Bukefalos 28 år!

Honkatt skriker

Det skulle vara ett mycket intressant projekt att skanna huskatter i olika delar av Sverige, dvs olika subpopulationer och se vilken genetisk problematik, om någon de bär på. Men projektet borde då omfatta även stall och frigående katter, de som framhävs som mer friska och sunda än raskatter.
 
Fast det är inte ovanligt att folk på egen gård har ett gäng okastrerade stallkatter (som är släkt med varandra) som inte har sett till att katterna är tama nog att ens klappas eller fångas in och tas till veterinären. Katter som inte ens fyllt 1 år som blir dräktiga och får ungar. Stallkatter vill man ha för musbekämpning men lägga tid och pengar på dem vill man inte. Slit och släng och klara dig själv. Om nån blir sjuk och skadad kan man inte ens fånga in den och ta den till veterinär för man har inte engagerat sig nog för att se till att den går att hantera. Ingen av katterna kan ju naturligtvis vaccineras eftersom de inte kan hanteras alls. Samma personer vaccinerar sina hundar och hästar regelbundet som man ska. Men katten är inte värd det. Varken tidsmässigt eller ekonomiskt.

Det är oftast folk på landet som inte tar hand om katter ordentligt. Så jag skulle råda ts att sälja ungarna som innekatter i stan. För då är chansen större att ägaren tar hand om dem på ett bra sätt. Då förblir de tama, hanterbara och tas till veterinär vid behov. Utekatter på landet blir lätt stallkatter (om de inte blir påkörda eller bortjagade) som man glömmer bort att kastrera och sen har man några generationer katter på gården som parar sig med varandra hej vilt. Kattungar får ungar. Ungar som ligger och svälter ihjäl för att mamman fortfarande är en unge och vet vad hon ska göra med dem.

Nä, lantliga bondkatter finns inte med i statistiken i lika hög grad för att de inte tas till veterinären i lika hög grad som raskatter. För att deras ägare skiter i dem. Eller rättare sagt, de säger att de bryr sig och blir ledsna när de är sjuka/skadade. Men inte tillräckligt för att se till att de är hanterbara och sen ta hand om dem på rätt sätt när de är sjuka/skadade.
Det där kanske stämde för 20-30 år sedan eller längre tillbaka i tiden, men numera har de allra flesta "på landet" betydligt större ordning på sina katter.

Man har inte längre helt otama fertila katter som endast får en skvätt mjölk från korna och i övrigt får leva på möss och råttor.

Man har tama katter, och kastrerar såpass mycket så att det råder brist på "bondkatter" på många håll. De få kullar som föds är mycket attraktiva för den majoritet som har alla sina "lantliga utekatter" kastrerade.

Och kastrerar man, så märker man också katterna.

Försäkringen kanske folk skippar, men när katten blir dålig, så tar man den ändå till veterinär, men är det ett stort problem , så blir valet avlivning istället för på dyrbara behandlingar eller operationer.

Det är en tråkig inställning att tro att alla på landet som har katt "skiter i den".

Alla som har kor kanske skiter i dom också?
 
Det där kanske stämde för 20-30 år sedan eller längre tillbaka i tiden, men numera har de allra flesta "på landet" betydligt större ordning på sina katter.

Man har inte längre helt otama fertila katter som endast får en skvätt mjölk från korna och i övrigt får leva på möss och råttor.

Man har tama katter, och kastrerar såpass mycket så att det råder brist på "bondkatter" på många håll. De få kullar som föds är mycket attraktiva för den majoritet som har alla sina "lantliga utekatter" kastrerade.

Och kastrerar man, så märker man också katterna.

Försäkringen kanske folk skippar, men när katten blir dålig, så tar man den ändå till veterinär, men är det ett stort problem , så blir valet avlivning istället för på dyrbara behandlingar eller operationer.

Det är en tråkig inställning att tro att alla på landet som har katt "skiter i den".

Alla som har kor kanske skiter i dom också?
Det har absolut skett en attitydsförändring på landsbygden. Numera behöver inte veterinärklinikerna ha avlivningslistor dagligen (dvs en sköterska ägnade hela dagen åt att avliva oönskade kattungar) men helt borta är inte attityden än.
 
Jag har inte sagt något om raskattuppfödare?

Jag är däremot så trött på den där siffran med de 100.000 hemlösa katterna.

För några år sedan, så sökte jag reda på hur siffran tagits fram, och det var via enkäter till katthem, som uppmanades att bedöma hur många hemlösa katter det fanns i respektive katthems närområde.

