste även jag mycket hästböcker som yngre

 

[Piaff]

Jag hade ju, även nu i vuxen ålder, älskat typ en Britta och Silver, Amanda eller Klara-serie som utspelar sig nu. Med lite tävling, pressen från sociala medier, de med dyra ponnys osv.

 

[clusia]

Jag läste det mesta med hästar och många har redan nämnts. Men det är en serie som jag gillade men tyvärr inte minns så mycket av. Det enda jag minns är att det var ett kompisgäng med hästar i samma stall. Stallet ägdes av någon i gängets morfar och han benämndes som ”ryttmästaren”. Någon som vet vilken serie jag menar?

 

[turbofling]

När du säger ”tippen” så hoppas jag innerligt att du menar återbruket och inte, svälj, brännbart?

Oro dig inte. Återvinningsstationen kallades för „tippen“ när jag bodde i Sverige och min pappa säger det fortfarande.
Men ja, i containern för papper/kartong hamnade dom i, doch i ett annat land än där dom troligtvis tillverkades .

 

[Piaff]

Jag läste det mesta med hästar och många har redan nämnts. Men det är en serie som jag gillade men tyvärr inte minns så mycket av. Det enda jag minns är att det var ett kompisgäng med hästar i samma stall. Stallet ägdes av någon i gängets morfar och han benämndes som ”ryttmästaren”. Någon som vet vilken serie jag menar?

Broknäsflickorna måste det varit?