Tillägger att vår brukshundsklubb har många medlemmar och god ekonomi tack vare bredden, att utgå ifrån den handfull som kör bruks skulle när majoriteten tränar annat skulle bli snedvridet.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Man blir väl inte exkluderad om det finns ett par-tre skottfria dagar i veckan? Det kommer behövas för valp- och allmänlydnadskurser, så jag har svårt att se att någon klubb skulle kunna ha skott precis varje dag.Tanken med grenar som agility, freestyle och rally är att ALLA ska kunna vara med iallafall i de lägre klasserna. Sen kan jag tycka att agilityn nu har börjat dra åt ett håll där klass 1 banorna mer är en inkörsport för erfarna förare med gröna hundar än nybörjar ekipage vilket kan leda till att man tappar bredd i sporten. De har ju infört 0-klass och det finns ju inoff blåbärstävlingar men jag tror många nya (och gamla) upplever att steget att tävla klass 1 blivit större.
Även skotträdda hundar behöver ju aktivering tänker jag och det vore inte snällt att göra dem och ägarna en otjänst genom att exkludera dem från brukshundsklubbarna för att alla grenar ska kräva skottfasta hundar. Det är många nybörjarförare jag träffat som i nästa hund tänkt till mer kring ras när de snöat in på någon gren och därifrån skulle man ju tappa rekrytering om de exkluderas. Sen kan jag tycka att i högsta klassen oavsett gren ska hunden klara störning även i form av skott.
Man blir väl inte exkluderad om det finns ett par-tre skottfria dagar i veckan? Det kommer behövas för valp- och allmänlydnadskurser, så jag har svårt att se att någon klubb skulle kunna ha skott precis varje dag.
Jag tycker precis som du att lägsta klassen ska vara lätt nog för de flesta att klara av. Lydnaden går lite åt samma håll där det är petnoga och svårt att få poäng nog till uppflytt. Det kan nog verka avskräckande för en del!
Jo det håller jag med om.Fast nu pratade jag om är rent rasspecifikt utifrån vad som ses som meriterande. Att allt annat än vallning rent rasspecifikt (ur avelssynpunkt och meriterande) ses som lull lull betyder inte att det inte är en enorm prestation att ta sig till SM i en annan gren. Jag har inte heller skrivit att just rally är lull lull utan allt annat än vallning är lull lull när det gäller värdet av individen i rasen. Det spelar ingen roll om det en världsmästare i lydnad eller en hjältehund inom räddning för egenskapen som värdesätts är vallningen i rasen border collie och ur avelssynpunkt. Sen förtar det inte från det individuella ekipaget att de presterat otroligt bra.
Där tänker jag också att vallning, jakt, brukset, IGP osv är meriterande på ett annat sätt för de raser som avlas utefter de meriterna. Att rally, freestyle, agility inte specifikt är avelsmeriterande på samma sätt eftersom vi inte har nån ras som specifikt är utformad mot de grenarna. För mig handlar det inte om att nån gren är bättre än nån annan men ur avelssynpunkt väger såklart den grenen rasen är inriktad på tyngst för den rasen.
Skott är otroligt viktigt att hundarna klarar, det är ju ett enormt lidande för många hundar att vara skotträdda. Allt som gör att uppfödare tänker på detta i sin avel är av godo.Fast varför ska just skott vara det allra viktigaste att alla klarar? Det känns lite som något man snöat in på och skjutit andra saker åt sidan. Som på vissa platser jag tävlat rally har övriga suttit väldigt nära planen, då är ju det också en störning att kunna arbeta med dom förutsättningarna.
Och namnet Brukshundsklubb är förlegat för länge sen. Hos oss står det klubben för alla hundar och sporter under namnet på skylten vid klubben.
