Hej

[Yeah but]

Det gör jag, i min lilla stockholmsförort. När jag åker på en relativt tunt nyttjad linje och har hund med mig så brukar jag också ropa "TACK!" så att hen hör när vi ska gå av genom mittendörrparet.

 

[Enya]

Jag har faktiskt funderat på det också. Jag brukar alltid hälsa om inte föraren tittar åt andra hållet. Förut åkte jag ofta med en buss där föraren alltid hälsade högt på alla samtidigt som han tittade noga på alla....Kändes som han var trött på att folk aldrig hälsade.
Något som jag också funderat på är varför folk inte säger tack om de är sena och föraren väntar in.

Jag var med om en gång en person som kom springande och bussen precis hade börjat köra. Busschauffören sa högt "Honom stannar jag inte och blir sen för. Hans är dels alltid ute i sista minuten och så är han väldigt otrevlig och kan dessutom inte ens hälsa och säga tack". Så han väntade inte in.
Samma chaufför väntade alltid in mig, tex när tåget varit sent och jag kom pinnande, jag springer ju inte så bra med min blindpinne... Så det kan ju bli så också

 

[Lingon]

Jag lyssnar oftast på ljudbok/musik när jag åker kollektivt. Blir jobbigt att pausa för att hälsa. Men en liten nick och ögonkontakt om busschauffören inbjuder till det. Ibland ett hej, har ingen aning om chauffören svarar eller inte.

 

[TinyWiny]

Jag åker aldrig buss numera men när jag gjorde det hälsade jag alltid. Jag hälsar på kassapersonal och annan servicepersonal med om det är läge precis som jag hälsar på receptionisten, läkaren eller vad jag nu träffar för folk. Jag tycker det hör till allmänt hyfs att säga hej när man står framför någon på det sättet. Om personen i fråga tittar bort/på annat sätt visar att hen inte vill hälsa hälsar jag oftast inte men ibland säger jag hej av bara farten. Jag har aldrig fått annat än hej tillbaka och jag tror inte att någon har blivit hes pga ett hej. Då borde kassapersonal vara bra mycket mer utsatta.

Att den som kommer ska hälsa hade jag aldrig hört talas om förren här på buke när någon var sur över att någon inte hälsade först. Helt obegripligt för mig. Jag hälsar om jag ser personen och det är läge att hälsa. Här på landet hälsar jag alltid på alla oavsett om det är de eller jag som kommer. Hur gör man om man möts på vägen när det är den som kommer som ska hälsa först? Båda kommer ju.

 

[MJLee]

Att tacka när jag kommer flåsande och chauffören väntat in mig gör jag alltid. Ler stort och tack så jättemycket, vad snällt av dig!

 

[Enya]

Jag åker aldrig buss numera men när jag gjorde det hälsade jag alltid. Jag hälsar på kassapersonal och annan servicepersonal med om det är läge precis som jag hälsar på receptionisten, läkaren eller vad jag nu träffar för folk. Jag tycker det hör till allmänt hyfs att säga hej när man står framför någon på det sättet. Om personen i fråga tittar bort/på annat sätt visar att hen inte vill hälsa hälsar jag oftast inte men ibland säger jag hej av bara farten. Jag har aldrig fått annat än hej tillbaka och jag tror inte att någon har blivit hes pga ett hej. Då borde kassapersonal vara bra mycket mer utsatta.

Att den som kommer ska hälsa hade jag aldrig hört talas om förren här på buke när någon var sur över att någon inte hälsade först. Helt obegripligt för mig. Jag hälsar om jag ser personen och det är läge att hälsa. Här på landet hälsar jag alltid på alla oavsett om det är de eller jag som kommer. Hur gör man om man möts på vägen när det är den som kommer som ska hälsa först? Båda kommer ju.

Man behöver ju inte göra det krångligare än vad det är och inget att sura för heller utan bara att själv hälsa, eftersom man ju "ska" hälsa om man uppfostrad så att man hälsar på andra människor.

För mig är det en självklarhet att hälsa på busschauffören, tågvärden, kassapersonalen osv, oavsett om de ibland är före mig osv.

 

[TinyWiny]

Man behöver ju inte göra det krångligare än vad det är och inget att sura för heller utan bara att själv hälsa, eftersom man ju "ska" hälsa om man uppfostrad så att man hälsar på andra människor.

För mig är det en självklarhet att hälsa på busschauffören, tågvärden, kassapersonalen osv, oavsett om de ibland är före mig osv.

Nej jag tycker inte det är skäl att sura för, det är ju bara att säga hej själv men det är lustigt att så många aldrig har hört talas om det.

 

[Lilla]

Jag hälsar på bussen. Om nu inte busschauffören är tydlig med att denne inte har ngt intresse av att hälsa.
Jag funderar rent generellt på bristen på vänlighet i samhället. Hej, tack, förlåt, kan jag hjälpa dig. Typ.

 

[tuaphua]

Jag åker sällan buss. Men hälsar alltid. För mig är det väl lite som att hälsa på kassörska etc. Det gör jag alltid. Vissa är ju totalt ointresserade av kontakt och andra kan man ha mer utbyte med.
När jag bodde i Stockholm och åkte buss var det ofta så packat med folk och man var en i myllrande mängden. Så det blev ju bara ett ytligt hej. Men när jag bodde på landet där få åkte buss sa jag både hej och tackade/sa hej då när jag klev av. Busschaufförerna där var så himla rara och höll koll på var folk skulle av och påminde om någon verkade missa. Blev de sena bad de om ursäkt etc.

 

[Unafraid]

Jag är uppväxt i en mindre by och uppfostrad med att man ska hälsa. Så jag kan hälsa på random personer jag möter på promenad. De hälsar sällan tillbaka dvs, jag hälsar på all service-personal. Har jobbat i kassan och det är en stor del av jobbet att hälsa och vara trevlig mot alla kunder.

 

[Ingela_S]

Jag hälsar alltid på busschaufförerna, även de som tittar bort. De brukar bli lite överraskade, men de flesta hälsar tillbaka. Tycker nog ändå att det liksom hör till att man nickar eller säger hej till folk man träffar på i sin yrkesutövning.

 

[sjoberga]

Varför hälsar ni inte på busschauffören?

Jag hälsar alltid på busschauffören om denne inte aktivt visar att den inte vill bli hälsad på.

Det är ju värsta lyxen att ha en chaufför, bussresor händer ganska sällan och ofta är man ensam med chauffören i en 80-personersbuss och då känns det lite märkligt att inte ens hälsa. Med tanke på att man är ensam och jag åker sällan tänker jag att chauffören hyfsat ofta åker helt ensam och då hälsar ingen alls, ingen ser chauffören annat än som i vägen för sina bilar.

Skulle det vara en del av min vardagsrutin i en buss med 30 andra som ska ombord snabbast möjligt hade jag nog kompromissat med hälsandefrekvensen.

 

[Motacilla]

Brukar säga ett snabbt hej samtidigt som jag visar resekortet.
Förväntar mig inte nödvändigtvis svar men tycker det hör till god ton att hälsa när man stiger in i någon annans arbetsutrymme.

Brukar även vinka ett tack när jag stiger av.

 

[Glimra]

Jag hälsar när jag åker buss

 

[Enya]

Brukar säga ett snabbt hej samtidigt som jag visar resekortet.
Förväntar mig inte nödvändigtvis svar men tycker det hör till god ton att hälsa när man stiger in i någon annans arbetsutrymme.

Brukar även vinka ett tack när jag stiger av.

