Låter tufft, 5 timmars sömn är verkligen för lite… Är allt annat preppat? BB-väska packad?Vecka 37 här och barnvecka med vabb. Fördelen är att jag har mer energi och tid över för barnen när jag inte lägger allt krut på jobbet. Nackdelen är väl graviditeten som sådan kombinerat med två pockande barn där sömnen blir minst sagt bristfällig. Tror jag fick ihop max 5 timmar i natt, varav majoriteten var med en knölande 2-åring på armen. Kl 05 ringde klockan, då skulle sambon till jobbet och jag var klarvaken igen. 05.30 kom 5-åringen in, febrig som en gnu. 06.30-07.30 kunde jag slumra lite medan de kollade barnprogram men sen var dagen i full gång.
Ska egentligen jobba helgen men då hoppas jag verkligen att de 1: förstärkt med mer personal, igår hade de schemalagt oss som två sköterskor på hela avdelningen, vilket är tufft i vanliga fall, och som jag påtalade så kan jag lika gärna ligga på en förlossning då.
och 2: jag är frisk. 5-åringen har 40 graders feber och har dragit på sig en riktig brakförkylning. Åker jag på samma lär jag bli sängliggande fram tills det drar igång.
För övrigt har bebbe fixerat sig, vilket känns. Den stökar och kör rundor i magen så det är galet, och nu gör det ont större delen av tiden. Det är tur man förtränger hur oglamorösa de sista veckorna av en graviditet är.Hur har ni andra det?
Har bara en eller två saker kvar;
Väskan är packad så gott det går. Det som återstår är väl isåfall lite färdkost och så, fikat brukar inte vara så avancerat på mitt jobb, nån torr vetelängd och en kringla brukar vi kunna bjuda på typ.Låter tufft, 5 timmars sömn är verkligen för lite… Är allt annat preppat? BB-väska packad?
Jag slutade jobba i fredags - så skönt! Har jobbat i extremt lågt tempo innan, mest hemifrån pga sjukt barn också… Mina gulliga anställda hade styrt fredagsfika och köpt fina presenter till lillebror
Jag går in i v 39 imorgon! Känner mig fortfarande rätt pigg och fräsch, kör på så mkt jag orkar med renovering och så men försöker unna mig att vila mitt på dagen. Var på tippen i måndags med bil och släp, igår gjorde jag ärenden och idag har jag städat och varit och köpt vinteroverall och sånt till stora tjejen. Jag har sovit helt magiskt bra ett par nätter nu från att ha haft flera veckor där jag varit vaken ett par timmar varje natt, vilken skillnad det gör.
Nu är det nedräkning, ska till barnmorskan imorgon och tror han är fixerad nu - men vi får se. Ska också fråga om TUL, då första barnet kom på bf + 4 och vägde 4140 g. Och det var en flicka…. Så är lite orolig att han är väldigt stor, trots att sf-måttet är normalt och faktiskt mindre än med första barnet.
Håller på att montera vagn nu, hade många och starka förvärkar i måndags så känner att jag vill få sista sakerna på plats nu!
- hitta spädbarnsilägget till babyskyddet
- köpa täcke till bedsidecrib (inte för att han kommer använda täcket, men mysigt att sova på)
Vi hämtade ut babyskyddet här i måndags, så det står i bilen redo för användning. Idag ansökte jag om föräldraledigt också, snacka om sen framförhållning...återigen märks det att det inte är första barnet.
Obs varning för gnälligt inlägg, skrolla vidare om man vill slippa läsa.
18 dagar kvar till due date här. Nu har jag gått hem från jobbet. Jobbade i måndags men kände mig riktigt dassig, antagligen en släng av det ungarna hade, så nu tackade jag för mig. Hade varit rätt trevligt att bara gå hemma om jag inte hade så förbenat ont. Med sonen minns jag att jag hade sjuk foglossning/bäckensmärtor i slutet och var i princip sängliggande sista veckan, sambon fick leda in mig i duschen sista dagen. Med dottern var jag pigg och fräsch in i det sista och kunde pyssla med hästarna och gå promenader utan större problem.
Nu verkar jag ha fått tillbaka bäckenproblemen för är jag igång för mycket så gör det så helvetiskt ont när ungen rör huvudet. Det känns som att någon vrider om en kniv verkligen och strålar med jämna mellanrum ner i höger ljumske (den ligger centrerat mot höger). Jag tror verkligen inte det är foglossning för det kommer så tydligt i samband med bebisens rörelser. Igår hängde jag över kundvagnen på Ica och djupandades varje gång anfallen kom, sen när jag satte mig i bilen försvann det.
Jag är helt knäckt mentalt för dels "vet jag" att jag lär gå över som med de andra två, och sen hatar jag att inte kunna hålla igång, jag mår så dåligt av det. Att dessutom ha så j*vla ont rent ut sagt utan nytta gör att allt känns helt meningslöst. Sammandragningar och förvärkar är ju så klart inte heller skönt, men där känner man ju iaf att något händer och att de kanske gör lite skillnad inför förlossningen. Det här är bara värdelöst..
Ber om ursäkt för ett riktigt kräkinlägg.
Allt - verkligen allt - tar ju dubbelt så lång tid med två barn som med ett. Med ett barn går det ju ofta att turas om på ett annat sätt.Utseendemässigt blir de mer o mer lika varandra och nu behöver vi titta noggrant för att veta vem som är vem, i synnerhet om man bara tittar på en utan att kunna jämföra. Själsligt utvecklar de dock mer individuella sidor som blir tydligare och tydligare åtminstone för oss. Hur gör du för att förebygga? Har aldrig upplevt karpaltunnelbesvär, är det när händerna domnar?
Hur gör du för att förebygga? Har aldrig upplevt karpaltunnelbesvär, är det när händerna domnar?
Stort grattis!
Grattis!!
Sluta genast växa!!! Jag har köpt julpyjamasar i 62 som hon skulle ha i december ju!
17.47 igår kom lillebror, på BF+1! 3945 g och 52 cm lång. Snabb förlossning, bara 40 h istället för 80 h som sist.
Fick sån revansch efter min förra förlossning som var traumatisk, det blev inte helt som jag hade önskat men ändå otroligt nöjd! Bästa stödet från min man men också en av mina kompisar som är barnmorska själv, som var med oss i 32 h.
Nu är vi på BB, jag har fått en infektion så måste stanna på intravenöst antibiotika tills de ser att infektionen vänder. Lillkillen ammar på bra och det känns bra, även om man glömmer hur små de är! Nu längtar vi hem till lilla storasyster, men det går ingen nöd alls på henne hemma med mormor och moster (& farmor & farfar & kusinerna).
Grattis o hoppas på snabb bättring!17.47 igår kom lillebror, på BF+1! 3945 g och 52 cm lång. Snabb förlossning, bara 40 h istället för 80 h som sist.
Fick sån revansch efter min förra förlossning som var traumatisk, det blev inte helt som jag hade önskat men ändå otroligt nöjd! Bästa stödet från min man men också en av mina kompisar som är barnmorska själv, som var med oss i 32 h.
Nu är vi på BB, jag har fått en infektion så måste stanna på intravenöst antibiotika tills de ser att infektionen vänder. Lillkillen ammar på bra och det känns bra, även om man glömmer hur små de är! Nu längtar vi hem till lilla storasyster, men det går ingen nöd alls på henne hemma med mormor och moster (& farmor & farfar & kusinerna).