Du tänker att de som kör just bruks inte har vanliga arbeten så de kan skjuta dagtid mitt i veckan?Vi har skottträning en dag i veckan och det är faktiskt upp till de som kör bruks att lägga in det oftare om de vill. Att ha det flera vardagkvällar skulle inskänka på kurserna då vi inte vill ha skott under grundkurser, valpkurser mm. men det står ju dem fritt att köra det dagtid eller helger när det ledigt från annat.
Sen har vi skott ändå då vi ligger nära miltäranläggning och det pangas hej vilt där från och till..
Fast varför ska just skott vara det allra viktigaste att alla klarar? Det känns lite som något man snöat in på och skjutit andra saker åt sidan. Som på vissa platser jag tävlat rally har övriga suttit väldigt nära planen, då är ju det också en störning att kunna arbeta med dom förutsättningarna.
Okej, förstårBland annat för att just ljudrädsla är något av det värsta för en hund att ha. Det borde vara testat i någon form på alla avelshundar i alla raser.
Alltså många hos oss är pensionärer som kör bruks.. Jag menar att när man håller kursverksamhet i flera grenar, samt valp och almänlydnad så är det svårt att klämma in mer skotträning vardagskvällar. Kurserna bidrar ju dessutom till ekonomin i klubben vilket skotträningen inte görDu tänker att de som kör just bruks inte har vanliga arbeten så de kan skjuta dagtid mitt i veckan?
Vi har försökt ha kurs tidigare tid men de fylls inte, de flesta kursare verkar ha "vanliga jobb".
En fundering jag har är att man inom hund ofta mixar det som jag ser som hundsport och det som jag tänker är arbetsprov/avelsutvärdering. Och jag fattar att många vill göra något mer än enstaka anlagsprov, beskrivningar, utvärderingar. Men då behöver det bli tydligt och man behöver som förare vara med på vad det är man ställer upp i.
Dagens bruksgrenar (ok, jag har bara tävlat spår och tränat rapport så är absolut inte lika erfaren i det som jag är i rally och lydnad) är hundsport i mina ögon, inte arbetsprov eller beskrivning. För mig kan inte något där du ska placeras i rangordning vara avelsvärderande, där ska det bara förhålla sig till rasstandard och behov utifrån tänkt arbete. Allt annat, där du har en 1.a, 2.a, 3.a osv, är hundsport.
Med andra ord anser jag inte att dagens brukstävlingar är något som utvärderar brukshundarna.
En fundering jag har är att man inom hund ofta mixar det som jag ser som hundsport och det som jag tänker är arbetsprov/avelsutvärdering. Och jag fattar att många vill göra något mer än enstaka anlagsprov, beskrivningar, utvärderingar. Men då behöver det bli tydligt och man behöver som förare vara med på vad det är man ställer upp i.
Dagens bruksgrenar (ok, jag har bara tävlat spår och tränat rapport så är absolut inte lika erfaren i det som jag är i rally och lydnad) är hundsport i mina ögon, inte arbetsprov eller beskrivning. För mig kan inte något där du ska placeras i rangordning vara avelsvärderande, där ska det bara förhålla sig till rasstandard och behov utifrån tänkt arbete. Allt annat, där du har en 1.a, 2.a, 3.a osv, är hundsport.
Med andra ord anser jag inte att dagens brukstävlingar är något som utvärderar brukshundarna.
Skotten eller alternativt ljudrädsla är ett ganska träffsäkert sätt att mäta nervstyrka. Och hundar med bra nerver lever bättre liv med färre rädslor, och är roligare och enklare hundar att äga.Fast varför ska just skott vara det allra viktigaste att alla klarar? Det känns lite som något man snöat in på och skjutit andra saker åt sidan. Som på vissa platser jag tävlat rally har övriga suttit väldigt nära planen, då är ju det också en störning att kunna arbeta med dom förutsättningarna.
Och namnet Brukshundsklubb är förlegat för länge sen. Hos oss står det klubben för alla hundar och sporter under namnet på skylten vid klubben.