Det är så jag känner också, att jag kliver in, alltså hälsar jag oavsett hur engagerad chauffören ser ut, jag förväntar mig inget svar- är det fullt av folk kanske det inte ens blir något, ett leende, en blick, en nick eller ett hej är ju trevligt, men det är ju beroende av hur chauffören har tid just då. Grejen är ju att jag ska hälsa utan förväntan att få något tillbaka.
Ibland hälsade de först eftersom jag tittar ner på fötterna så jag inte snubblar ombord. Det har jag gjort (har väldigt dåligt synfält ned till) och snubblade rakt in och famlade febrilt efter något att få tag i så jag inte skulle trilla omkull och chauffören satt så till att han kunde slänga ut en arm och ta emot mig- med kommentaren att "hoppla! Det tillhör inte vanligheterna att passagerarna slänger sig ombord på min buss", istället för ett hej den gången Är mer noga nu alltså så att jag dubbelkollar så jag kommer rätt på och slipper göra bort mig igen. Tur det inte var en fullsatt stadsbuss, även om våra bussar kunde vara väldigt fullsatta de också eftersom pendlingen fungerar på ett annat sätt där....

 

[Fetaost]

Jag har ett jobb som tar extremt mycket energi av mig och som kräver att jag är socialt på tårna, närvarande och inkännande i många timmar.
Jag orkar knappt vara socialt närvarande mot mina närmaste eller svara på tilltal när jag kommer hem.
Att hälsa på alla som jag råkar nyttja en tjänst av sen finns liksom inte där. Jag går in i min bubbla. Om någon säger hej eller varsågod så hejar/tackar jag tillbaka på ren mekanism men utan engagemang.
Det kan ju bli rätt många som man hinner träffa i affärer på ärenden, kollektivtrafik, macken mm.
Nu åker jag aldrig buss men när jag gjorde det förr så ville jag verkligen vara ifred på bussen.

 

[Masqueradee]

Jag orsakade nyligen en kö i en stadsbuss. I Skåne blippar man sitt bankkort så har man köpt biljett. Det funkar inte här blev jag varse.... Så jag fick lösa biljett istället. Förstående och trevlig busschaufför som lirkade rätt, mindre kul när någon bakom trängde sig förbi och knuffade mig.

Och jag är en av de som tycker det är drygt att behöva stå utanför att vänta när den som ska köpa biljett oftast, i min stad, kan ställa sig ett halvt steg åt sidan och låta de som ska blippa biljetter gå förbi!

 

[Araminta]

Jag har en hobbyteori att folk hälsar mer sällan på bussar sen införandet av blippandet. Tidigare när det låg det på chauffören att kontrollera biljetten så föll sig hälsandet mer naturligt (liksom det fortfarande gör i kassan på Ica etc). Sedan införandet av blipparna är interagerandet med chauffören inte längre nödvändigt och faller sig nog för många mindre naturligt. Maskinernas placering och tempot i trafiken gör att folks ögonkontakt och fokus hamnar på andra ställen än på chauffören.

Jag arbetspendlar mellan två städer och söker alltid ögonkontakt med busschauffören. Hejar om hen tittar upp, låter bli om hen sitter med annat. Åker från ändhållplats och det är inte ovanligt att chaufförerna kör fram och öppnar för påstigning 3-4 minuter tidigt, medan de fixar med tidtabeller/telefon/utrustning etc parallellt. Att hojta hej då har jag aldrig gjort; chauffören är ju upptagen med påstigande och jag har faktiskt inte lust att skrika över halva bussen.

 

[Amha]

Jag brukar vara duktig på att hälsa men när jag åker i stadstrafik (Sthlm city om det spelar roll) har jag upplevt att många chaufförer inte verkar vara bekväma i det. Det har hänt att chauffören tittar åt andra hållet när jag hälsat. Det känns väldigt konstigt för mig som kommer från landet där man, när jag åkte buss till skolan osv, alltid hälsade och sågs som lite konstig om man inte gjorde det.

Hälsar alltid när jag betalar i butiker också. Som regel lägger jag även ner telefonen om jag pratar i den när jag ska betala också. Lite artig får man ju försöka vara.

 

[Amha]

Och jag är en av de som tycker det är drygt att behöva stå utanför att vänta när den som ska köpa biljett oftast, i min stad, kan ställa sig ett halvt steg åt sidan och låta de som ska blippa biljetter gå förbi!

Om det känns så drygt att vänta finns det ett superbra ord att använda sig av. "Ursäkta" följt av lämpligt ordval