Vad roligt att vi börjar bli så många i tråden!
Jag går in i v16 idag, sjukskriven sedan den 6/3 pga yrsel, illamående och kräkningarna från helvetet.
Käkar olika mediciner för eländet och har nu hittat en kombination som håller det till ett konstant åksjuke/magsjukeillamående men som håller kräkningarna någorlunda i schack.

Känns oerhört trist att spendera den här "den bästa tiden i livet" som ett kolli i fosterställning i soffan, sovandes 14-16h/dygn, men lever ännu på hoppet att det ska ge med sig så att jag kan avsluta utbildning och jobba några månader till innan bebis kommer.
Mer positivt är att jag hittat inspirationen vid symaskinen igen de stunder om dagarna när jag kan sitta upp. Syr lapptäcken (hur många kan en bebis behöva, minst 15 va?


) och kläder till både liten och bonussonen.
Vi valde att avstå KUB, dels för att vi inte löper större risk än någon annan (trots att jag har en morbror med Downs, detta är dock fastslaget att det berodde på den "normala risken" och inte ärftlig genetik.) och dels för att det inte görs här på ön. För att få göra testet krävdes alltså att vi åkte till Stockholm, en resa med bl.a. ~4h på båt = otänkbart jobbigt med mitt mående.
Sambon kände mest att "jag bryr mig inte om vårt barn får Downs, kommer ju älska det lika mycket ändå!" och jag, som alltid sagt att jag skulle avsluta en ev graviditet med Downs, känner nu typ samma sak.
Är isåfall betydligt mer rädd för andra funktionsnedsättningar.