Du har rätt i att planlydnad och arbetslydnad är två helt skilda saker. Det finns många genomlydiga brukshundar som inte får tillräckligt många poäng för förstapris på lydnadstävlingar.Fast om hundarna ska bedömas utifrån sina förutsättningar faller ju brukset som avelsutvärdering för hundar för tjänst - där måste hunden utvärderas efter de krav tjänsten ställer. Och om nu lydnadsmomenten snedvrider och belönar egenskaper som inte är önskvärda i en riktig brukshund - varför är de med i proven?
Och en tjänstehund behöver många gånger vara världsbäst på att lyda (även om det nödvändigtvis inte är detsamma som att stryka sig längst ett ben på en plan)
Det heter bruksPROV, inte brukstävlingar. Och alla hundar som deltar kan bli godkända, uppflyttade eller få cert (i elitklass). Alla förare har hellre lägst poäng och blir uppflyttade, än högst poäng och bara blir godkända.En fundering jag har är att man inom hund ofta mixar det som jag ser som hundsport och det som jag tänker är arbetsprov/avelsutvärdering. Och jag fattar att många vill göra något mer än enstaka anlagsprov, beskrivningar, utvärderingar. Men då behöver det bli tydligt och man behöver som förare vara med på vad det är man ställer upp i.
Dagens bruksgrenar (ok, jag har bara tävlat spår och tränat rapport så är absolut inte lika erfaren i det som jag är i rally och lydnad) är hundsport i mina ögon, inte arbetsprov eller beskrivning. För mig kan inte något där du ska placeras i rangordning vara avelsvärderande, där ska det bara förhålla sig till rasstandard och behov utifrån tänkt arbete. Allt annat, där du har en 1.a, 2.a, 3.a osv, är hundsport.
Med andra ord anser jag inte att dagens brukstävlingar är något som utvärderar brukshundarna.
Bruksprov skiljer sig ju dock från t ex utställning på så vis att det teoretiskt kan delas ut hur många cert som helst på en elittävling. Alla hundar som får mer än en viss poäng får nämligen cert, oavsett placering. Som tävlingssekreterare har jag varit med om att tre hundar fick cert på samma tävling.
På samma sätt blir alla hundar i appell, lägre och högre godkända respektive uppflyttade baserat på vilket poängresultat de själva har, oavsett hur andra på samma tävling presterat.
Att hamna på första plats med icke godkänt är det alltså få som jublar över till skillnad från att komma på femte plats och bli uppflyttad. För att inte tala om att komma på tredje plats och knipa ett cert!
Vilken plats man kommer på i förhållande till andra är mest en bonus. När jag ser folk berätta om sina tävlingsresultat i bruks brukar det sällan ens nämnas.
Men som svar till flera...
Men ändå är det så att de hundarna med lite snabbare stopp/läggande, lite flashigare fritt följ mm premieras (enligt inlägg ovan och min erfarenhet), så av någon anledning räcker det inte att "bara" göra det som krävs i grunden.
Precis som det i utställning inte räcker att följa rasstandard, det ska vara lite mer hela tiden och sen blir det extremt.
Och om det är ett prov och inte en tävling, hur kan det då tävlas i SM?
Jag är inte helt klar över vad jag tycker, eller om jag ens tycker det är värt att ha en åsikt, det är en fundering över att jag tycker man pratar om päron och äpplen...
Kruxet är ju att så fort man lägger in ett tävlingsmoment i det hela så tenderar även den individuella bedömningen att ändras. Det är inte som att de rastypiska får högre betyg än de showiga, men att de showiga sedan vinner själva tävlingsmomentet. Istället blir det ju att synen på vad som är bra förskjuts, så att det showiga plötsligt blir standarden.Jag brukar se det så här, för både utställning och bruksprov, att man lagt på ett tävlingselement ovanpå. Utställningar är en invidiuell bedömning fram till konkurrensen och bruksproven är ju också individuella fram till att poängen utöver att bedöma vilket resultat du får också används för att rangordna dig.