Vi pratar alltså om en "självskattning".

Sedan har den siffran använts till att gissa sig fram till att "om det finns xxx st hemlös katter i område a, så måste det också finnas yyy hemlösa katter i område b" och så har man summerat områden med gissningarna, och smetat ut gissningarna på varje kommun i Sverige, och multiplicerat hej vilt.

Det är en oseriöst framtagen siffra, som fått eget liv som en verklig sanning.

Vilken sanningen är om hur många hemlösa katter det finns i Sverige vet egentligen ingen, ingen seriös undersökning via Länsstyrelser och kommuner med vetenskapliga metoder har gjorts.

Inte någonsin har t.ex. kommunerna de län som ligger närmast mig, fått en förfrågan om vilka problem det skulle finnas med hemlösa katter med den typ av hemlöshet som genererar kattkolonier med katter som förökar sig och finns i utkanten av industriområden eller liknande.

Det kanske finns jättemånga hemlösa katter på vissa ställen, och i stort sett inga hemlösa katter alls på andra håll.
Det här borde naturligtvis undersökas på ett seriöst sätt.

Det vore väldigt intressant att få veta hur det ser ut just nu, med hemlösa katter.
Var finns de? Hur många är det? Är det jämnt utspritt över landet? Vanligast på landsbygden, i mindre tätorter, eller större orter?


De fall av kattproblem (med illa skötta katter som förökar sig och lever i misär), som jag stött på i min verksamhet, har alltför ofta varit knutna till enskilda individer av människor, som p.g.a. ålder, psykiskt sjukdom, demens eller något annat problem, fullständigt har tappat greppet.

Alternativt har det handlat om enstaka fall av t.ex. dumpade kattungar som hittas på kommunens återvinningsanläggning, levande eller döda.
Jag tycker att 100 000 hemlösa katter låter jätterimligt om siffran på ungefär 1,4 miljoner katter med ägare stämmer. Katthemmen är ju fortfarande ständigt överfulla och får ofta neka att ta emot nya fall. Ofta är katterna de tar emot dräktiga och/eller ungar. Lägg också till de katter som lever som strykarkatter - som matas men ingen vet var de kommer ifrån.
Jag vet att vi har haft den här diskussionen förut. Bara för att det inte handlar om sanitära olägenheter som kommunen måste städa upp betyder det inte att hemlösa katter och ansvarslösa katter inte finns. Det är också ganska enkelt att dra slutsatsen att det framför allt är huskatter som drabbas av det ödet, och att oansvarig avel(djurhållning står till grund för problemet.
 
Det har absolut skett en attitydsförändring på landsbygden. Numera behöver inte veterinärklinikerna ha avlivningslistor dagligen (dvs en sköterska ägnade hela dagen åt att avliva oönskade kattungar) men helt borta är inte attityden än.
Har faktiskt aldrig hört talas om att det skulle ske (har skett) avlivning av kattungar på i stort sett industriell skala.
Med en hel dags jobb varje dag året om.

Det är ca 250 arbetsdagar på ett år.

Det finns ca 800 veterinärmottagningar (i runda slängar) i Sverige.

En arbetsdag är i praktiken ca 7 timmar.

Ska vi anta att det går att avliva fem kattungar per timme?

Då får vi börja räkna: 250 x 7 = 1750 timmar per veterinärklinik per år.

5 kattungar per timme; 1750 timmar x 5 = 8750 kattungar per år och veterinärklinik

8750 x antalet veterinärkliniker 800 = 7.000.000 (sju miljoner) kattungar som avlivas per år.

Om det finns en dryg miljon katter i Sverige, så skulle i så fall var och en av dessa katter behöva få sju ungar om året....

Jag misstänker att du menade något helt annat?
 
Jag tycker att 100 000 hemlösa katter låter jätterimligt om siffran på ungefär 1,4 miljoner katter med ägare stämmer. Katthemmen är ju fortfarande ständigt överfulla och får ofta neka att ta emot nya fall. Ofta är katterna de tar emot dräktiga och/eller ungar. Lägg också till de katter som lever som strykarkatter - som matas men ingen vet var de kommer ifrån.
Jag vet att vi har haft den här diskussionen förut. Bara för att det inte handlar om sanitära olägenheter som kommunen måste städa upp betyder det inte att hemlösa katter och ansvarslösa katter inte finns. Det är också ganska enkelt att dra slutsatsen att det framför allt är huskatter som drabbas av det ödet, och att oansvarig avel(djurhållning står till grund för problemet.
Du gör alltså antagandet att ca 7 % av alla katter i Sverige är hemlösa i kattkolonier och liknande.

Tror du verkligen det själv, och vilken information baserar du det antagandet på?

Hur ofta läser du i seriös media om problem med kattkolonier, eller stöter själv på fenomenet?

Min misstanke är att "hemlösa katter" är ojämnt utspritt över Sverige.

Med stora problem vissa ställen, i vissa delar av kommuner, och med i stort sett noll problem (utom enstaka spridda vanvårdsfall) på andra ställen.

Anta (för diskussionens skull) att det finns 50.000 hemlösa katter i Skåne som (teoretiskt) skulle vara en siffra som tagits fram med säkra metoder. Det betyder logiskt sett att det kan finnas vilket antal som helst mellan noll till 100.000 (eller fler) hemlösa katter i Dalarna.

Utan att ha undersökt frågan närmare, så är det okänt hur många hemlösa katter det verkligen finns.

Siffran "100.000" har tagits fram genom att man gissat vilt om hur många hemlösa katter det finns i grannkommunen (Dalarna i exemplet ovan). Förvisso för en god saks skull, men det är likväl en gissning.

Att då använda den siffran (100.000) som absolut fakta, utan att t.ex. skriva/säga något i stil med: enligt en uppskattning gjord av aktiva katthem för tio år sedan där man multiplicerade antalet hemlösa katter i katthemmens närområde med det antagna antalet hemlösa katter där inga katthem finns, så kan det finnas så mycket som 100.000 hemlösa katter i Sverige, blir att man urholkar annan fakta också.

Vi måste vara noggranna med att hantera äkta fakta inom alla områden, eller omge oss med brasklappar som anger att det handlar om antaganden, när det är antaganden.
 
Har faktiskt aldrig hört talas om att det skulle ske (har skett) avlivning av kattungar på i stort sett industriell skala.
Med en hel dags jobb varje dag året om.

Det är ca 250 arbetsdagar på ett år.

Det finns ca 800 veterinärmottagningar (i runda slängar) i Sverige.

En arbetsdag är i praktiken ca 7 timmar.

Ska vi anta att det går att avliva fem kattungar per timme?

Då får vi börja räkna: 250 x 7 = 1750 timmar per veterinärklinik per år.

5 kattungar per timme; 1750 timmar x 5 = 8750 kattungar per år och veterinärklinik

8750 x antalet veterinärkliniker 800 = 7.000.000 (sju miljoner) kattungar som avlivas per år.

Om det finns en dryg miljon katter i Sverige, så skulle i så fall var och en av dessa katter behöva få sju ungar om året....

Jag misstänker att du menade något helt annat?
Nej. På min förra arbetsplats i södra Sverige hade man förr en avlivningslista varje vardag och största delen av de djur de avlivade var oönskade kattungar. Folk kom in med hela kullar.
 
Det har absolut skett en attitydsförändring på landsbygden. Numera behöver inte veterinärklinikerna ha avlivningslistor dagligen (dvs en sköterska ägnade hela dagen åt att avliva oönskade kattungar) men helt borta är inte attityden än.
Stämmer inte alls och det är veterinärer som avlivar inte någon sköterska vad det nu är. Oönskade kattungar sköts, dränktes slogs ihjäl eller vad de nu gjorde inte tog de sig tid rent generellt att åka till veterinärklinik , de som gjorde det kastrerade isf sina honor .
 
Stämmer inte alls och det är veterinärer som avlivar inte någon sköterska vad det nu är. Oönskade kattungar sköts, dränktes slogs ihjäl eller vad de nu gjorde inte tog de sig tid rent generellt att åka till veterinärklinik , de som gjorde det kastrerade isf sina honor .
Du påstår att jag ljuger? Jag vet att avlivningslistor fanns eftersom de fanns på min förra arbetsplats och jo, sköterskor avlivar. Leggade sköterskor får avliva.

Men visst, de som inte ville kosta på kattungarna en spruta gjorde det själv. Vilket gör det hela ännu mer makabert. Vilka fruktansvärda mängder katter som avlivades…
 
Nej. På min förra arbetsplats i södra Sverige hade man förr en avlivningslista varje vardag och största delen av de djur de avlivade var oönskade kattungar. Folk kom in med hela kullar.
Det vore mycket intressant att höra från andra som jobbat/jobbar på veterinärkliniker om det var ett gängse förfarande, eller om det var något specifikt för just den veterinärkliniken.

Kan det ha varit så att den var den enda veterinärkliniken som hade "avlivningslista" inom ett stort område?

För även om vi skalar ner till ett enskilt område, så verkar det inte kunna finnas tillräckligt många kattungar (se mina uträkningar) för att ägna varje dag året om åt att avliva kattungar
 
Men kan du -eller någon annan- svara på den fråga jag ställt är raskatter friskare??

Fast gynna huskatten, rent avelsmässigt, så är det just det gör när de får para sig fritt, blir en stor genetisk variation och en frisk ras. Tror rasaveln faktiskt har större problem.
Jag skulle svara ja på den frågan eftersom man testar sina katter, det görs inte på huskatterna
Du gör alltså antagandet att ca 7 % av alla katter i Sverige är hemlösa i kattkolonier och liknande.

Tror du verkligen det själv, och vilken information baserar du det antagandet på?

Hur ofta läser du i seriös media om problem med kattkolonier, eller stöter själv på fenomenet?

Min misstanke är att "hemlösa katter" är ojämnt utspritt över Sverige.

Med stora problem vissa ställen, i vissa delar av kommuner, och med i stort sett noll problem (utom enstaka spridda vanvårdsfall) på andra ställen.

Anta (för diskussionens skull) att det finns 50.000 hemlösa katter i Skåne som (teoretiskt) skulle vara en siffra som tagits fram med säkra metoder. Det betyder logiskt sett att det kan finnas vilket antal som helst mellan noll till 100.000 (eller fler) hemlösa katter i Dalarna.

Utan att ha undersökt frågan närmare, så är det okänt hur många hemlösa katter det verkligen finns.

Siffran "100.000" har tagits fram genom att man gissat vilt om hur många hemlösa katter det finns i grannkommunen (Dalarna i exemplet ovan). Förvisso för en god saks skull, men det är likväl en gissning.

Att då använda den siffran (100.000) som absolut fakta, utan att t.ex. skriva/säga något i stil med: enligt en uppskattning gjord av aktiva katthem för tio år sedan där man multiplicerade antalet hemlösa katter i katthemmens närområde med det antagna antalet hemlösa katter där inga katthem finns, så kan det finnas så mycket som 100.000 hemlösa katter i Sverige, blir att man urholkar annan fakta också.

Vi måste vara noggranna med att hantera äkta fakta inom alla områden, eller omge oss med brasklappar som anger att det handlar om antaganden, när det är antaganden.
Där jag bor finns en ö utan fast förbindelse till fastlandet, den är 25,79 kvadratkilometer. Där har några entusiaster jobbat med TNR av kattkolonierna som fanns där. Då jag var i kontakt med den hade de tagit in ca 120 katter på 2,5 år. Första året fångade de 28 kattungar. Andra året 13. Tredje året 4. Som en jämförelse.
 
Det vore mycket intressant att höra från andra som jobbat/jobbar på veterinärkliniker om det var ett gängse förfarande, eller om det var något specifikt för just den veterinärkliniken.

Kan det ha varit så att den var den enda veterinärkliniken som hade "avlivningslista" inom ett stort område?

För även om vi skalar ner till ett enskilt område, så verkar det inte kunna finnas tillräckligt många kattungar (se mina uträkningar) för att ägna varje dag året om åt att avliva kattungar
Även på mindre kliniker jag varit på har det funnits avlivningslistor.
 
Stämmer inte alls och det är veterinärer som avlivar inte någon sköterska vad det nu är. Oönskade kattungar sköts, dränktes slogs ihjäl eller vad de nu gjorde inte tog de sig tid rent generellt att åka till veterinärklinik , de som gjorde det kastrerade isf sina honor .

För 10-15 år sedan stämde detta i vart fall. Många bönder som kom in med kullar med nyfödda kattungar för avlivning, eftersom en hel del är för blödiga för att dränka etc. Några månader senare dök samma kattägare upp igen för att avliva nästa nyfödda kull efter samma kattmamma. Avlivat många kattungar./
leg Djurskötare
 
En veterinär sade en gång till mig:
"Ska du ha en frisk katt, då ska du ta en från ett stall. De katter som kommer in på kliniken med olika problem, det är bara raskatter hela tiden."

Ähum. :meh:
Där jag jobbar nu kommer det in mycket få raskatter öht. Det är nog väldigt olika beroende på var kliniken ligger. Multisjuka gamla bondkatter har vi mängder av, vilket väl får ses som positivt då ägarna gör allt för att deras katter ska må bra.
 
Där jag jobbar nu kommer det in mycket få raskatter öht. Det är nog väldigt olika beroende på var kliniken ligger. Multisjuka gamla bondkatter har vi mängder av, vilket väl får ses som positivt då ägarna gör allt för att deras katter ska må bra.
Summan av kardemumman här var ju att huskatterna inte är friskare - utan föds, reproducerar och tillslut självdör (eller annat handkraftigt alternativ) hemma. Utan att någonsin sett en veterinärstation. Att det är ett jäkla spring på raskatterna är ju för att det förekommer mycket förebyggande och rutinmässig friskvård utöver det akuta/patologiska. Men den veterinären var nog inte riktigt kommen till den insikten där och då. ;)
 
Det där kanske stämde för 20-30 år sedan eller längre tillbaka i tiden, men numera har de allra flesta "på landet" betydligt större ordning på sina katter.

Man har inte längre helt otama fertila katter som endast får en skvätt mjölk från korna och i övrigt får leva på möss och råttor.

Man har tama katter, och kastrerar såpass mycket så att det råder brist på "bondkatter" på många håll. De få kullar som föds är mycket attraktiva för den majoritet som har alla sina "lantliga utekatter" kastrerade.

Och kastrerar man, så märker man också katterna.

Försäkringen kanske folk skippar, men när katten blir dålig, så tar man den ändå till veterinär, men är det ett stort problem , så blir valet avlivning istället för på dyrbara behandlingar eller operationer.

Det är en tråkig inställning att tro att alla på landet som har katt "skiter i den".

Alla som har kor kanske skiter i dom också?

Kul att du berättar för mig vad jag själv upplever i verkligheten idag.
 
...Men det är högre prevalens av HCM hos vissa raskatter (kattraser), än i kattpopulationen i gemen.

Förstår du inte att det är för att raskatter i högre grad kollas för HCM? Jag har själv haft en huskatt som fick diagnosen HCM. Upptäcktes innan han skulle kastreras då veterinären hörde et blåsljud på hjärtat och skickade oss till hjärtspecialist innan han ville söva honom för kastrering. Lantbrukare i bekantskapskretsen tyckte att vi var knäppa som la så mycket pengar på en katt. Det var ju bara att skaffa en ny om den dog.
 
Det där kanske stämde för 20-30 år sedan eller längre tillbaka i tiden, men numera har de allra flesta "på landet" betydligt större ordning på sina katter.

Man har inte längre helt otama fertila katter som endast får en skvätt mjölk från korna och i övrigt får leva på möss och råttor.

Man har tama katter, och kastrerar såpass mycket så att det råder brist på "bondkatter" på många håll. De få kullar som föds är mycket attraktiva för den majoritet som har alla sina "lantliga utekatter" kastrerade.

Och kastrerar man, så märker man också katterna.

Försäkringen kanske folk skippar, men när katten blir dålig, så tar man den ändå till veterinär, men är det ett stort problem , så blir valet avlivning istället för på dyrbara behandlingar eller operationer.

Det är en tråkig inställning att tro att alla på landet som har katt "skiter i den".

Alla som har kor kanske skiter i dom också?

Dessvärre har "man" det fortfarande.
Jag vet x antal gårdar där det förekommer.
En kollega åker på regelbunden basis till en gård för att skjuta av katter när de blir för många.
Kattens status är fortfarande alldeles för låg.
Lokala fb grupper svämmas över av har ni sett Tussan som varit borta en vecka, överkörda katter osv. Det blir några krokodiltårar innan man köper en ny katt och släpper ut vind för våg igen 🤷
 

Liknande trådar

Övr. Katt Vi funderar lite löst på om vi vill skaffa katt igen. Vi har haft två huskatter från katthem innan. Gjorde en del misstag som...
2
Svar
36
· Visningar
2 967
Senast: Sel
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
2 436
Senast: Acto
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
787
Senast: Trassel12
·
Övr. Katt Hejsan, jag heter Jonas och har en blandras (50% ragdoll, 50% huskatt) vid namn Lizzy, hon är ett år gammal om ett par dagar och är...
Svar
8
· Visningar
1 898
Senast: Praefatio
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Betäckningar 2023 och föl 2024
  • Elitloppet – en gång om året!
  • Börja rida

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp