Bukefalos 28 år!

Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Skogstrollet

Trådstartare
Jag är utpumpad och förvirrad. Var gravid i v.11 och fick igår smärtor i magen och blödningar så jag åkte in till gynakuten. Efter 5 timmars (!) väntan var smärtorna så svåra att jag grät och blödningen bara ökade, fick då träffa en läkare som gjorde ultraljud och säger: "jag kan tyvärr inte se något tecken på ett foster, det finns knappt någon vätska kvar".
Min älskade sambo sjönk i chock ner på en stol och själv ville jag bara hem och gräva ner mig i sängen så vi avböjde att stanna över natten och fick rådet att om jag får feber eller mår sämre så skulle jag söka upp en läkare och att jag om en vecka ungefär skulle göra ett till ultraljud som uppföljning.

Jag har under graviditet testat positivt under flera veckor och inte haft minsta blödning eller besvär, tills detta började. Mitt andra missfall och det känns som jag lurar folk... :( "Ja vi ska ha barn, nej vi ska inte ha, jo nu ska vi ha, nä inte nu heller..."

Vart tog fostret vägen, vad hände? Var jag skengravid? Var det inte på riktigt?

Ringde barnmorskan men hon kunde inte säga så mycket utan slussade över mig till gyn direkt, ska dit nästa fredag.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag kan inte uttala mig om vad som hände eller varför men vill bara beklaga din sorg. Fy vad hemskt för dig att behöva gå igenom detta igen.
Beklagar verkligen!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Tack. Det värsta var att vakna i morse och inse att det inte var en hemsk dröm. Jag lider för min sambo som är den tysta typen men så påtagligt visar att det här är jobbigt för honom.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Usch o fy! Va hemskt att inte riktigt veta varför...
Och det där med dröm- där vet jag precis vad du menar. Så kände jag när jag fick ett tråkigt besked. FAttade inte att det var sant förrän broshyrerna låg kvar brevid sängen... :(

Hoppas verkligen att det går fot till nästa gång och att ni får mkt tidig hjälp då.
En stor kram till er!!!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Vad jag har förstått så kan fostret tillbakabilda sig.
För min kompis gjorde det det och på tidigt UL var det bara hinnsäcken kvar.

Skickar styrkekramar och sörjer med dig :cry:.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag var med om nästan det samma för 2 v sen....

Åkte in för att jag hade en liten liten blödning, men mådde i övrigt bra, var i v 11 då...

De kunde se en graviditet på UL, men det såg inte bra ut, bara stort som ett v 7 foster. Hem o bara vänta en v till och tillbaka för nytt VUL då för att vara på den säkra sidan. Men under helgen kom "allt" ut och verkligheten gick upp för oss, nej det blev inget syskon denna gången...

Så jag kan bara ge en STOR tröstkram, vet precis hur NI känner er nu!
På vår GYN akut missade de min man helt, han fick bara sitta i väntrummet och undra första gången vi var där....
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Vad jobbigt att behöva åka hem och vänta på att få "se vad som händer"... :crazy: Vi fick iaf besked direkt, när vi väl kom in.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Vad jobbigt att behöva åka hem och vänta på att få "se vad som händer"... :crazy: Vi fick iaf besked direkt, när vi väl kom in.

Även om det nu "började hända" ganska snabbt ( gjorde VUL på torsdagen, på lördagen "kom allt") så kändes de INTE kul att åka hem med det beskedet!
När läkaren sa att vi skulle vänta 1 v o sen göra ett nytt VUL kändes det som en hel evighet!!!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag förstår det, verkligen.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Så var min första graviditet. Testade positivt även efter allt var ute, hormonhalterna är höga ett tag efteråt också.

Varför det blir så har jag ingen aning om men jobbigt är det.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag råkade ut för samma sak i höstas, en ofostrig graviditet. Det upptäcktes på det tidiga UL i vecka 13. Det fanns bara en hinnsäck och inget foster. Troligtvis tillbakabildades fostret riktigt tidigt i graviditeten pga något fel. Jag blev skickad till gyn för undersökning och allting kom ut av sig själv på natten samma dag.

För mig var det en lättnad att veta att det i alla fall inte var något foster där inne som jag spolade ner i toaletten. Hade fruktansvärt ont och kraftiga blödningar under något dygn, sedan avtog blödningarna och försvann efter ca 10 dagar. Jag var på uppföljning för att se att allt hade komit ut och bara några dagar senare blev jag gravid igen.

Även denna gång fick jag kraftiga smärtor och blödningar tre gånger på tre veckor, men via VUL såg man att det fortfarande fanns ett litet embryo där inne. Det verkade även finnas en till hinnsäck, som var tom. Jag hade blödningar under de första tre månaderna, sedan försvann de. Det var riktigt jobbigt och som tur är fick jag hjälp av psykologen MVC för att reda ut alla tankar om misslyckande etc. Troligtvis var det denna gång en tvillinggraviditet där bara det ena embryot överlevde och han ligger nu och sover i sin barnvagn här brevid, 11 dagar gammal. Så det finns hopp även om det är skitjobbigt under tiden.

Styrkekramar till dig och din sambo.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Beklagar verkligen förlusten.

Kan det inte vara så att fostret kom ut med blödningarna redan innan ultraljudet? Det kanske var ett foster som slutat växa tidigt och kanske var så liten att den inte märktes.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Usch, vad hemskt! Jag beklagar verkligen!:cry:

Det är (ur mitt personliga perspektiv) inte så speciellt roligt att vara gravid så att måsta börja om med allt vad det innebär och ha ca 3 mån extra lång graviditet skulle för mig vara otroligt tragiskt och ledsamt. Jag hoppas verkligen att du kommer få en skön, behaglig och fullgången graviditet nästa gång!

Ta vara på varandra du och sambon, ni har ju fortfarande det bästa i världen - varandra! Glöm inte det.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag kan inte förstå hur det känns, men jag beklagar verkligen. :cry:
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Visst är det trist att "förlora tid" och börja om, men jag har ändå haft tur i oturen. Jag har inte mått illa (det gjorde inte min mamma heller under sina graviditeter) och trivdes i övrigt bra som gravid. Vi vilar och tar igen oss en tid och sen försöker vi igen. Däremot lär ju de första 12 veckorna bli olidligt långa nästa gång....

Mustasukka, ja det kan förstås vara möjligt. Jag gick på toa flera gånger när vi låg inne och det var så mycket blod och småklumpar att jag kanske i röran missade något.

Jag har vilat idag, har lite ont fortfarande men det blir långsamt bättre. Innan det här ville jag inte ens köpa bebiskläder "utifall att", men idag känner jag att jag vill färdigställa barnkammaren. Vi har börjat med tak och väggar därinne. Det KOMMER en bebis någon dag, på naturlig väg eller med storken.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Jag fick missfall i 12,5 vecka. Det var enormt mycket blod och gjorde sjukt ont. Jag mådde väldigt illa dessutom.

Men, poängen med mitt inlägg är att min läkare var så duktig på att hantera allting. Jag var mest förvirrad och visste inte vad jag skulle tro eller tycka, men läkaren förklarade att jag skulle vara så glad att min kropp var tillräckligt frisk för att känna igen ett foster som inte skulle klara sig IRL och istället stötte bort det. Det finns en miljon anledningar till att man får missfall och enligt studier jag läst i efterhand räknar man med att mellan 65-70% av alla graviditeter avslutas med missfall. Ofta innan vecka 4-5 så att kvinnan inget märker utan bara tror att det är den vanliga mensen.

Din tur kommer att komma och då kommer det att vara ett friskt foster. Men ett tips är att faktiskt ingenting säga till någon förrän ni har gått över 12-veckorsgränsen! Då slipper man förklara och ta alla diskussioner om det ifall det inte blir någonting!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Om det är så att det var en ofostrig graviditet måste jag tyvärr säga att det är vanligt att man inte har så mycket krämpor i början, typ illamående. Hormonhalterna blir inte lika höga som vid en "vanlig" graviditet, vilket gör att man mår ganska bra. Personligen såg jag det som jättepositivt då jag vid andra försöket mådde riktigt dåligt med orkeslöshet, illamående etc, vilket nästan helt saknades vid den första som var ofostrig.

Det är tydligen inte så ovanligt med ofostriga graviditeter, men många vet inte om det för att missfallet blir så tidigt att det inte märks någon större skillnad mot ett "vanligt" tidigt missfall.

Du kan ju försöka få ett tidigt VUL från v.7 och framåt om du känner dig riktigt osäker och vill veta att allt står rätt till från början. Det utesluter ju inte att man kan få missfall i alla fall, men det kanske lugnar dig lite.

Lycka till med nästa försök!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Men stackars ni! Många tröstkramar!!
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Tröstkramar i mängder :cry:
Så fruktansvärt tragiskt.
Jag lider med dej och din sambo.
 
Sv: Helkväll på gynakuten, inget foster kvar - kan någon förklara vad som hände...?

Hej!

Det är jättetrist och jobbigt när det händer, lider med dig.
Har hänt mig också men hade en doktor som förklarade för mig att det
är naturens sätt att gallra ut när det är något fel! Hon sa att en del undrar
varför det blr fel men hon sa att hon var mest imponerad av att det så
ofta ändå blir rätt. det är massa saker som ska hamna på rätt ställe när en
människa blir till.
Det är säkert ingen tröst just nu men nu vet ni ju att ni kan bli gravida tillsammans och nästa gång kommer det säkert gå mycket bättre.

Lycka till i framtiden!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Vi försöker hjälpa en vän till min mamma som nyss än en gång blivit katastrofdåligt bemött av vården, jag är så arg att jag kokar varje...
Svar
19
· Visningar
2 686
Senast: Saigon
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 240
Senast: __sofia__
·
Hundhälsa Jag behöver råd.. Det blev ett långt inlägg, men jag hoppas någon orkar läsa det ändå. Har en schäferhane på fem år, som kort och gott...
2
Svar
20
· Visningar
6 747
Hästvård Hej! Känns som jag frågat typ alla jag känner för att bara höra hur de tänker om detta, men hör ändå gärna lite mer input/tankar...
Svar
11
· Visningar
1 252
Senast: fridaxi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp